Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Motorbåtens tillkomst, nutid och framtid, av Ruben E. Östlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
Fig. 7. Motorbit, byggd i Sverige för amerikansk räkning.
En ny sort av utombordsdrivning av båtar har just
nu börjat lanceras. Nyheten härstammar från
Amerika, men redan för 15 år sedan försöktes den
här i landet av ingenjör 0. W. Hult vid
Archimedes. Hela anordningen består i att man placerar
en vanlig inombordsmotor längs akterut i båten,
men i stället för att luta motorn och draga
propelleraxeln ut genom båtbotten, placerar man
motorn horisontalt och kopplar motoraxeln direkt till ett
bakom akterspegeln placerat växelhus. Detta
växelhus innehåller tvenne koniska kuggväxlar, en uppe
i höjd med motoraxeln och en nere vid
propelleraxeln. Fördelarna med denna drivning äro ett
mycket förenklat montage, obehövligheten av roder, enär
växelhuset och därmed propellern är vridbar, samt
ökat utrymme, ty hela båten för om maskinaggregatet
blir tillgänglig för passagerarna. På grund av att
motorn är placerad akter om passagerarna blir
motorbullret så gott som helt eliminerat. Nackdelar
linnas givetvis också och av dessa är det först och
främst friktionsförlusterna i de bägge kuggväxlarna
samt akterskeppets form som äro mest framträdande.
Genom den stora belastningen akterut måste
nämligen akterskeppet formas mycket fylligt, varigenom
båten får en mindre behaglig gång i aktersjö. Dessa
båtar göras emellertid alltid rätt snabba och då
inverkar icke denna form så menligt, som om de vore
långsamtgående.
Råoljemotorerna ha hittills mest använts i fiske
och arbetsbåtar och av dessa båtar finnas
tusentals kring våra kuster. Så gott som alla väst- och
ostkustfiskare använda råoljemotorer av
tändkule-typ. De äro ekonomiska i drift och tämligen
okänsliga för vårdslös behandling samt fullständigt
brand-säkra. På senare år har man gått in för att tillverka
snabbroterande råoljemotorer och har sålunda
minskat motorvikten betydligt, varför man även börjat
använda dem i båtar avsedda för nöjesbruk.
Hela världens motortekniker arbeta nu för
högtryck, för att få fram lätta och billiga råoljemotorer
av såväl lågtrycks- som dieseltyp.
Hesselmanmotorns konstruktion är ju en av de mest geniala som
framkommit under de senare åren. Den förenar i sig
alla bensinmotorns och råoljemotorns fördelar men
bägges nackdelar äro eliminerade.
Hesselmanmo-torn arbetar icke enligt dieselprincipen utan är en
vanlig fyrtakts lågtrycksmotor med
rå-oljeinsprutning. Motorn arbetar med
solid insprutning, dvs. utan kompressor
eller förkammare. Brännoljan sprutas
direkt in vid cylindertoppen utan att
alltså uppblandas med luft.
Kolvtoppen och ventilerna äro utförda på
speciellt sätt, så att förbränningen av
råoljan blir fullständig. Sönderdelningen
av bränslet sker också efter särskilda,
av ingenjör Hesselman, uppfunna
metoder. Motorn arbetar lika bra i såväl
tomgång som under full belastning.
En Hesselmanmotor har under två års
tid prövats i en motorkryssare och har
hela tiden gått utan något som helst
mankemang. Bränsleförbrukningen är
mycket ringa och det pris som råoljan
betingar är i allmänhet endast en
tredjedel av bensinens. De verkliga
bränslekostnaderna för råoljemotorn bli endast cirka
en femtedel av bensinmotorns, emedan
råoljemotorerna förbruka mindre bränsle pr hkr och timme.
Som ovan påpekats är även praktiskt taget all
brandrisk genom råolja utesluten.
I Tyskland håller man även på med att
experimentera fram små lätta råoljemotorer för båtdrift.
Tidigare dieselkonstruktioner ha i allmänhet lidit av
den nackdelen, att de varit så pass komplicerade att
fackkunnigt folk måst användas för deras skötsel.
Redan för cirka 15 år sedan hade man emellertid löst
problemet att inspruta bränsle i cylindrarna utan
tillhjälp av högtrycksluft och därigenom nått en
betydlig förenkling av dieselmotorn. Junkers hålla nu på
med en dieselmotor som arbetar med en vanlig
bränslepump, vilken insprutar bränslet i finfördelat
tillstånd direkt i cylindrarna. Junkers ha
emellertid gått än längre än andra konstruktörer och genom
deras nya konstruktion har all hävdvunnen
uppfattning om motorers allmänna konstruktion kastats över
ända. Junkersmotorn är i motsats till andra motorer
försedd med två kolvar i varje cylinder. Kolvarna
röra sig mot och från varandra och emellan dem sker
förbränningen. En närmare redogörelse för denna
motortyp har nyligen lämnats i denna tidskrift (häfte
3, 1930), varför en beskrivning här utelämnas.
De vver som dessa råolje- och dieselmotorer öppna
för det framtida båtbygget kunna ännu ioke
över-skådas.
Den svenska båtvarvsindustrien arbetar än så
länge rent hantverksmässigt, men det torde icke dröja
länge förrän standardtillverkning under bättre former
kommer att upptagas. Härtill fordras dock kapital
och det är just detta som for närvarande saknas för
varven. Amerikanarna har fått upp ögonen för vårt
högst stående båtbygge och flera båtar ha
exporterats dit. Fig. 7 visar en kryssare om 24 meters längd,
som för ett par år sedan byggdes här för en
framstående amerikansk industrimans räkning. Även ett
flertal segelbåtar ha exporterats såväl till Amerika
som Tyskland och med den högt uppdrivna
arbetsskicklighet som förefinnes kommer det säkerligen
icke att dröja länge förrän vi komma att göra oss
allmänt kända på den internationella marknaden.
För ett par år sedan gjorde Åtvidabergs industrier
ett försök med serietillverkning av mindre båtar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
