Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 14 juni 1930 - Genombrottsgator, av Tage William-Olsson - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
373
fall kunna göra större nytta än konstnärer,
överhuvud taget har man hittills på ett betänkligt sätt
försummat, vad jag vill kalla den moderna trafikens
hygien, som säkerligen skulle kunna sprida nytt ljus
och giva impulser åt stadsplanebyggandet, av värde
såväl för våra bostäder som för en väl avvägd och
reglerad trafik.
Vad slutligen beträffar det förslag till en
genom-bröttsgata i staden inom broarna i Stockholm, som
framgår av den här på nytt införda bilden, har jag
från början betonat, att jag icke velat taga någon
ställning till detta förslag utan endast framlagt det
som exempel på en genombrottsgata genom
Stockholmskvarter av liknande karaktär med dem, vilka
genombrytas av Avenue de TOpéra.
Jag vill emellertid tillägga några upplysningar till
figuren. Gatan följer Tyska brinken och
Kindstu-gatan fram till Köpmantorget, där den genombryter
de återstående kvarteren till Skeppsbron. Utrymmet
för den nya gatan tages sålunda huvudsakligen från
kvarteren på de två nämnda äldre gatornas norra
sida. Intet av de berörda husen har i och för sig
något större värde. Den nya gatan skulle i olika
plan korsa samtliga nord-sydgående gator väster om
Tyska brinken, utom Prästgatan. Den skulle
därigenom komma ungefärligen i plan med den
nuvarande gatunivån vid Tyska kyrkan.
Må detta vara nog som beskrivning. Huru denna
genombrottsgata skulle anslutas till trafiklederna i
dess båda ändar, är icke närmare studerat och måste
givetvis bliva beroende av den slutliga utformningen
av dessa trafikleder. Fördelar och olägenheter med
den så inlagda gatan står det envar fritt att upptäcka.
Kan man trafiktekniskt och hygieniskt bättre dränera
gamla staden, så hjärtans gärna för mig. Att något
däråt behöver göras, är emellertid säkert. — På
planen är även inlagd en tunnel, som framdragits under
slottet i Norrbros förlängning till Köpmantorget, där
den skulle fortsätta i en vidgad Österlånggata till
Slussen. Därpå behöver dock nu ej spillas några ord.
H. N. Pallin.
I uppsatsen ’"Aktuella stadsplaneproblem", Tekn.
tidskr. nr 22, har genom förbiseende en kliché av ett
av kapten H. N. Pallin publicerat förslag till
genombrottsgata i staden mellan broarna kommit att
kvarstå, under det att motsvarande text strukits vid
korrekturläsningen.
Det av kapten Pallin föreslagna gatugenombrottet
i Staden mellan broarna är icke förenligt med de av
mig citerade tyska fackmännens uttalanden och själv
tror jag icke det vore lyckligt. I Stockholms
trafiksystem blir på grund av broarnas läge ett överförande
av nord-sydlig trafik från ett östligare till ett
västligare stråk någonstädes nödvändigt. Enligt
Lilienbergs plan skulle detta ske via Myntgatan, och enligt
kapten Pallin genom den föreslagna nya gatan från
Skeppsbron till Munkbron. Mig förefaller det ur
många synpunkter riktigast att trafikfördelningen till
broarna sker redan på Norrmalm.
Jag har icke haft tillfälle mera ingående dryfta
denna detalj med kapten Pallin, men i varje fall
synes ingen djupare meningsskiljaktighet råda oss
emellan rörande den moderna trafikens krav på
framkomstmöjligheter eller nödvändigheten att beakta och
tillgodose ideella synpunkter.
Tage William-Olsson.
TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH ELEKTRISKA
FACKEN.
APRIL OCH MAJ 1930.
De framsteg, som värmekrafttekniken i U. S. A. gjort
under föregående år, belyses bäst av det faktum, att
antalet alstrade kWh värmeenergi där ökats med 18,2 %
under det bränslet härför endast ökade 13,2. (El. World
h. 15, s. 719). Ett led häruti utgör naturligtvis den
stora sammanslagningen till allt större enheter. Av
Tysklands 1 400 elektricitetsverk ha blott 10 % en större
effekt än 10 000 kW men från dessa senare levererades
87 % av hela den alstrade energien (E. T. Z. h. 19, s. 666).
Ett ytterligare led i denna strävan mot bättre
värmeekonomi är användningen av kondensorkylvatten för
uppvärmning av växthus, vilket sker indirekt medelst
varmluft i kopparledningar med stor konvektion. Kolsyran ur
avloppsgaserna kan även nyttiggöras i växthusen.
(Elektrizitätswirtschaft h. 506, s. 177.) I samband därmed
bör även den av Beck-Friis föreslagna
jorduppvärmningen omnämnas, där vanlig varmvattenpanna
användes, men vattnet pumpas med hög hastighet genom
smala kopparrör. Därvid ha även de erfarenheter, som
gjorts med elektrisk jorduppvärmning, tillgodogjorts.
(Metallsektionens propagandaskrift nr 1.) Vart
motorismen och därmed garagehungern leder framgår av att
man i Los Angeles förlagt den oljeeldade värmepannan
på taket av ett 13 våningars hus. Merkostnaden 5 %
täckes mer än väl av vunnet garageutrymme i källaren.
(Heating & Ventilating Journ. h. 3, s. 66.)
Motorismen framtvingar nya vägar för utvinnande av
flytande bränslen. Hittills har man vid försök att ut-
vinna syntetiskt flytande bränsle ur kol alltid utgått från
koloxid och väte. Nya metoder med användning av
methan hava utarbetats vid Kaiser Wilhelmsinstitut für
Kohlenforschung (Glückauf h. 3, s. 89. Z. V. D. I. h. 9,
s. 279.) Leroux söker destillera kol med vätgas under
tryck utan användning av katalysator, vilka försök
utförts för temperaturer mellan 600° och 900° under
användning av lågt tryck i retort av specialstål och har
därvid framgått, att mot varje destillationstemperatur
synes svara ett visst tryck som optimum
(Feuerungstechnik h. 5/6, s. 41). Vid Illingwarth verkställes
lågtemperaturkolning med småkol i vertikala retorter,
varvid den utvunna halvkoksen, som består av stora
klumpar, får i mekanisk blandning torka råkolet,
varefter den likaledes mekaniskt avskiljes från småkolet.
(Feuerungstechnik h. 5/6, s. 50). Vid Pechelbronn i
Elsass utvinnes per år 30 000 ton olja ur en mager
skiffer (Génie Civil h. 14, s. 325). I Tyskland
framställes vid gasverk 1,5 millioner ton tjära ur stenkol,
varur 30 000 ton tunga tjäroljor och 25 000 ton råbensol
utvinnes. Ur brunkol och skiffer får man 200 000 ton
tjära. (Dinglers Polyt. Journal h. 3, s. 44.)
Krackbensin visar vid lagring en viss försämring av kvalitén
men en del metoder finnas att återställa denna.
(Automobiltechnische Zeitschrift, h. 10, s. 249.) I Ungern
förbjuder man användningen av ren bensin, som måste
blandas med 20 % sprit. (V. D. I.-Nachrichten,
h. 14, s. 3.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
