Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 14 juni 1930 - Schoops metalliseringsmetod i ny form, av Alfred Salmony
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930 TEKNISK TIDSKRIFT 375
SCHOOPS METALLISERINGSMETOD I NY FORM.
Den av schweizaren M. U. Schoop uppfunna, i
Teknisk tidskrift tidigare (1924, sid. 5) beskrivna metoden
att åstadkomma metallöverdrag genom påsprutning av
metall i finfördelad, flytande form, den s. k.
spritsnings-eller metalliseringsmetoden, var redan för tjugo år sedan
patenterad i de flesta kulturländer. De på detta sätt
erhållna metallöverdragen hade dock i vissa fall (t. e.
i fråga om bly) en hårdhet och sprödhet, som givetvis
väsentligt inskränkte metodens användbarhet. Orsaken
härtill var att söka i den till en början använda s. k.
trådspritsningsmetoden, vilken i huvudsak består i att
en metalltråd bringas att smälta i en koncentrisk
sticklåga, varefter metalldropparna, i den mån de frigöras
från trådspetsen, finfördelas och utslungas av en
likaledes koncentrisk tryckluftström, riktad mot den yta
som skall" metalliseras. Schoop har emellertid under
årens lopp ständigt förbättrat sin metod, och hans
senaste metalliseringsapparat, den s. k.
homogen-sprits-pistolen, säges hava nått så långt det är möjligt att
komma i fråga om fulländning.
Det kännetecknande för den nya apparaten är att
metallen varken vid smältningen, finfördelningen eller
ut-sprutingen kommer i beröring med lågan eller med
luftens syre. Alla dessa tre faser i metalliseringsprocessen
försiggå nämligen i en het, indifferent gas. Den till
700° à 800°, eventuellt ännu högre, upphettade gasen
smälter, finfördelar och utslungar metallen så snart
denna frammatats till pistolmynningen antingen i
tråd-eller pulverform. På detta sätt uteslutes fullständigt
möjligheten för metallens oxidation. Den indifferenta
gasen, vanligen kolsyra, tillföres pistolen under tryck
och driver en liten turbin, som matar fram metallen.
Från turbinen inträder gasen i en rörspiral och
upphettas i denna med hjälp av en utanför det s. k.
glödhuvudet placerad gasbrännare. Fig. 1 visar pistolen i
sektion, fig. 2 dess yttre. Apparaten väger blott 2 kg
och förbrukar per timme 600 liter kolsyra. Skötseln är
enkel och kan inläras på ett par dagar.
Med den nya apparaten kan man framställa blyskikt
av spec. vikten 10,7—10,8 och av stor mjukhet. I
motsats till vad fallet var vid den ursprungliga
metalliseringsmetoden kunna blyöverdragen fås att flyta ihop
vid efterföljande behandling med blåslampa. Av denna
anledning synes metalliseringsmetoden vara väl ägnad
till förblying av cement- och betongrör, vilka ju ha
benägenhet att. snabbt korroderas, om vattnet eller marken
innehåller fria syror. Rören kunna lätt förblyas på
såväl in- och utsidan. Likaså kan metoden användas vid
förblying av betongtak, som därigenom bli fullt
vattentäta. Proceduren tar en tid av femton minuter per m2.
Fig. 2.
över huvud taget synes förblyingen enligt denna metod
vara ett bekvämt och tillförlitligt medel för tätning och
skydd av betongkonstruktioner. Fig. 3 visar förblying
av ett betongrör, fig. 4 förzinkning av en kokarespiral
av lergods.
Den tidigare använda metalliseringsmetoden visade
sig icke lämplig för framställning av metallöverdrag på
föremål, som efteråt skulle poleras, vilket berodde på
att metallpartiklarna hade en kornstorlek som var
10 000 à 20 000 gånger större än den som erhålles vid de
galvanotekniska metoderna. Denna grovkornighet kan
numera undvikas genom användande av metallpulver i
stället för tråd, och de på detta sätt erhållna
metallöverdragen lära icke väsentligt skilja sig från de
galvaniska.
Som exempel på metodens användbarhet kan nämnas,
att den ägnar sig även till framställning av metalliserat
papper. Man kan sålunda framställa kontinuerliga
metallöverdrag av endast 0,oo2 mm tjocklek, vilka det
oaktat äga en utomordentlig hållfasthet och homogenitet.
Fig. l.
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
