Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 21 juni 1930 - Notiser - Faradayminnet - Den oavbrutna arbetsveckan i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
TEKNISK TIDSKRIFT
21 juni 1930
Faradayminnet. Den 29 augusti i år ha hundra år
förflutit sedan Michael Faraday vid Royal Institution
gjorde den för elektroteknikens utveckling
grundläggande upptäckten av den elektromagnetiska
induktionen. Royal Institution har därför tagit initiativet till
Michael Faraday.
firandet av detta betydelsefulla hundraårsminne och
har därvid erhållit stöd av Institution of Electrical
En-gineers, vilka båda samfund utfärdat inbjudan till ett
stort antal sällskap och organisationer att deltaga i
minnesfestligheterna. Sålunda har Royal Society
anmält sitt deltagande, och British Association for the
Advancement of Science firar sitt hundraårsminne i
samband med festligheterna. I den utställning som
anordnas vid dessa deltager även Federal Council for
Chemistry med ett material som belyser Faradays icke
mindre betydelsefulla insatser som kemist.
Det preliminära pogrammet för festligheterna
upptager måndagen den 21 september mottagning av
in-och utländska delegerade i Royal Institution samt en
minnesfest i Queen’s Hall. Tisdagen den 22 öppnas
Institution of Electrical Engineers (I. E. E.) årsmöte,
varjämte soaréer anordnas hos såväl Royal Institution som
I. E. E. Vid den sistnämnda öppnas
Faradayutställ-ningen för deltagarna i festligheterna. Onsdagen den
23 fortsättes I. E. E:s möte och öppnas utställningen
för allmänheten samt öppnas British Associations möte
i Westminster Hall. Faradayutställningen förestås av
British Electrical Development Association som ombud
för I. E. E.
Den oavbrutna arbetsveckan i Ryssland.
Folkkommissariernas råd utfärdade den 26 augusti och 25
september 1929 tvenne dekret, genom vilka bestämmelser
meddelades om en utomordentligt genomgripande
omläggning av den ryska industriens arbetsschema, som
åter har till förutsättning en djupgående förändring av
själva kalendersystemet. Reformen, vilken som bekant
syftar mot införandet av ett oavbrutet arbetsår, innebär
i korthet, att arbetsveckan minskas från sju till fem
dagar, med påföljd att året kommer att innehålla 72
arbetsveckor förutom fem fristående helgdagar, vilka
införas i kalendern oberoende av arbetsveckorna. Dessa
helgdagar utgöras av Lenins dödsdag den 22 jan., vidare
den 1 och 2 maj samt bolsjevikrevolutionens årsdag den
7 och 8 nov. I stället för de för samtliga arbetare
gemensamma helgdagarna införes ett system, enligt vilket
under den nya veckans fem olika dagar ledighet
växelvis beviljas de fem olika grupper, i vilka personalen för
ändamålet indelas. Detta medför, att produktionen kan
bedrivas utan det sedvanliga avbrottet på söndagarna,
och ett huvudmotiv för reformens införande torde också
ha varit att öka tillverkningskapaciteten, varjämte man
väntat sig en minskning av arbetslösheten genom det
ökade behov av arbetskraft, som den nya anordningen
medför och som uppskattas till omkring en halv mill.
arbetare.
Av de underrättelser, som numera föreligga om det
fortsatta arbetet på den oavbrutna arbetsveckans
genomförande, finner man, att det tillsvidare endast är
fråga om att införa sådan vecka inom olika grenar av
statsverksamheten och främst i den förstatligade
industrien, med det finansår som tog sin början den 1
oktober 1929 skulle reformen börja att systematiskt
genomföras och funnos då redan 275 000 industriarbetare, som
arbetade enligt det nya systemet. Enligt en preliminär
plan, som uppgjorts för det nya finansåret, skulle den 1
instundande oktober 1 332 000 arbetare eller 60 % av den
i den tyngre statsindustrien sysselsatta arbetsstyrkan
komma att omfattas av systemet med oavbruten
arbetsvecka. Inom förädlingsindustrien kommer däremot
reformen att genomföras mera småningom och beträffande
övriga yrkesgrupper föreligga icke uppgifter varken om
det antal arbetare, som skall därav omfattas, eller om de
hittills uppnådda resultaten. I princip lär emellertid
åsyftas att på kortast möjliga tid genomföra
förändringen inom hela den "socialiserade sektorn" av det,
ekonomiska livet.
Inom byggnadsindustrien och säsongarbetet har till
skillnad från övriga industrier med oavbruten
arbetsvecka införts ett system med sex dagars vecka.
En förordning av den 16 mars 1930 rörande
arbetsförhållandena för förvaltningspersonal meddelar närmare
föreskrifter om den oavbrutna arbetsveckan.
Anledningen till förordningens utfärdande angives vara, att
tillräckliga förberedelser i allmänhet icke träffats före
det nya systemets införande och att därför en del
slitningar uppstått. Från de anställdas sida har ådagalagts
ett visst missnöje därmed och de ha icke alltid gjort bruk
av de vilodagar, till vilka de äro berättigade.
Förordningen avser att råda bot för dessa missförhållanden.
Det föreskrives, att alla företag, som infört den
oavbrutna arbetsveckan, skola rätta sig efter en kalender,;
uppgjord efter det nya systemet. De anställda uppdelas
på fem ungefär lika stora grupper och varje grupps
ledighet förlägges till en och samma veckodag undér
hela året. Vid uppdelning på grupper tages 1 första
hand hänsyn till företagets intressen, men man skall
även söka att få vilodagarna för i olika företag anställda
medlemmar av samma familj att sammanfalla.
Förordningen innehåller också bestämmelser avsedda
att vidmakthålla den största möjliga effektivitet i
arbetet bland specialister och ansvariga tjänstemän i led1-:
ningen av företaget. , s(
Myndigheterna anse, att Övergången till det nya1
systemet kan ske utan att något avsevärt antal extra
arbetare behöver anställas. Den under "rådet för
arbete och försvar" tillsatta kommittén för den nya
arbetsveckans övervakande uppställer som mål,: att den
oavbrutna arbetsveckan skall medföra minskade
produktionskostnader, förbättring av produktionens
kvalitet samt en ökning i såväl den individuella som den
samlade produktionen. I samband med övergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
