Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 21 juni 1930 - Notiser - Den oavbrutna arbetsveckan i Ryssland - The Swedish Engineers' Society of Chicago, Illinois - Svenska kommunal-tekniska föreningen - Ångpanneföreningarna under 1929 - Resestipendier från tekniska högskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 juLi 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
391
skola vissa rationaliseringsåt.gärder tillgripas, avsedda
att mera fullt utnyttja arbetarnas kapacitet och att
möta det av det nya systemet betingade ökade behovet
av arbetskraft. Dessa åtgärder gå bl. a. ut på att
motverka bruket av överkvalificerad arbetskraft, så att de
yrkesskickliga arbetarnas förmåga kommer till sin
fulla rätt.
The Swedish Engineers’ Society of Chicago, Illinois,
räknar enligt årets medlemsförteckning 376 ledamöter,
därav 7 hedersledamöter, 35 ständiga, 194 aktiva och 39
associerade ledamöter samt 77 korresponderande
ledamöter i U. S. A. och 24 i främmande länder.
Svenska kommunal-tekniska föreningen räknade vid
årsskiftet 317 medlemmar enligt föreningens i dagarna
utkomna handlingar för 1929. Denna publikation
innehåller f. ö. redogörelse för föreningens verksamhet
under fjolåret, däribland för årsmötet i Helsingfors och
de föredrag som vid detta tillfälle höllos, nämligen av
stadsplanearkitekten B. Aminoff, Helsingfors, om
"Stadsplanens utveckling i Helsingfors jämte en allmän
överblick över stadsbyggandet i Finland", av direktören för
kommunala centralbyrån Yrjö Harvia om "Förslaget till
finsk stadsbyggnadslag", av stadsplanedirektör Alb.
Lilienberg, Stockholm, om "Region- och
generalplanering", av arbetschefen R. Granqvist, Helsingfors, om
"Nutida metoder för oskadliggörande av kloakvatten och
en blick på avloppsförhållandena i Helsingfors", av
renhållningsdirektör Anton Anderberg, Göteborg, om
"Modern renhållning", av fil. dr Harald Huss, Stockholm,
om "Klorammoniakrening av vatten" samt av
vattenledningschefen A. Skog, Helsingfors, om "Helsingfors stads
vattenledningsverks reningsanläggning i Gammelstaden".
Ångpanneföreningarna under 1929. Årsberättelserna
för ångpanneföreningarnas verksamhet under 1929
föreligga nu i tryck.
Mellersta och norra Sveriges ångpanneförenings
medlemsantal ökades under fjolåret inom den
ångtekniska avdelningen med 14 till 1 223 och inom den
elektrotekniska med 41 till 619. Under föreningens
inspektion stodo vid senaste årsskiftet 3 788 ångpannor med
en sammanlagd eldyta av 283 317 m2 (i medeltal 74,7 m^
per panna) samt 2 739 kokare och andra kärl under
tryck. Antalet besiktningar å ångpannor utgjorde 6 098
och å kokare m. m. 4 740. Av de inregistrerade
pannorna voro 1 308 tubpannor och 675 vattenrörpannor.
Av pannor med inre eldstad voro 454 returpannor, 74
cornwall-, 4 galloway-, 192 lancashire-, 30 dubbel-, 35
fairbairn-, 183 lokomobil-, 155 lokomotiv-, 395 stående
och 82 sjöpannor, övriga av föreningen kontrollerade
pannor voro 143 sektionspannor för värmeledningar
samt 58 elektriska pannor.
Inom den elektrotekniska avdelningen ha under året
837 anläggningar varit inregistrerade, representerande
bl. a. 243 personhissar, 165 varuhissar, 1 247 lyftkranar
o. d„ 2 385 generatorer om 291 841 kVA, 2 098
transformatorer om 383 252 kVA, 55 ackumulatorbatterier om
681 kW samt 1 363 km utomhusledningar.
Antalet inregistrerade firmor i den ångtekniska
avdelningen av Södra Sveriges ångpanneförening utgjorde
vid årsskiftet 1 524, representerande 2 760 pannor samt
3 028 kokare och andra apparater under tryck. Antalet
besiktningar ünder året utgjorde å pannor 4 502 och å
kokare m. m. 4 574. De äldsta inregistrerade pannorna
äro tillverkade 1874. Pannorna fördela sig på olika typer
sålunda: tubpannor 677 och vattenrörpannor 224,
corn-wallpannor 565, lancashirepannor 133, gallowaypannor
9, dubbelpannor 28, lokomobil- och lokomotivpannor 490,
vertikala pannor 459 och sektionspannor 175.
Inom den elektriska avdelningen voro 1 696
anläggningar inregistrerade, representerande bl. a. 218 person-
hissar, 362 varuhissar och 179 enkla lyftinrättningar
samt 399 kranar. Inregistrerade utomhusledningar hade
en längd av 2 947 km.
Som av det ovanstående framgår, äro de av de tvenne
föreningarna lämnade statistiska uppgifterna ej fullt
jämförbara. Det praktiska värdet av
ångpanneföreningarnas statistik skulle emellertid enligt vårt förmenande
kunna ökas betydligt, om gemensamma grunder antoges
för publicering av hithörande uppgifter, såsom
beträffande pannornas typ, eldyta, tryck, ålder och
tillverkningsort. Även beträffande de elektriska
avdelningarnas meddelanden vore en mera genomgående
enhetlighet önskvärd.
Resestipendier från tekniska högskolan. För
erhållande av resestipendier innevarande år hade till tekniska
högskolans styrelse inkommit 38 ansökningar. Styrelsen
har beslutat om utdelning av stipendier till följande
belopp:
1 800 kronor till civilingenjör Carl G. F. K.
Hammarskjöld för att under en tid av 10 veckor i U. S. A.
studera automobiltillverkning.
1 800 kronor till civilingenjör A. Georg Snell för att
under en tid av 10 veckor i U. S. A. studera
röntgenteknik inom anläggningar och industriella företag.
800 kronor till arkitekt Nils O. Ahrbom för att under
en tid av 6 veckor i Italien, Österrike och
Tjeckoslovakien studera arkitektur och i Holland, Tyskland och
Frankrike studera moderna bostadsbyggnader och
stadsplaner.
700 kronor till arkitekten Bertil R. Höök för att under
en tid av 6 veckor i Tyskland, Holland och Frankrike
studera arkitektur och byggnadsteknik.
700 kronor till arkitekten K. A. Stig Johansson för
att under en tid av 6 veckor i Tyskland, Holland och
Frankrike studera moderna stadsplane- och
bostadsanläggningar.
700 kronor till arkitekten Nils G. S. H. Sterner för
att under en tid av 6 veckor i Tyskland och Frankrike
studera moderna byggnader.
700 kronor till arkitekten Carl Axel Stoltz för att
under en tid av 6 veckor i England och Frankrike
studera förutom byggnadskonst i allmänhet speciellt
stadsplanekonst.
200 kronor till civilingenjör Sven A. J. Svidén för att
under en tid av 8 veckor i Tyskland och England studera
jordkabelteknik (kabeldragning, olika förläggningssätt,
kabeltransportanordningar, mätmetoder vid kabelfel,
apparater för provningar osv.).
600 kronor till civilingenjör Fritz J. Danielsson för
att under en tid av 6 veckor i Tyskland, Schweiz och
Ungern ev. även i Italien, Frankrike och England studera
fotogrammetri.
600 kronor till civilingenjör Harry E. Mattson för att
under en tid av 4 veckor i Frankrike eller Italien studera
skeppsbyggeri och tillverkning av sjömaskiner.
600 kronor till civilingenjör Lars A. R. Ryner för att
under en tid av 5 veckor i Tyskland ev. även Österrike
studera verkstadsteknik och organisation.
900 kronor till civilingenjör Nils G. Ekstein för att
under en tid av 8 veckor i Tyskland studera ångteknik,
speciellt ångturbinteknik och verkstadsorganisation i
samband därmed samt utvecklingsmöjligheterna för
nämnda industri.
900 kronor till civilingenjören Percy H. Tham för att
under en tid av 8 veckor i Spanien samt Syd-Tyskland
och Schweiz studera vattenkraftanläggningar.
700 kronor till civilingenjör John-Ivar Dahlin för att
under en tid av 6 veckor i Tyskland och Schweiz studera
vattenbyggnadsteknik.
700 kronor till civilingenjör O. Viktor E. Jansa för att
under en tid av 6 veckor i Tyskland och England studera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
