- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
402

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 28 juni 1930 - Notiser - Petroleumindustrien under första kvartalet 1930 - Insänt: Sjömaskinistutbildningen och de tekniska läroverken, av R. Roos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402

TEKNISK TIDSKRIFT

21 JUnI 1930

varigenom dessas produktion i ett slag skulle kunna
nedbringas med en sjundedel. Förslaget upptogs i
allmänhet gynnsamt av industrimännen, och av guvernörerna
var det endast guvernören i Texas, som lade i dagen
betänkligheter mot förslaget, därvid han stödde sig på en
förmodan, att driftsinskränkningen skulle föranleda
högre bensinpris.

En inskränkning i raffinaderiernas verksamhet var
också i högsta grad av nöden, fastän råoljeproduktionen
på sistone gått starkt tillbaka, samtidigt med att
bensinförbrukningen ökats. Detta egendomliga förhållande
beror på att raffinaderiernas bensinutbyte ur råoljan
visar en tendens att stiga relativt starkt. En av
petroleumproducenterna tillsatt speciell kommission med
uppgift att "verkställa en fullständig och förutsättningslös
utredning av den under år 1930 tillgängliga och
erforderliga petroleumkvantiteten" har uppnått följande
resultat: efterfrågan på bensin 476,7mill. barrels,
efterfrågan på brännolja 456 mill. barrels, efterfrågan på övriga
raffinationsprodukter 130 mill. barrels. Till täckande av
dessa behov erfordras 942,8 mill. barrels råolja, under
det att de förefintliga bensinlagren väntas kunna
minskas med 5 mill. barrels. Med ledning av denna
utredning har en produktionsplan uppgjorts för de olika
olje-producerande staterna, som syftar mot ett förebyggande
av den ökning av bensinlagren, för vilken
bensinprisnivån visat sig vara mycket känslig.

Den amerikanska flygtrafikens utveckling har haft
ett märkbart inflytande på oljekonsumtionen. Den av
amerikanska maskiner flugna sträckan utgjorde 1926
ej mer än 38 mill. km men hade 1929 stigit till 270 mill.
km, under det flygtrafikens bensinförbrukning under
samma tid stigit från 12,4 till 77 mill. liter.

Som svar på en förfrågan från oljeproducenterna i
Oklahoma meddelade i december 1929 Royal
Dutch-Shell-gruppens högste ledare i U. S. A., att detta bolag var
berett att i samverkan med övriga producenter i
Venezuela begränsa sin produktion därstädes. Man kan
också räkna med att såväl Venezuelas som Colombias
oljeproduktion kommer att stabiliseras under året samt
att nya rörledningar eller nytt tanktonnage ej komma att
byggas under den närmaste framtiden.

[Å andra sidan har man att motse en kraftig ökning
av den ryska produktionen av olja. Under halvåret
oktober 1929—mars 1930 uppgick den ryska produktionen till
7 635 OOO ton mot 6 350 000 ton under motsvarande
tidsperiod 1928—1929, vilket innebär, att produktionen
kunnat hållas vid 99,3 % av den kvantitet som stipulerats i
den s. k. femårsplanen för den ryska industrien. Enligt
denna plan skall produktionen under året 1932—1933
hava uppbringats till 40 mill. ton.

Även Rumäniens oljeproduktion är i kraftig tillväxt.
Den belöpte sig under första kvartalet 1930 till 1 361114
ton mot 1 094 706 ton samma kvartal i fjol. De
rumänska oljeföretag som icke disponera över egna
raffinaderier ha hos regeringen begärt stödåtgärder för
åstadkommande av bättre pris å råoljan eller i annat fall fri
utförsel av denna. Man står heller icke främmande för
tanken på att anlägga ett nytt, stort centralraffinaderi,
fastän möjligheten att vinna avsättning för dettas
produkter på den rumänska marknaden måste anses vara
rätt tvivelaktigt.

INSÄNT

Sjömaskinistutbildningen och de tekniska läroverken.

I Teknisk tidskrift häfte 16 förekommer en av lektor
C. A. Bergström skriven artikel om
maskinbefälsutbildningen, som ej får stå oemotsagd.

Där talas bl. a. om de tekniska läroverkens högre
anseende. Hur skall man då förklara den synnerligen
starka elevtillströmningen till våra privata tekniska
skolor? I Stockholm finnas flera sådana skolor, som ha

100-tals elever. Tekniska skolan i Göteborg, där jag är
lärare, har denna vinter besökts av bortåt 300 elever, av
vilka en stor del avlagt student- eller realskoleexamen.
Det måste följaktligen vara något fel med de fåtaligt
besökta tekniska läroverken, men ändock förordar lektor
B. maskinbefälsutbildningens förläggande till dessa
läroverk.

Under de senare åren har jag haft flera från tekniska
gymnasier utexaminerade personer som aspiranter till
l:e maskinbefälsexamen. Därvid ha både jag och
exa-mensförrättaren förvånats över deras omogenhet och
synnerligen klena kunskaper i tekniska ting.

Förgäves söker man i B:s artikel efter positiva
förslag till utbildningens ordnande. Om B., som jag, i
egenskap av sakkunnig sett alla papperen på bordet vid
frågans behandling i Kommerskollegium, skulle han
säkerligen icke med sådan optimism uttalat sig för att det går
så lätt att ordna hela frågan.

I Stockholm och Göteborg finnas icke några tekniska
skolor, som lämpa sig för utbildning av maskinbefäl och
att vänta på en utredning av behovet av dylika skolor i
dessa städer kunna vi ej.

Ledningen för Chalmers tekniska institut ställer sig
också helt avvisande.

Undervisningen vid maskinbefälsskolorna är alltför
egenartad för att med fördel kunna förläggas till de
tekniska läroverken. Om så bleve fallet, skulle den
nuvarande höga standarden säkerligen bli åtskilligt
neddragen.

En av Sveriges största redare, chefen för
Broströmskoncernen, framhöll för mig för någon tid sedan, att vår
maskinbefälskår är en av världens förnämsta. Jag
tvekar icke att säga, att detta till stor del beror på
lärar-nas nitiska arbete och deras kompetens.

Naturligtvis kan utbildningen höjas ytterligare till
båtnad för vår sjöfart och dess konkurrenskraft.
Huvudsaken är att den nautiska, förkvävande överhögheten
avlägsnas. Bland andra reformer märkas införandet av
modernare läroböcker, än den av B. författade,
pedagogiskt omöjliga och gammalmodiga samt bland eleverna
impopulära fysiken.

Alldeles fristående maskinbefälsskolor äro
naturligtvis idealet. Ett sammankopplande av två så olika
läroanstalter som tekniska läroverk och maskinbefälsskolor
synes betänkligt. De ha ju också helt olika mål. De förra
utbilda huvudsakligen ritare och andra teknici. Härtill
kommer den vantrevnad för både lärare och elever, som
bleve följden av ett dylikt samgående, ty läroverket vill
givetvis flyta ovanpå.

B. söker ock göra gällande, att lärarna vid
navigationsskolorna äro underbetalda, och att endast
medelmåttor därför kunna komma i fråga till lärare. 8 500
kronor pr år för endast 6 månaders tjänstgöring med
tillfälle till avsevärda extraförtjänster anser jag
sannerligen bra betalt för en statstjänst med pension. Härtill
kommer en lönereglering nästa år.

De nuvarande lärarna äro säkerligen inga
medelmåttor. Redan vid inträdet vid tekniska högskolan
fordrades höga betyg i studentexamen — en följd av den
ytterligt skarpa konkurrensen.

I anslutning härtill kan jag nämna, att en synnerligen
väl meriterad civilingenjör från K. T. H. helt nyligen
anmält sig som sökande till en ledigbliven lärarbefatt
ning vid navigationsskolan i Göteborg. Betygen från
K. T. H. äro mycket bra.

I B:s artikel omnämnes en f. d. maskinist och f. d.
assistent vid Chalmers, som sökt, men ej erhållit en
ordinarie befattning. Saken var den, att en bättre meriterad
person med verklig ingenjörsexamen och med
synnerligen stor erfarenhet erhöll fullmakt av
Kommerskollegium, som ägnade frågan en allsidig prövning.

Min 20-åriga erfarenhet som lärare vid
maskinbefälsskolan ger vid handen, att eleverna själva önska en
teoretiskt betonad undervisning. De framhålla år efter år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free