Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 5 juli 1930 - Om fältstyrkemätningar och deras betydelse, av Siffer Lemoine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
TEKNISK TIDSKRIFT
21 juni 1930
Fig. 1. Fältstyrkekurvor för Motala rundradiostation.
effekt, lämplig förläggning, val av våglängd etc. Om
dylika kalkyler i något hänseende slå fel, kommer
tillslutningen av lyssnare att bli i motsvarande grad
mindre ävensom intäkterna av licensmedel, vilka i
första hand skola bära omkostnaderna för stationens
drift och amortering samt lämna medel övrigt för
programverksamheten.
Med hänsyn till våra dagars utveckling av
rundradion, då strävan förefinnes att allt mer öka
effekten på befintliga stationer och i rörelsen sålunda
investera allt större kapital — millionanläggningar äro
som bekant numera icke ovanliga i Europa —■ säger
det sig självt, att man härvidlag har all anledning
att tillgodogöra sig de erfarenheter, som från andra
håll stå till buds. Ju rikhaltigare material, som
härutinnan kan samlas, med desto större sannolikhet
har man möjlighet att verkställa erforderliga kalkyler
samt — vilket på sina- håll icke alltid varit fallet —
att vid projektering av nya anläggningar undgå
misstag på grund av alltför optimistiska antaganden, som
i praktiken senare visat sig mer eller mindre
ohållbara.
De faktorer, som äro bestämmande för räckviddens
storlek, äro icke konstanter, som utan vidare kunna
tillämpas från fall till fall, utan äro olika inte bara i
olika riktningar av skiljaktig topografisk
beskaffen-(ill och med kring en och samma sändarestation i
elika riktningar av skiljaktig topografisk
beskaffenhet. Förf. skall i detta sammanhang icke närmare
ingå härpå utan endast beröra vissa av de rön, som
under de senaste åren blivit gjorda vid fältstyrke-
mätningar från de svenska
rundradiostationer, som arbeta med exklusiva
våglängder.
Sverige är som bekant till sin areal
ett bland de största länder i Europa —
det är förutom Ryssland endast
Tyskland, Frankrike och Spanien, som äro
av större ytinnehåll — varemot
befolkningstätheten är relativt liten, terrängen
i radiohänseende besvärligare än på de
flesta håll samt slutligen det antal
exklusiva våglängder, varöver Sverige
disponerar, fåtaligt, alltför fåtaligt för att
medge något som helst slöseri därmed.
För att få ett säkrare grepp på
räckviddsproblemet och hörbarheten
igångsattes redan år 1926
fältstyrkemätningar av våra dåvarande småstationer.
med stöd av vilka förf. i förväg
upprättade kurvor för den då under byggnad
varande storstationen i Motala. När efter
denna stations färdigställande 1927
kontrollmätningar företogos, visade sig
dessa vid jämförelse med
förhandskalkylerna icke i något fall slå fel
på mer än cirka ±5 %, en
noggrannhetsgrad, som för praktiska behov är
att beteckna såsom fullt tillräcklig.
En bild av fältstyrkans fördelning
omkring Motalastationen är återgiven i
I-
Som av kartan synes, äro
ekvipotentiallinjer dragna för vissa millivolttal
per meter. Dessa ekvipotentiallinjer
förete icke cirkulära kurvor, utan ha
ut-böjningar och invikningar, allt efter som terrängens
beskaffenhet har utövat ett större eller mindre
dämpande inflytande på vågornas fortplantning1. Detta
förhållande gör sig icke gällande enbart vid
Motalastationen, utan samma sak spåras tydligt jämväl i
mätningarna på övriga stationer, exempelvis å
Göteborgskartan (fig. 2), där kurvorna förträngas inåt
land samt ligga längre i sär, i den mån som
mät-riktningen faller längs med kusten, med lägre
värden på dämpningen. Enahanda är förhållandet vid
kurvorna för Hörby (fig. 3) samt Sundsvall (fig. 4),
utförda resp. 1928 och 19292. Med tillgång till
topografiska kartor är det en enkel sak att i vart och
ett fall konstatera, hurusom den inre
mottagnings-rayonens storlek ökas i samma mån som landet blir
skoglöst eller antager öppnare karaktär, samt
omvänt minskas, då terrängen blir skogig och kuperad.
En annan sak, som omedelbart framgår vid
jämförelse kurvorna emellan, är våglängdens inflytande.
Motalastationen med en våglängd av 1348 meter har
för 1 mV/m-kurvan en radie, som är cirka den
3-fal-diga av de övriga stationernas på kortare våglängder.
—- Att Motalas effekt är den 3-faldiga av de övrigas
— 30 resp. 10 kW — är en tillfällighet, vilken som
Fältstyrkekurvor
rar
MOTflU* KOIHDRHDIOSTflTtOM
Axdenneffeirt 30 kw.
5348 m.
, Sk»U t. 2 røUS.
t...... __ ..ff________ !S» >»
1 Utförlig redogörelse för mätningarna finnes i
"Teknisk Tidskrift, Elektroteknik, B’ebr. 1928", ävensom
diskussion av resultaten.
2 För den under byggnad varande nya 60 kW i
Stockholm kommer liknande fältstyrkekarta att omedelbart
upprättas efter stationens igångsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
