Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 19 juli 1930 - Utvecklingen av vårt lands flygtrafik, av A. B. Gärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JUnI 1930
sultaten för de föregående åren hava varit än sämre.
Huvudorsakerna till de dåliga resultaten äro att söka
uti både för stora utgifter och för små inkomster.
Varken materiel, personal eller organisation bliva
ekonomiskt utnyttjade vid den jämförelsevis korta
flygsäsongen. Icke heller stå de avgifter som
uttagas i lufttrafiken på något riktigt sätt i relation
till kostnaderna för trafiken. Som exempel på dessa
avgifter må nämnas, att biljettpriset för resa Malmö—
Amsterdam utgår med 148 kronor (motsvarande cirka
20 öre per personkilometer); fraktgods ersättes för
samma sträcka med 1: 65 kronor per kilogram
motsvarande 2: 29 kronor per tonkm. För post utgår
avgiften sedan år 1927 efter internationellt antagen
fraktsats med 4: 32 kronor per tonkm.
Mot tonnagets utnyttjande synes icke vara något
att erinra, då under de tre senaste åren, av offererade
tonkm (personer och gods) icke mindre än 65 à 70 %
varit utnyttjade av betalande trafik.
Icke heller lärer skäl föreligga till erinran mot
trafikens regularitet, som under angivna år hållit sig
vid 96 à 97 %.
Linjen Stockholm—Helsingfors har alltsedan år
1925 trafikerats gemensamt av Aerotransport och det
finska lufttrafikbolaget under 4 à 5 månader årligen.
Det svenska bolaget använde åren 1925 och 1926
en-motorigt sjöflygplan Junkers F 13, men därefter har
huvudsakligen Junkers tremotoriga G 23 kommit till
användning. Det finska bolaget flög 1925 med
Junkers F 13 men därefter med G 23. Jämväl linjen
Stockholm—Åbo har under de tre sista åren tidvis
trafikerats av bolagen ifråga.
Statssubventionen till Aerotransport utgick för den
finska linjen från början kontraktsenligt med 1: 50
kronor per flygkm men höjdes 1927 till 1:85 kronor
respektive 2: 50 kronor för en-, resp. tremotorigt
flygplan och har under år 1929 för sistnämnda plantyp
nedsatts till 2: 30 kronor.
Motsvarande siffror beträffande trafikfrekvensen
som förut angivits för Amsterdamlinjen äro för
Hel-singforslinjen:
1927 1928 1929
Resor ................. 1031 927 1618
Personkm ............. 433 333 384 705 672 480
Godstonkm ............ 10 562 12 866 18 624
S:a tonkm av resande och
gods ................ 45 228 43 642 82 425
De angivna siffrorna visa särskilt beträffande
persontrafiken en betydande stegring. Att märka är
emellertid, att 1929 vidtogs en sänkning av
biljett-piiset för resa Stockholm—Helsingfors från tidigare
100 kr. till 85 kr., vilket måhända åtminstone i någon
mån medverkat till den större resfrekvensen. Det
ekonomiska utbytet är å denna linje bättre och visar för
det senaste driftsåret en förlust av 17 000 kr.
Subventionen har då utgått med 139 000 kr. under det
att bolagets egna inkomster stannat vid 83 000.
Med den betydande förbättring i trafikfrekvensen
som inträffat under år 1929 har utnyttjningsgraden
stigit till 62 %.
Regulariteten å denna linje har varit något sämre
än å Amsterdamlinjen, men dock tämligen
tillfredsställande, omkring 95 %.
Aerotransport har också under kortare tider
trafikerat Malmö—Berlin och Malmö—Köpenhamn.
Utöver den trafikflygning som nu berörts, har
Deutsche Luft-Hansa under olika tidsperioder
trafikerat linjerna Malmö—Berlin, Oslo—Göteborg—
Köpenhamn—Berlin, Stockholm—Kalmar—Stettin—
Berlin samt Kalmar—Danzig och Kalmar—Lübeck.
Under innevarande sommar trafikeras följande linjer
av utländska bolag: Stockholm—Åbo,
Stockholm-Kalmar—Stettin, Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Lübeck—Berlin, Malmö—Köpenhamn—Lübeck—Hamburg—Berlin och avses att trafikeras
Malmö—Köpenhamn—Hamburg—Köln—Paris.
I detta sammanhang torde också böra omnämnas
de försök, som under de sista åren gjorts med
natt-postflygningar för att därmed vinna erfarenheter
såväl beträffande de postala anordningarna som i
flygtekniskt avseende. Dessa försök påbörjades 1928
med några dubbelturer Stockholm—London.
Försöken fortsattes i något större skala under år 1929.
Under innevarande sommar äro nattpostflygningar
planerade att utföras under tiden 15 maj—19 juli å
sträckorna Stockholm—Köpenhamn, Oslo—Göteborg
—Köpenhamn och Malmö—Köpenhamn—Hannover
med anslutning i Hannover dels till Berlin och dels
till Rotterdam, London, Paris och Brüssel. Post som
avsändes på aftonen (9 e. m.) beräknas kunna utdelas
exempelvis i London påföljande middag.
Aerotransport deltager i denna flygning jämte de danska och
tyska luftfartsbolagen. Efter den 19 juli har det
tyska bolaget för avsikt att under ett par månaders
tid driva en nattpostlinje från Stockholm till
Stralsund.
För att redogörelsen för den hittillsvarande
trafikflygningen skall bliva något så när fullständig
återstår att omnämna, dels den vinterflygning som
Aerotransport fullgjorde mellan Malmö och Hamburg
under mars och april månader 1929, då våra
utlandsförbindelser i hög grad oroades av isblockader i
södra Östersjön och Öresund och dels den genom
samverkan av svenska Röda korset, Svenska
luftfartsförbundet och flygvapnet anordnade
ambulansflygningen, med för närvarande egna ambulansplan
förlagda till Boden, Östersund och Stockholm.
Som förut nämnts skulle Aerotransport enligt det
år 1925 mellan staten och bolaget träffade avtalet
åtnjuta statssubvention för viss trafikflygning till och
med år 1928 eller, om uppsägning av avtalet ej
skedde, till och med 1930. Då uppsägning av avtalet
icke skett utlöper detta sålunda med utgången av
innevarande år. I anslutning härtill uttalade 1928
års riksdag, att därest såsom sannolikt, luftfarten
även efter 1930 behövde understöd, riksdagen
förutsatte att, innan förslag’ därom framlades, en allsidig
utredning verkställts i fråga om hur staten ur i
främsta rummet nationella, kommersiella och postala
hänseenden måtte tillföras största möjliga direkta och
indirekta fördelar av ett sådant understöd och anhöll
riksdagen hos k. m:t om utredning rörande den
utsträckning, i vilken understöd åt den civila luftfarten
hädanefter borde lämnas, ävensom beträffande de
lämpliga formerna för dylikt understöds beviljande.
I anledning av detta riksdagens uttalande tillkallade
k. m:t i november 1928 särskilda sakkunniga för den
ifrågavarande utredningen och avgåvo de sakkunniga
i september 1929 förslag till understöd åt den civila
luftfarten.
Detta förslag innebar, att utvecklingen av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
