Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1930 - Världskraftkonferensen i Berlin den 15—25 juni 1930, av T. Lindmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te knis kTi d s kri ft
HÄFT. 30 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 26 JULI
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Världskraftkonferensen i Berlin den 15—25 juni 1930. — Förutsättningarna för svensk
ingenjörsverksamhet i utlandet, av major C. Schmidt och civilingenjör Axel Sahlin. — Notiser. — Litteratur. —
Tekniska föreningar.
VÄRLDSKRAFTKONFERENSEN I BERLIN DEN
15—25 JUNI 1930.
Den andra världskraftkonferensen är nu avslutad.
I densamma har deltagit vetenskapsmän och
ingenjörer från hart när alla jordens länder och antalet
anmälda uppgick till ca 4 000 eller mer än dubbelt så
många som vid den första världskraftkonferensen 5
London år 1924. Samtidigt som mängden deltagare
avspeglar ett mycket stort och säkerligen alltjämt,
stigande intresse för de viktiga frågor dessa
världs-kraftkonferenser behandla, är det stora antalet ej
enbart till fördel för konferensens gynnsammast
möjliga resultat. Möjligheterna att nå personlig kontakt
deltagarna emellan minskas med stigande antal —■
man går omkring och hittar ej lätt dem man skulle
vilja träffa —, vidare försvåras organisationen aA!
de olika besöken och utflykterna, vilka mera tendera
att likna folkvandringar och därför bliva mera
tröttande och mindre givande än som skulle kunnat bliva
fallet vid ett mindre antal deltagare.
Jag tror emellertid att de flesta deltagarna i
konferensen oförbehållsamt och med beundran kunnat
konstatera, att tyskarna i stort sett utomordentligt
väl lyckats med sin jätteuppgift att organisera och
föra denna konferens lyckligt igenom. De tyska
ledarna verkade ock berättigat stolta över att de
lyckats på tysk mark genomföra en dylik uppgift liksom
även att de i samlad form kunnat visa världen vad
tysk teknik och tysk organisation kunna
åstadkomma. Det kan vara av intresse att här nämna att
förarbeten för konferensen pågått under 3 år och att
nettokostnaderna därför beräknas till närmare en
million mark, vilket belopp i huvudsak lär hava
tillskjutits av den tyska industrien.
Ehuru sålunda konferensens resultat måste anses
vara lyckat ställes man likväl inför frågan huruvida
ej organisationen av dessa världskraftkonferenser i
fortsättningen på ett eller annat sätt måste omläggas.
Jag diskuterade denna fråga med några av
konferensens ledande män och dessa voro överens om att
antalet deltagare om möjligt bör begränsas. Frågan
blir aktuell för vårt land, som ju bereder sig till en
sektionskonferens år 1933 och för U. S. A., dit nästa
stora konferens är avsedd att förläggas år 1936.
Här nedan lämnas några ytterst kortfattade intryck
från i huvudsak sådana delar av konferensarbetet,
vilka förf. hade tillfälle övervara.
Konferensarbetet uppdelades i dels allmänna
sammanträden, dels faeksammanträden. Dessutom före-
kom självfallet en mängd besök vid industriella och
andra anläggningar av större intresse. Samtliga
sammanträden — utom konferensens öppnande, som
skedde i operan vid Unter den Linden — ägde rum
i Krolloperan nära riksdagshuset.
Vid de allmänna sammanträdena, i regel ett om
dagen, höllos föredrag av mera allmänt vetenskapligt
eller tekniskt intresse.
Tyngdpunkten för facksammanträdena låg i ca 400
till konferensen inlämnade fackuppsatser, fördelade
på 34 sektioner. För varje sektion hade på förhand
utsetts en generalrapportör som i ett relativt kort
föredrag refererade de hans sektion tillhörande
uppsatserna, gav vissa framtidsutblickar och förslag
till diskussionsprogram, vilket senare emellertid
endast sällan följdes. Dessa 400 uppsatser gåvo, om
ock ej — åtminstone på mitt område — några
sensationella nyheter, så dock en fyllig bild av
kraftteknikens många problem för närvarande och
lämnade därför en mycket betydande behållning.
Diskussionerna efter generalrapportörens föredrag
lämnade däremot i allmänhet en avsevärt mindre
behållning. Orsaken härtill låg i mycket i den korta
tid — vanligen 5 minuter — som stod till talarens
förfogande. Härtill kom att vederbörande alltid
till-hölls att tala relativt långsamt, emedan anförandet
samtidigt som det hölls översattes till två språk.
Inom parentes må nämnas att den ganska mycket
reklamerade telefonanordningen med 3 språk — man
kunde sålunda inkoppla vilket av språken tyska,
engelska eller franska man önskade -— ej fullt
motsvarade förväntningarna. Apparaten arbetade
utmärkt som förstärkare, mon vid översättning till
annat språk hördes det endast otydligt på grund av
översättarens lågmäldhet och störningen från
föredragshållaren.
Det första av de allmänna föredragen hölls av
Einstein över ämnet: "Das Raum-, Feld- und
Aether-Problem in der Physik." Jag kom tyvärr för sent
till Berlin för att åhöra detta föredrag, men det är
sannolikt att det skulle gått mig, såsom — enligt
vad hederspresidenten excellensen von Miller
framhöll i sitt tack till Einstein — det gått honom och
väl de flesta av åhörarna, att de ej förstått så
särdeles mycket av detsamma. Föredragets kärna
framgår av den sammanfattning, med vilken Einstein
avslutade föredraget: "Zusammenfassend können wir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
