Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1930 - Förutsättningarna för svensk ingenjörsverksamhet i utlandet, av C. Schmidt och Axel Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JUnI 1930
tresse än eget leveböd. Dock skulle dessa om de
ville — eller uppspårades och intresserades därför —
som rapportörer kunna vara till nytta för oss här
hemma. Vi ha ju här i Sverige sedan några år
tillbaka ett särskilt institut för svensk utlandstjänst för
att just i samarbete med redan i utlandet arbetande
svenskar placera kvalificerade svenskar, vars
verksamhet skulle kunna bli till ökad nytta för svenska
intressen utomlands. Institutets uppgift är också att
förmedla utlandssvenskars återvändande till
hemlandet. Alldeles givet har en svensk ingenjör, som
lyckats vinna en ledande ställning utomlands, stora
möjligheter att hjälpa och i vissa fall bereda arbete
åt landsmän. Detta gäller i hög grad i länder, där
landets egna ingenjörer äro få eller sakna de nödiga
kunskaperna. Heidenstams och Olivecronas
verksamhet i Kina äro typiska exempel härpå.
Jag måste här i huvudsak hålla mig till mitt eget
fack och kan då icke undgå att nämna något om det
företag jag är knuten vid. Gustaf Richerts initiativ
när det gäller vattenbyggarens utlandsverksamhet är
av den betydelse, att den icke bör förbigås. Redan
tidigt, för 25—30 år sedan, insåg Richert den stora
betydelse utlandsverksamheten kunde få för en
konsulterande byrå. Grannländerna hade då brist på
erfarna ingenjörer, varför marknaden där var given.
Genom deltagandet i internationella pristävlingar
ökades ingenjörernas intresse och deras kunskaper
och skicklighet blevo mera allmänt kända och
erkända.
Arbetsfältet utsträcktes också till Ryssland. För
arbete i Ryssland intresserade Richert senare Nobel
och Hagelin, under vilkas medverkan och beskydd
ett dotterbolag bildades, som under Hörnells ledning
erhöll en hel del arbete, för vilket dock revolutionen
sedermera satte stopp.
Redan 1907 lyckades Richert intressera en del
framstående svenskar, som voro intresserade av
svensk företagsamhet ute i världen, att bilda ett
dotterbolag för undersökning av möjligheterna i
(Astasien. Förhållandena därute voro emellertid
likartade med dem i andra länder med låg utveckling
på det industriella och tekniska området. Kina var
i första hand i behov av pengar för företagens
igångsättning och kinesens konservatism lade också hinder
i vägen. Vad kinesen behövde hjälp med var
emellertid flodregleringarna, och Heidenstam blev så
småningom chefsingenjör för hamn- och flodarbetena
vid Shanghai. Denna hans verksamhet gav under
årens lopp arbete därute åt ett flertal unga svenska
ingenjörer och tillförde även vattenbyggnadsbyrån
vissa uppdrag. Hörnells studier över förutsättningen
för en framtida storhamn i Shanghai gav anledning
till en internationell konferens av experter i
Shanghai under Heidenstams ledning. Härvid knötos
förbindelser, som senare varit till nytta för vår
verksamhet inom engelska intresseområden.
Man kan givetvis i regel icke påräkna omedelbar
framgång utan måste arbeta på lång sikt.
Målmedvetet arbete leder till resultat, även om detta icke
alltid blir vad man väntat eller direkt strävat för.
När det gäller konsulterande verksamhet
utomlands måste man alltid räkna med, att det i mera
avancerade länder finnes en viss nationell stolthet
och ambition hos landets egna ingenjörer att söka
reda sig själva. Det är därför naturligt, att verk-
samheten bör representera specialgebit, som icke
behärskas av vederbörande länders egna ingenjörer.
Självklart torde vara att det icke i längden lönar
sig att erbjuda sina tjänster om man ej kan tillföra
kunskaper och erfarenhet utöver vad inhemska
ingenjörer kunna prestera. Ett samarbete med någon
av dessa eller inhemska firmor kan emellertid ofta
befinnas lämpligt. Som förhållandena för
närvarande äro i världen gäller detta kanske mer nu än
någonsin. I alla. de nya småstaterna inverkar den
nyuppväckta nationalkänslan i hög grad i denna
riktning. Även inom den engelska intressesfären är
ett samarbete med engelska kolleger kanske
nödvändigt om arbete skall komma igång inom rimlig tid.
De svenskar, som vilja arbeta i England, måste där
kanske mer än annorstädes anpassa sig efter
landets förhållanden, engelsk mentalitet etc., eljes bliva
do med all säkerhet illa sedda. Jag tror emellertid,
att skandinaver i allmänhet ha lättare härför än
många andra nationer.
I det nya Ryssland äro förhållandena nu
egenartade. Landet har med nuvarande
utvecklingstendens ett mycket stort behov av teknisk hjälp. Man
gör mycket för att utbilda nya ingenjörer, men
genom den isolering gentemot utlandet, som förefinnes,
är erfarenheten beskuren. Tysk, amerikansk och
fransk teknisk litteratur finnes givetvis att tillgå och
anlitas intensivt av de intresserade ingenjörer, som
kunna utländska språk. De ryska ingenjörerna äro
f. n. synnerligen tacksamma, när de sättas i tillfälle
att samråda med utländska kolleger. Vid viktigare
konferenser böra experter inom samhörande
specialgebit resa dit i samlad trupp för att kunna svara
på allt, som frågas, då ända till 70—80 ingenjörer och
professorer kunna närvara vid konferenserna. Det
finnes f. n. ett stort antal främmande ingenjörer
anställda i Sovjetrysk tjänst, kanske huvudsakligen
amerikaner och tyskar1, men även ingenjörsfirmor
arbeta där för speciella arbeten för
kraftanläggningar, industribyggnader, järnverk m. m.
I randstaterna till Ryssland och i Balkanländerna
förefinnes i stort sett också brist på dugliga
ingenjörer och än mer på kapital för att genomföra alla
de byggnader, som måste utföras såväl för en
industriell utveckling som för att förse dessa länder med
den västerländska kulturens materiella välsignelser,
såsom vatten- och avloppsledningar, spårvägar,
elektrisk kraft, vägar m. m.
Det blir i dessa fall i regel de kapitalanskaffande
företagen, som anskaffa de erforderliga ingenjörerna,
och när landet icke självt har något överflöd därav,
blir de utländska ingenjörernas därvaro motiverad
och kanske t. o. m. välsedd. Det förekommer, att
cn viss nation är bättre sedd än andra och att
koncessionsgivaren önskar ingenjörer därifrån, men i
regel söker han naturligen skapa arbetsmöjligheter
för det egna landets ingenjörer. Det är därför
vanligt, att i samband med arbete, som utföres av
utlänningar, föreskrifter lämnas över hur många
utländska ingenjörer, som få anställas. Detta gäller
nog också och kanske i högre grad för den svenska
fabriksverksamheten i utlandet, allt dock beroende
i Enligt en uppgift skulle f. n. 2 200 amerikanska oeh 1 600
tyska tekniker och ingenjörer vara anställda, vid olika företag
inom Sovjetstaterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
