Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1930 - Förutsättningarna för svensk ingenjörsverksamhet i utlandet, av C. Schmidt och Axel Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 JULI 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
447
av om det finnes något överskott på inhemska
ingenjörer eller icke.
I England och Belgien har sedan gammalt kapital
funnits för investeringar i utländska koncessioner
och byggnadsföretag. Amerika har efter kriget i
ofantlig utsträckning gått in för liknande
finansieringsuppgifter. Dessa finansgrupper ha ofta mycket
internationell prägel och utgöra en härva av
kombinerade företag och intressen. Alla skola givetvis
tjäna pengar, och mycket pengar. Somliga nöja sig
med att förtjäna på igångsättningen och företagens
drivande, andra ha dessutom leveransintresse. De
stora elektriska bolagen, även Asea, ha numera i
regel associerat sig med dylika finansgrupper.
Slutligen är också ofta entreprenadintresset
representerat på ett eller annat sätt. Många
investeringsföretag äro dock obundna av leverans- och
entreprenadintressen.
Huru många entreprenörer ha emellertid icke börjat
med vanlig byggnadsverksamhet och så småningom
utvecklats till finansorgan, som kunna åtaga sig allt
mellan himmel och jord över hela världen. Även i
Sverige ha vi ett antal framstående entreprenadfirmor,
men deras verksamhetsområde är begränsat till Sverige
och i någon mån till grannländerna. Ett kapitalstarkt
svenskt entreprenadföretag, som systematiskt inriktar
sin verksamhet även på de stora möjligheter, som
finnas utomlands, saknas ännu, oaktat vi på andra
områden äro väl så livaktiga utåt. Ett typiskt
exempel på vår brist på företagsamhet inom detta
område eller snarare brist på sammanhållning utåt
är väl de s. k. svenska järnvägsbyggena i Turkiet,
där byggnadsarbetena utföras av danska
entreprenörer.
Om man frånser de Kreugerska finansintressena,
som huvudsakligen äro knutna till
tändsticksföre-tagen, L. M. Ericssons finansföretag, som är knutet
till telefontillverkningen etc., ha vi väl f. n. endast
en svensk finansgrupp, som på senaste tiden börjat
intressera sig för allmänna investeringar utomlands,
där svenska ingenjörers kunskaper och erfarenhet
kan vara till nytta. Ett utgångsläge för svensk
entreprenörverksamhet utomlands borde naturligt
vara i samband med svenska finansinstituts
investeringar i koncessioner och liknande företag. Det är
alldeles påtagligt, att en entreprenörverksamhet,
som begränsas till att i konkurrens med något dussin
andra firmor söka erhålla ett arbete utomlands, icke
kan vara särdeles lockande. Verksamheten bör
kombineras med viss finansiering, som minskar
konkurrensen. I och med ett dylikt företags tillkomst,
skulle de svenska väg- och vattenbyggarna erhålla
en god grund för ökad utlandsverksamhet.
Den konsulterande verksamheten anknytes
naturligtvis riktigast till finansgrupperna, som i regel
behöva tekniskt specialkunskap. Om ett samhälle
exempelvis lånat pengar för byggande av vatten- och
kloakledningar, så liar finansinstitutet ofta intresse av att
beloppet verkligen räcker för ändamålet och att det
förslag som ligger till grund för låneansökan är riktigt
även ur teknisk-ekonomisk synpunkt. Det är ju iri+e
alltid som samhället ifråga haft någon sakkunnig
med tillräcklig erfarenhet att tillgå. Ett misstag
härvidlag kan få ödesdigra följder även för
kreditgivaren.
Av största betydelse för ingenjörsverksamhet
utomlands är, liksom för handeln,
informationsarbetet. Genom utrikesdepartementets handelsavdelning
och exportföreningen kunna numera i många fall
värdefulla förhandsupplysningar erhållas från olika
delar av världen. Den svenska industriens
vittut-grenade organisationer skulle givetvis också kunna
medverka. Direktör Prytz berörde nyligen i sitt
föredrag inför exportföreningen vikten av samarbete
i försäljningsarbetet, närmast för att förbilliga
organisationen, men också för att förekomma, att i samma
kontor försäljas både svenska och utländska varor.
Sådant samarbete är nu ordnat i en del länder i
Sydamerika. Då det vid dessa försäljningskontor finnas
svenska ingenjörer borde man kunna tänka sig, att
deras rapporter även kunde behandla förhållanden,
som icke direkt berörde industrien ifråga, utan också
kunde vara av allmänt svenskt intresse, vilka
meddelanden på ett eller annat sätt kunde
vidarebefordras till rätt forum hemma. Detta gäller endast
preliminära upplysningar. Man måste givetvis sedermera
resa ut, om något skall vinnas. De svenska
företagen böra såvitt möjligt hålla ihop och stödja
varandra. I de europeiska länderna kan den firma,
som där söker arbete genom egna ingenjörer lätt
göra studier, och detta är nog i grund och botten
den enda riktiga utvägen för att erhålla kännedom
om förhållanden, behov och önskemål. Det är
absolut nödvändigt, att på ort och ställe anknyta
lämpliga personliga förbindelser.
Uppenbarligen är varje vederhäftig allmän svensk
propagandaverksamhet, t. o. m. inom sport- och
turistväsendet, till nytta för den enskilde. Vi ha
alla nytta av vad som under senare år gjorts i den
vägen. Man börjar numera utomlands kunna skilja på
Sverige och Norge — man vet t. o. m. att Oslo icke är
huvudstad i Sverige o. s. v., men mycket återstår
att göra. Det handtag Ivar Kreuger i detta avseende
givit Sverige förpliktigar och sporrar, kanske
särskilt oss ingenjörer, att fortsätta. Jag menar icke
som finansmän utan som vederhäftiga tekniker, som
man kan lita på i alla väder. Den käcka
företagar-andan, som generaldirektör Malm i år efterlyste
vid en valborgsmässoeld, är till syvende og sidst ett
av grundvillkoren för svensk ingenjörsverksamhet
utomlands.
Civilingenjör Axel Sahlin.
På grund av min långa bortovaro från Sverige kan
jag naturligtvis endast se frågan om svensk
ingenjörsverksamhet i utlandet ur utländsk synvinkel. Sverige
erbjuder andra och bättre möjligheter till utbildning
än förr, men nödvändigheten av utländsk erfarenhet
är säkert i dag också större än någonsin. Frågan är
vittomfattande. Den kan gälla så många olika
branscher och yrken, krävande olika behandling.
Den berör så många ingenjörer med olika begåvning,
utbildning, intressen och levnadsmål. Vad som passar
en, kunde kanske förstöra en annans framtid. Den
ene kan vara finansiellt säkerställd, kan välja sitt
arbete och bida sin tid. Den andre måste hava något
att göra för att kunna leva och är tvungen att,
åtminstone för tillfället, antaga den verksamhet som
kan erhållas.
En ej ringa procent av utexaminerade ingenjörer
äro teoretiskt anlagda och vetenskapligt intresserade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
