Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1930 - Förutsättningarna för svensk ingenjörsverksamhet i utlandet, av C. Schmidt och Axel Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JUnI 1930
Dessas plats är vid universiteten, laboratorierna eller
i de många rikt utrustade forskningsinstitutionerna,
som nu på så många ställen växa fram. För dessa
erbjuder teknikens tillämpning på problem rörande
transport, fabrikation och avsättning av produkter
och handelsvaror, intet direkt intresse.
En annan kategori bilda de ingenjörer, vilka som
levnadsmål ha en anställning i en permanent
organisation. helst statlig eller kommunal, med fast lön,
livstidsengagement och pension. Även för dessa, ofta
mycket kapabla och utmärkta män. har teknikens
kommersiella sida intet utslagsgivande intresse.
En tredje klass bilda de teknici, som från början
kunnat inrikta sig på en viss lokal verksamhet inom
ett begränsat område (fabriksverksamhet, gruvdrift,
teknisk agenturverksamhet o. dyl.).
För alla de nämnda grupperna av ingenjörer har
utlandet, som förvärvsplats eller utbildningsskola föga
vikt. Endast som turister eller av allmänt
kunskapsbegär lockas de dit.
Annorlunda är förhållandet med dem, som ej av
något viktigt skäl hållas hemma, som helt och hållet
måste lita på sig själva, som söka vidare utbilda sig
tekniskt och kommersiellt, eller som sträva för en
chefsplats i en större industri eller för en självständig
verksamhet. För dessa är kännedom om främmande
folk. språk, lagar, seder och förhållanden
nödvändiga eller åtminstone av stor vikt.
Dessau ingenjörer måste också grundligt studera
rå-niaterialier, fabrikation, produkter, transport, priser,
försäljnings- och inköpsmetoder och
arbetareförhållanden. Ju större auktoritet en ingenjör eftersträvar,
desto mångsidigare måste hans utbildning vara, och
denna uppfostran för det praktiska livet får han bäst
i utlandets större och mera varierande förhållanden.
För honom böra landgränserna försvinna; han måste
känna sig hemma överallt där han har något att göra.
Till denna klass av unga ingenjörer vänder jag mig
med hopp att bli förstådd!
För svensken är utvandring intet nytt. De talrika
romerska mvnt. som påträffats på Gotland och på
svenska fastlandet, visa hur allmänt den vapenföra
ungdomen tog värvning i de romerska och
byzantinska legionerna. Östro- och vestrogoths, som
översvämmade södra Europa, kommo, säges det, från
landet sydöst om Östersjön. Men huru kommo de dit?
Är det èj troligt att öst- och västgötar seglade över
Östersjön? Snart kommo vikingarna. Bohuslän
kallades Viken, dvs. vikingarnas hem.
Härnäst finna vi Rurik och hans ledungar i
Ryssland, där de grundade det välde, som först i våra
dagar gått under. Under den senare medeltiden och
vår storhetstid var det god sed att skicka unga
ädlingar och kunskapshungriga ynglingar till
utlandets universitet.
Då Amerika upptäcktes, sökte vi grunda kolonier
där. men misslyckades, dels på grund av osäkerheten
på havet, dels emedan vårt lilla folk, jämnt på krigsfot,
behövde alla de unga för arméerna.
Under de fredligare tider, som följde, kom
emigrationen. som mycket hastigt antog stora proportioner.
Om därför våra unga ingenjörers håg står till
utlandet, är detta blott ett arv.
Under de sista åren har jag dragit mig tillbaka från
aktiv verksamhet och ofta strövat omkring i länder
och trakter, som intresserat mig. Och så hamnade
jag en afton, en vacker fridfull sommarkväll, i den
lilla fina staden Weimar. Minnen och traditioner
mötte mig vid varje steg. Jag hade just med
svällande hjärta och blottat huvud stått vid
Schweden-stein på Lützens slagfält. Jag logerade i det rum,
där Napoleon tillbragt en natt under det fatala
fälttåget 1813. Där stodo Göthes och Schillers hem, som
de lämnat dem. Där visades minnen från det
30-åriga kriget. I rätt sinnesstämning ställde jag nästa
morgon mina steg till Göthes hus, ett dyrbart arv till
kommande generationer. Jag stod i det rum, där den
store tänkaren och skalden tillbragte sin sista dag.
Där fann jag vilstolen lutad, i vilken den döende sökt
fullborda sitt sista arbete, sorterandet av en tallrik
trädgårdsfrön. Där fanns tallriken på bordet, just
som han lämnat den, och då jag i tanken sökte att
framkalla något av den stores personlighet, föll min
blick på en liten tydligen kvarglömd volym, som låg
öppen. Jag läste, "Whem Gott will rechte Gunst
erweisen, den schickt er in die weite Welt.-’ Jag läste
den lilla strofen om och om igen.
Och plötsligt blev det mig klart, att detta var en
hälsning till mig, en maning, att tacksamt erkänna,
att jag, för femtio år sedan, mottagit just denna
"rechte Gunst", som blev min räddning och min lycka,
då jag ensam med mycket liten kassa, föga erfaren
och utan rekommendationer lämnade Sverige och
mina kära. Men på den resan ut i det okända hade
jag dock med mig två oskattbara hjälpare,
traditionen av ett gott och ett fint om än fattigt hem och min
uppfostran. Vänersborgs skola och tekniska
högskolan. Där hade jag en grund, som aldrig svek, en hjälp
varhelst jag gått. vadhelst jag haft att uträtta.
De unga. bland eder. som stå färdiga att draga ut
i livet, böra ihågkomma dessa Göthes ord, att det är
en välsignelse att komma ut i stora världen. Våren
övertygade, att "gator och torg" ofta äro "paved with
gold", om blott vi kunde se det: och att där komma
i varje mans liv, ögonblick, då tillfällen till framgång
passera honom förbi. Om vi ej då taga fasta på dem,
komma de sällan åter. Lären därför att tänka skarpt,
snabbt och logiskt, och att, beslutet en gång fattat,
blixtsnabbt handla.
Och glömmen ej heller, att vi svenskar i dag äro
bättre rustade att slå oss fram än de flesta
utlänningar. Vår ras är stark, frisk och livskraftig. Våra
skolor äro så goda som de bästa. Vår uppfostran och
vår präktiga kamratanda har lärt oss heder och
arbetsamhet. Vårt land är fritt från politiska
förvecklingar, som kunde göra dess söner illa sedda. Det
har blivit en heder att vara svensk.
1 min ungdom var det annorlunda. Vårt land var
då fattigt, och folket i sin helhet utan ekonomiskt
förstånd och erfarenhet. En oresonlig frihandel tog
bort vad litet där fanns av pengar och förlamade vad
industri vi hade. Utvecklingen var hämmad.
Handel ansågs i vissa kretsar som en nedsättande och
ovärdig födkrok. I Dalsland tjänade år 1873 en
grovarbetare 50 öre om vintern och 1 krona om sommaren
för en tolv timmars arbetsdag. Utvandringen var
också enorm och i regel från de lägst stående, mest
okunniga klasserna. I Tyskland var uttrycket "die
dummen Schweden" ej ovanligt. I Amerika har jag
hört en förman säga till sitt folk: "You fools, can’t,
you think, might as well liire Swedes and do my own
tbinking".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
