Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1930 - Förutsättningarna för svensk ingenjörsverksamhet i utlandet, av C. Schmidt och Axel Sahlin - Diskussion, av C. G. Lindblom och Ivar Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JUnI 1930
liga rikedomar, ocli i det hela, förträffliga klimat, har
mindre än femtio millioner innevånare och mycket
få teknici. Afrika är ännu, som ett helt, praktiskt
orört. Så är också en stor del av Asien; även i
sydöstra Europa finnes mycket att göra.
Politisk oreda gör förstås för närvarande teknisk
verksamhet omöjlig i vissa trakter. Den för
tillfället rubbade finansiella jämvikten är också ett
hinder för den tekniska utvecklingen. Men allt detta
rättar sig med tiden.
Vad jag redan sagt, har varit riktat till de unga,
som börja sin bana. Det kommer dock en dag, då
många av oss fått nog av att tjäna andra och följa
deras instruktioner. Vi känna en längtan att stå på
egna fötter, som arbetsgivare, producenter eller
rådgivare. Då vi förvärvat kunskaper och erfarenhet
vilja vi göra dessa produktiva och njuta
tillfredsställelsen att vara våra egna herrar. Från början stöta
vi då på frågan om kapital ocli kredit. Det är ej
lätt att ge råd i dessa avseenden alla olika. Jag
kan endast referara till min egen erfarenhet. I vårt
fall ha vi funnit lämpligt att arbeta med ett mycket
litet aktiekapital, en jämförelsevis stor bankreserv,
som aldrig tillåtes att nedgå, och vi ha använt en
vidsträckt kredit, som vi aldrig haft svårt att
erhålla.
I början är det ofta klokt att skaffa sig agenturer för
eftersökta eller nya och värdefulla specialiteter. Som
agent träffar man just de män, som man önskar att
intressera för vad man själv har att erbjuda. Man
blir bekant och kan förvärva vänner.
I många fall har man redan som anställd kunnat
sammanspara ett litet kapital. Med detta som
grundplåt och ett gott anseende kan man ofta, även i
början, erhålla kredit i sin bank och förtroende hos
fabrikanter, som äro villiga att utföra ens arbeten.
Villkoren för att detta förtroende skall bestå, äro
absolut punktlighet i alla transaktioner och osvikligt
hållande av gjorda löften. En ingenjör så situerad
bör aldrig spekulera. Hans arbete ger redan all den
risk han bör taga.
Under mina långa verksamhetsår har man ofta
velat övertala mig att förvärva eller bygga egna
verkstäder. Jag har haft många skäl att vara nöjd,
att jag bestämt vägrat följa dessa förslag. Vår vinst
har varit mindre, då vi ofta haft att dela den med
våra fabrikanter, men vi ha, å andra sidan, ej
behövt taga del i förluster eller missöden i
fabrikationen och ha haft mindre bekymmer. En verkstad,
utan given specialitet, är ofta en farlig affär. Det
senast sagda måste betraktas som intet annat än
min personliga åsikt som konsulterande ingenjör.
Jag vill tillägga ett behjärtansvärt råd:
Arbetsgivare, tanken alltid med välvilja på edra yngre
medhjälpares utveckling och framtid; ett vänligt råd, en
nyttig introduktion, en uppmuntrande fingervisning
har ofta skapat en duglig man.
Och ni unga, som mottagen denna hjälp och
uppmuntran, visen edra chefer tacksamhet och
förståelse för deras välvilja och gören edert bästa att
förtjäna den! Förtroende ger styrka och möjliggör "a
long pull and a strong pull and a pull altogether",
vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för
ett framgångsrikt arbete av svenska ingenjörer i
utlandet. Enighet och koncentration! I min ungdom
mottog jag ett utmärkt råd från en äldre amerika-
nare. Då jag tackade honom, som bäst jag kunde,
lade han sin hand på min skuldra och sade: Pass
it ön my boy, Pass it ön!; och så säger jag till eder,
unge män, glömmen ej den hjälp ni mottagen, but
pass it ön, när eder dag kommer.
Mina varma välönskningar följa eder, unge män,
som stå färdiga att börja edert livsarbete, och går
likaledes ut till de äldre och erfarne medlemmarna
av Svenska teknologföreningen, som haft tålamod
att lyssna till mina utläggningar och råd.
Diskussion:
Ingenjör C. G. Lindblom berörde speciellt svenska
ingenjörers verksamhet i Ryssland. Tal. framhöll
därvid de stora insatser, som under tidigare år gjorts av
svenska ingenjörer i Ryssland, särskilt inom
naftaindu-strien i Baku och järnverken i Ural. Han omnämnde
även sin egen verksamhet under tiden 1899—1912’ samt
sedan 1923 som svenska fabrikers representant för
Ryssland, förbunden med konsultativ verksamhet.
På senaste tid har från de organisationer, som förvalta
de olika ryska industrigrenarna upprepade gånger gjorts
försök att erhålla lämplig ingenjörskraft från Sverige.
Tal. var väl inne i denna fråga och hade vid upprepade
tillfällen hjälpt till med förhandlingarna om dylika
anställningar. Emellertid har det i de flesta fall visat sig,
att ryssarnas anspråk på kvalifikationer varit så höga,
att de svenska ingenjörer, som motsvara dylika anspråk,
varit bundna vid annan verksamhet och därför ej
kunnat reflektera. De engagement, som kommit till stånd,
hade dock varit till ömsesidig belåtenhet. Ryssarna hade
i mycket stor utsträckning kommit att använda sig av
tysk och amerikansk ingenjörshjälp. Särskilt från
U. ’S. A. har under de båda senaste åren massengagement
av ingenjörer ägt rum. Om man bortser från de stora
kraftverksbyggena, där äldre erfarna ingenjörer arbeta,
synes det som om huvudsakligen hade engagerats helt unga
män med en så ytterligt starkt begränsad specialisering,
att man icke kunde tala om någon ingenjörsutbildning
i vanlig mening. Vederbörande anse, att om blott antalet
dylika specialister är tillräckligt stort för att täcka hela
omfånget, så går arbetet bra. Men ett underligt intryck
gör det att höra dessa ynglingar yttra sig om saker, som
ligga utanför deras speciella ram.
Vad levnadsförhållandena beträffar så kunde man
utgå från, att huru besvärliga dessa än kunna vara för
invånarna på platsen, vederbörande dock ordna så, att
de utländska ingenjörerna få en relativt dräglig tillvaro
såväl beträffande bostad som livsmedel. Avlöningen för
dylika ingenjörer kan anses växla mellan 1 000 kronor
och 1 000 dollars per månad. Anställningstid 2—5 år.
Några svårigheter med avlöningens utbekommande
enligt överenskommelsen hade ej avhörts, ej heller några
besvärligheter av annat slag. Dock ha i en del fall
svårigheter uppstått på grund av bristande kännedom eller
misstolkning av i Ryssland gällande tull- och
valutaföreskrifter. På grund av bostadsfrågan är det ej tillrådligt
att medtaga familj till Ryssland.
Därest ovanstående iakttages, ansåg tal., att f. n. intet
skäl finnes att avråda svenska ingenjörer taga
anställning i Ryssland. Tal. erbjöd sig i mån av förmåga stå
eventuella reflektanter till tjänst med råd och
upplysningar.
Fil. dr Ivar Högbom. Den förste inledaren nämnde
Institutet för svensk utlandstjänst, och jag skall be att få
framlägga några reflektioner och erfarenheter, som jag
gjort under ett par års arbete vid detta institut. De
möjligheter vi haft att vara ingenjörer till tjänst, vilka önska
arbete i utlandet, ha varit begränsade. De svenska
företag, som anställa ingenjörer för verksamhet utomlands,
ha endast i helt enstaka fall någon orsak att anlita
institutet. Ganska ofta ha vi emellertid kunnat ge anvis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
