Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 2 aug. 1930 - Det moderna vattenkraftverket, av B. G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 JuLI 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
457
heten för de olika
systemen torde vid
riktigt utförande
vara mycket stor vid
samtliga system, men
då vatten användes
som kylmedel
föreligger alltid en viss
om än liten risk, att
vatten kan inkomma
i oljan, vilket
givetvis kan medföra mer
eller mindre
oberäkneliga konsekvenser.
Vid
utomhusupp-ställning av
transformatorerna är i
vårt klimat
användningen av i lådan
inbyggda kylspiraler
för vatten praktiskt
taget utesluten på
grund av
frysnings-faran, och det
vanligast förekommande sättet är att kyla oljan
antingen i pressluftkylare, som kunna uppställas
utomhus, eller i vattenkylare, som måste uppställas
inomhus i frostfria lokaler.
Den i transformatorerna använda oljan behöver
med vissa mellanrum renas, och inom anläggningen
måste därför finnas erforderliga anordningar för
dylik rening. Det blir i allmänhet nödvändigt att
uppställa oljebehållare, i vilka oljan från en
transformator kan tömmas, och vanligen torde numera en
dubbel uppsättning dylika, en för ren och en för oren
olja, anses vara nödvändig. Strömbrytaroljan måste
även renas, och inom oljereningsanläggningen
uppställes därför också erforderliga behållare för
brytare-oljan. Erforderliga rörsystem jämte pumpar för
möjliggörande av oljans transport mellan
transformatorer resp. brytare och oljereningsanläggningen
samt inom själva reningsanläggningen höra även till
en modern anläggning.
Strömbrytare för stora bryteffekter hava hittills
så gott som utan undantag konstruerats för brytning
av strömmen under olja, och en mångfald olika kon-
struktioner av denna typ hava framkommit både med
explosionskamrar och utan dylika. Numera torde det
icke erbjuda några större svårigheter att bygga
oljebrytare, som kunna bryta kortslutningseffekter på
1 à 2 millioner kVA, under förutsättning att
strömstyrkorna icke bliva alltför stora, dvs. den normala
spänningen bör vara 100 kV eller högre. Då sålunda
brytförmågan begränsas av strömmens storlek, har
ett omfattande arbete nedlagts på utarbetandet av
kontaktkonstruktioner, som möjliggöra brytandet av
stora strömstyrkor, och det har härigenom lyckats
att avsevärt höja oljebrytarens förmåga i detta
avseende, men dessa brytare bliva dyrare än de vanliga.
På sista tiden hava även framkommit konstruktioner,
där själva brytningen av ljusbågen sker i
strömmande luft eller gas, och försök hava även utförts
med brytning av ljusbågen under vatten (som då
måste vara destillerat). De nya pressluftbrytarna
hava rörformiga kontakter, så utbildade att
bryt-ningsstället kan sättas i förbindelse med en
press-gasbehållare med högt tryck (c:a 15 atm.) och den i
brytningsögonblicket uppstående ljusbågen avbrytes
då av den genom den rörformiga kontakten med stor
hastighet utrusande gasen. Försök hava gjorts med
tryckluft och med kolsyra; användes tryckluft måste
en kompressor finnas för förnyelse av den förbrukade
tryckluften, användes kolsyra ersättes förbrukningen
från vanliga stålflaskor med flytande kolsyra. F. n.
bygges pressluftbrytare för spänningar mellan 10 och
100 kV med bryteffekter upp till c:a 750 000 kVA och
för uppställning såväl inomhus som utomhus.
Fördelen med dessa brytare är att de arbeta utan olja,
varigenom bl. a. faran för oljebrand bortfaller och
installation samtidigt kan göras något enklare.
De försök, som gjorts med brytning under vatten.
Fig. 7. Granlo transformatorstation. Inomhusställverk lör 40 och 20 kV.
Fig. 8. Hammarforsens kraftverk, inomhus ställverk för 77 kV.
Fig. 6. Sivberga
utomhustransformator-station, pressluftkylning för
cirkulerande olja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
