Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 9 aug. 1930 - Det moderna vattenkraftverket (forts.). Diskussion, av C. Sundelin, S. Velander, A. Ekwall, M. Matell, Hj. O. Dahl, H. Munding, R. Carlstedt, F. Samsioe, E. Zachrisson, C. Kiessling, G. Löfgren, A. Hansson och A. Decker - Notiser - VI. Internationella vägkongressen i Washington - Nyare maskiner inom gatu- och vägtekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 JuLI 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
475
matorernas högspänningssida. För stationsbehovet och
närdistribuering kan man då anordna en hjälpgenerator
av önskad storlek, vars stator kan upphängas i
huvudgeneratorns armkors.
överingenjör A. Decker påpekade den fördel med
användandet av separat magnetiseringsmaskineri, som
ligger i möjligheten att snabbt nedbromsa ett aggregat i
kortslutning. Enligt av professor E. Alm utförda
beräkningar ligger vid normala långsamtgående generatorer
maximala bromsmomentet i kortslutning med separat
magnetisering så lågt som vid någon enstaka procent
av fullt varvtal, vilket tydligen innebär en synnerligen
effektiv nedbromsning.
Professor Hj. O. Dahl: Svårigheterna tidigare att få
turbinerna att stanna vid igenslagning torde nog hava
berott på att vederbörande firma ej vid
dubbelturbinernas konstruktion och utförande tagit hänsyn till den
elastiska fjädringen i pådragsaxlarna.
Ingenjör Samsioe påpekade med referens till den av
ingenjör Löfgren visade bilden av kopplingsschemat för
Lanforsen, att anordnandet av en
lågspänningssamlings-skena, till vilken alla tre maskinerna kunde
parallellkopplas över icke automatiska brytare, syntes kunna
medföra vissa risker.
Civilingenjör G. Löfgren (skriftligt inlägg):
Givetvis kan man, då ej blott stationens belysning m. m.
utan även närbelägen industri, i detta fall Älvkarleö
bruk, matas från 6 kV skenan, ej tillåta, att avbrott
göres för omläggning av stationsdriften från en
generator till en annan. Generatorerna utföras
kortslutningssäkra, varför för deras del ingen risk föreligger.
Att generatorfundamenten skola vara så konstruerade,
att de ej äro mekaniskt svagare än generatorerna och
därigenom införa en begränsning i stationens
kopplingsmöjligheter, torde vara en så självklar sak, att denna
fråga knappast behöver diskuteras. Huruvida
kopp-lingsbrytarna till samlingsskenan äro automatiska eller
icke, spelar i detta sammanhang ingen roll, enär de
maximala påkänningarna i generator och fundament
redan äro överståndna, när brytning äger rum.
avstånd vinkelrätt mot käkarna men med så mycket
bredare käkar, varigenom i förhållande till krossens
storlek en större avverkning kan uppnås, samtidigt scm
mjölbildningen blir mindre.
Dylika efter-krossar (eller mellankrossar) kunna
utom beträffande de större erhållas antingen stationära
eller transportabla. Käftöppningen varierar mellan
NOTIS E^R__
VI. Internationella vägkongressen i Washington. Till
svensk representant vid VI. internationella
vägkongressen i Washington 6—11 oktober 1930 har utsetts
byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, major
P. A. Valsinger.
Nyare maskiner inom gatu- och vägtekniken. Den
maskinella stenstötningen har sedan länge varit
föremål för uppfinnares och fabrikanters intresse. Sedan
något år finnes i marknaden en ny svensk
stenstöt-ningsmaskin, vilken synes tämligen väl uppfylla
berättigade anspråk och som numera funnit marknad även i
utlandet (Danmark och Finland).
Maskinen kan användas såväl för stor sten som för
smågatsten och drives av en 1-cylindrig, luftkyld
bensinmotor. Stöten väger 100 kg och gör normalt 70—72
slag i minuten. Fallhöjden kan regleras mellan 15 oöh
40 cm. Stöten är anbragt på maskinen på sådant sätt,
att stötning kan företagas även på svåråtkomliga
ställen, exempelvis invid kantstenar o. d.
Hitills vunna erfarenheter vid det praktiska
användandet ha varit synnerligen goda, ehuru en och annan
detaljförbättring helt
naturligt ännu kan vara
önskvärd. Det vill synas, som
om man med maskinen kan
ersätta tre à fyra
stenstö-tare, vilket givetvis innebär
en avsevärd besparing.
Åtminstone i vissa fall utför
maskinen också
otvivelaktigt ett betydligt bättre
arbete.
Vid större anläggningar
för makadam-tillverkning
o. d. uppnås större effekt
och bättre produkt genom
att icke driva
nedkrossningen så långt i en och
samma kross utan i stället
begagna sig av tvenne
maskiner, en för-kross och en
efter-kross. Den senare kan
då konstrueras med mindre
Fi^. 1. Stenstötningsmaskin.
Fig. 2. Längdsektion av fintugg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
