Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 16 aug. 1930 - Tekniska föreningar - Svenska ingenjörssällskapet i Storbritannien, av R. Wranne - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JunI 1930
nu vore, syntes de stora stapelindustrierna icke hava
några större svårigheter att till rimliga villkor anskaffa
det kapital, som erfordrades för utvidgningar och
rationaliseringsåtgärder, och talaren såg häri ett bevis för
att den investerande allmänheten i Sverige i viss grad
återfått sitt av 1921 års ekonomiska kris starkt rubbade
förtroende för industriella värdepapper. Då det däremot
öällde att på den svenska kapitalmarknaden uppbringa
medel för att igångsätta helt nya tillverkningar, stötte
man alltjämt på en viss misstro, och de strävanden i en
dylik riktning, som varit skönjbara, hade därför icke
sällan mött besvärande hinder. I jämförelse med
förhållandena i månget främmande land vore Sveriges industri
mycket allsidigt utvecklad, men ville man fortsätta på
den inslagna vägen och skänka vår fabriksnäring en så
mångsidig omfattning och skiftande struktur, som våra
naturrikedomar och de svenska ingenjörernas på
teknikens samtliga områden erkänt höga standard syntes
indikera, så vore det nödvändigt att utan dröjsmål sprida
ökad förståelse för betydelsen av att kapital på
gynnsamma betingelser ställas till särskilt de företagares
disposition, som ämnade utnyttja nya tekniska uppslag.
Man finge vid bedömandet av detta spörsmål icke
heller glömma, att flera av våra största industriföretag hade
haft en mycket blygsam början och att många av de
svenska uppfinningar, som i dag äro kända jorden runt
och som i icke ringa grad bidragit till att skänka glans
och ära åt det svenska namnet, hade sitt ursprung inom
små och obetydliga mekaniska verkstäder. Även ur
synpunkten av att bättre kunna utnyttja vårt folks naturliga
läggning och speciella begåvning för tekniskt arbete
före-fölle det, sade talaren, som om man vid sidan av de
fortsatta strävandena att utveckla den standardiserade
produktionen, inom de stora stapelindustrierna borde ägna
all nödig omtanke åt uppkomster av nya
tillverkningsgrenar, och åt en starkare differentiering uti
produktionsapparater med hänsyn till de framställda fabrikatens
olikartade natur.
Särskilt i tider av mindre goda konjunkturer för våra
stapelindustrier vore det av vikt att på allt sätt söka
draga nytta av de resurser, vårt land äger uti det
svenska folkets naturliga uppfinnarbegåvning. Detta skulle
bäst kunna ske genom att mer än hittills taga fasta på
nya projekt samt genom att underlätta upptagandet av
nya tillverkningsgrenar. Generalkonsul Sahlin ansåg
emellertid icke, att ett länkande av utvecklingen efter
dylika linjer med nödvändighet förutsatte startandet av
nya företag. Den svenska industrien vore nämligen
såväl med hänsyn till antal enheter som omfattning och
expansionsmöjligheter väl rustad att upparbeta nya
produktionsgrenar. Det väsentliga vore endast, att det
svenska sparkapitalet genom nyemission etc. gåves en
sådan inriktning att den företagare, som önskade i
industriell verksamhet exploatera en ny och av experter
godkänd uppfinning, utan onödiga svårigheter skulle kunna
erhålla de därför erforderliga medlen.
I detta sammanhang påpekade talaren önskvärdheten
av att de svenska ingenjörerna vid sidan av den tekniska
utbildningen finge en kommersiell träning, och att
tillfälle bereddes dem att studera förhållandena på våra
exportmarknader. Han omnämnde härvid det initiativ,
som Sveriges allmänna exportförenings styrelse nyligen
tagit i en skrivelse till kommerskollegium med förslag,
att statens exportstipendier i framtiden måtte tilldelas
även ingenjörer samt att de utdelade stipendiesummorna
måtte ökas i syfte att därigenom göra stipendierna mera
eftersträvade.
Efter att hava framhållit den stora vikten av att
nyssnämnda initiativ snarast måtte föranleda vederbörande
hemma att vidtaga åtgärder i bemälda syfte, hemställde
talaren, att ingenjörssällskapet måtte överväga, huruvida
icke detsamma lämpligen borde skänka sitt stöd åt
exportföreningens förslag. Sällskapet beslöt i enlighet
härmed och bemyndigade generalkonsul Sahlin att i
skrivelse till kommerskollegium giva uttryck åt dess fulla
anslutning till bemälda förslag.
Nästa talare var ingenjör B. Dahlerus, som behandlade
den industriella expansionen i Sverige efter världskriget,
därvid särskilt framhållande, att det i Sverige icke så
mycket har gått ut på att skaffa nya företag; som att
utvidga de gamla företagens rörelse. Talaren visade med
siffror den starka produktionsökningen för vissa svenska
mekaniska och elektriska industrier etc.
Den avgående ordföranden B. Dahlerus hyllades och
avtackades av sällskapet genom den nye ordföranden S.
Busch.
Kvällen förflöt i vårens tecken och uppbrott ägde
först rum vid den välkända signalen "Time gentlemen,
please".
R. Wranne.
PERSONALNOTISER
K. m :t har förordnat förste byråingenjörerna i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen E. J. R. Almqvist, och P. Axel
Valsinger att bestrida, Almqvist byråchefsämbetet å
styrelsens järnvägsbyrå och Valsinger byråchefsämbetet å
styrelsens tekniska byrå.
K. m :t har förordnat, till väginspektörer byggnadschefen
och stadsingenjören i Linköping, kaptenen i väg- och
vattenbyggnadskåren K. K. Adler, distriktschefen,
överstelöjtnanten i nämnda kår J. Arvid Blomberg och t. f.
distriktsingenjören, kaptenen i nämnda kår Per Fredrik Ploman.
K. m :t har förordnat till elektroingenjör av 1 :a graden,
tillförordnade radioingenjören vid fortifikationen Arvid
Öman.
K. m :t har på ansökning beviljat lantbruksingenjören i
Malmöhus län E. G. Berggren avsked.
K. m :t har förordnat t. f. kanaldirektören vid statens
vattenfallsverk P. A. A. Norman till kanaldirektör vid
statens vattenfallsverk.
Civilingenjör Erie Andersson, nu anställd hos Companhia
S. K. F. do Brazil, Rio de Janeiro, Brasilien.
Civilingenjör, friherre Christian Beck-Friis, nu anställd
hos Elektriska prövningsanstalten, Stockholm.
Civilingenjör Rudolf F. R. Holmqvist, nu konstruktör vid
torped- och mindepartementet, Flottans varv, Karlskrona.
Civilingenjör Gösta Persson, nu posthavande ingenjör vid
Röck Island kraftverksbyggnad, vid Columbiafloden,
Wenat-chee, Washington, U. S. A.
Civilingenjör Thord Sundlöv, nu anställd i Dalälvens
regleringsförening, u. p. a., Falun.
Civilingenjör Sven Telenius, nu montageingenjör hos
Krebs & Co A/S, Oslo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
