Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1930 - Lagen om vägrätt, av Nils Bolinder - En ny tidsålder för stenkolen, av Edwin E. Slosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JunI 1930
genom den nya lagen vägdistrikten skola lyckas få
markfrågornas behandling förenklad jämfört med
expropriationsförfarandet. Samtidigt blir förvärvet
för distrikten fullt tryggat. Även för markägaren
synes mig den nya lagen bliva till fördel genom
förenkling och väl tillgodoseende hans
äganderättsintressen. Likaså för alla de sakägare som i övrigt hava
intressen i de fastigheter, från vilka mark upplåtes.
EN NY TIDSÅLDER FÖR STENKOLEN.
De internationella kolkonferenserna i
Pittsburg i november 1926 och 1928 ha gått
vårt land relativt spårlöst förbi med
undantag av att bergsingenjör A. Hallbäck, som
deltog i den förstnämnda, lämnade en
redogörelse därför i Teknisk tidskrift häfte 27,
1927. Den förra året avlidne dr Edwin E.
Slosson, Director Science Service Inc.,
Washington, höll vid dessa konferenser ett
par uppmärksammade föredrag av till synes
bestående värde, vilka nyligen fallit i våra
händer. Vi återge här det ena av dessa,
"En ny tidsålder för stenkolen", och komma
att i ett senare häfte införa det andra,
"Syntesens rike".
Vi befinna oss f. n. vid början av en ny tidsålder
i fråga om stenkolens användning, ty nu börjar man
i praktiken omsätta metoder, som blott för några år
sedan ansågos vara rent teoretiska, ja till och med
fantastiska förslag. Då jag talar om stenkolstidsålder
eller stenkolstid, menar jag icke en stenkolstid i
geologisk bemärkelse. Jag befattar mig icke med
stenkolens uppkomst utan med deras användning.
Under den tilländalupna stenkolstiden, som
omfattar ungefär de senaste 600 åren, kände vi icke till
någon bättre användning för stenkolen än att elda
med dem. Men vi hava nu vid början av den nya
stenkolstiden funnit på bättre användning för kolen
än att bränna upp dem i det tillstånd de befinna sig
i naturen. Om vi endast använda dem till bränsle,
förlora vi beståndsdelar, som en dag kunna bliva av
större värde för mänskligheten än det värme, som
erhålles vid förbränningen. Vi börja numera inse
stenkolens värde som råmaterial för den syntetiska
kemien.
År 1306 utfärdade konung Edvard I en kungörelse,
i vilken användandet av stenkol till bränsle
betecknades som livssak, och en person lär också hava
blivit avrättad på grund av brott mot denna förordning.
Femhundra år senare lär kapten Georg Shoemaker
varit nära att bli häktad, emedan han i Philadelphia
utbjudit några vagnslaster stenkol till salu. Då det
första gången väcktes förslag om att förbränna
stenkol i sönderdelat tillstånd, gasen för belysning och
koksen för uppvärmningsändamål, mötte detta häftigt
motstånd. Scott, Byron och Napoleon tillhörde dem,
som skrattade åt denna galna idé. — I en uppsats i
"Kölnische Zeitung" för den 28 mars 1816 fördömdes
ett förslag till gatubelysning med gas från följande
sex synpunkter:
1. Från teologisk synpunkt, emedan det var
smädelse mot Gud, ty Gud hade skilt ljuset från mörkret.
2. Från juridisk, ty ingen borde tvingas att betala
för gas, om han ej ville ha dylik belysning. 3. Från
medicinsk, emedan ljusstrålarna från gaslågan voro
hälsovådliga och emedan stadsborna skulle komma
sent hem om kvällarna och därigenom ådraga sig
förkylning. 4. Från moralisk, ty rädslan för mörkret
skulle försvinna och brotten ökas i antal. 5. Från
ordningssynpunkt, ty gatlyktorna skulle göra hästarna
skygga och tjuvarna tilltagsna. 6. Från
nationalekonomisk, ty stora penningsummor skulle gå till
utlandet.
Användningen av stenkol på lokomotiv och
ångbåtar bedömdes i början på liknande sätt och
förlöjligades. År 1804 ansåg det engelska amiralitetet som
sin plikt att avråda ifrån användandet av ångbåtar,
emedan man trodde "att införandet av ångbåtar skulle
bli ett dråpslag för det engelska världsherraväldet
på haven". Trots denna varning från högsta ort har
det brittiska riket dock lyckats överleva införandet
av ångbåtar. — Nu för tiden skratta vi åt de
människor, som för 600 år sedan trodde, att stenkol icke
lämpade sig för bränsle. Men komma icke de
människor, som leva 600 år härefter att skratta åt oss,
emedan vi trott, att stenkol endast borde användas
till bränsle? Vi blicka med förvåning tillbaka på en
tid, då man på allt sätt sökte förhindra och förbjuda,
att man eldade med stenkol, som vi nu för tiden göra.
Men borde vi icke också skåda in i den framtid, då
man likaledes kommer att uppbjuda alla krafter för
att förhindra och förbjuda, att man eldar med
stenkol? I verkligheten har man redan, om också blott
på skämt, uttänkt ett strängt straff för detta slöseri.
Sekreteraren i den engelska kommittén för flytande
bränslen, amiral Dumas, sade nyligen:
"Vid varje lyktstolpe borde man hänga en
tjänsteman, därför att bensol ingår som brännmaterial i
gaslågan."
Han tänkte på den hotande bensinbristen och på
att åtminstone för motorer bensinen skulle kunna
ersättas med bensol.
President Baker1 förutsade i sitt tal vid den
internationella stenkolskonferensens öppnande, "att nästa
generation skulle komma att anse det primitivt och
oekonomiskt att, som vi nu göra, transportera
stenkol flera hundra mil bort för att där använda dem till
ångpannebränsle."
Förbränningen är den syntetiska processens
ömvändning och motsatsen till den organiska naturens
uppbyggande kemiska verksamhet. Växterna bygga
upp, människan förbrukar, och elden förstör. Och det
värsta slöseriet var den med eldslågor bemängda rök,
som under nästan hela det sistförflutna århundradet
vällde fram ur öppningarna på de koksugnar, som
icke voro försedda med anordningar för
biprodukternas tillvaratagande. Man kan t. o. m. ännu idag se
dessa fladdrande lågor, om man nattetid från Pullman-
1 Ordförande vid den internationella stenkolskonferens,
vid vilken detta föredrag hölls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
