Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1930 - Notiser - Industriell standardisering 1929 - Autogen maskinskärning av järn och stål - Tetralinmetoden för naftalinrening av gas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JunI 1930
rörande möjligheten att åstadkomma en sådan
organisation av kommittén för standardisering av
byggnadsmaterial, att arbetet kunde erhålla ett bredare underlag
och bedrivas med större effektivitet.
Standardiseringen på lantbruksmaskinområdet
omfattar dels kommersiell och dels teknisk
standardisering. Den kommersiella standardiseringen, som avser
reducering av typantalet för redskap och maskiner, har
nått längst i Amerika. Även om en liknande strävan
gjort sig gällande jämväl i Sverige, har arbetet här
hindrats av konkurrenshänsyn de relativt många
industriföretagen emellan. Jordbrukstekniska föreningen
bedriver emellertid genom sin standardsektion en av
ekonomiska intressen oberoende utredning. Bl. a. har
sektionen framlagt förslag till lämpliga serier över
hjulbössor m. m. å lantbrukets arbetsvagnar och däri
visat, att de f. n. till många hundra uppgående
varianterna av hjulbössor utan olägenhet kunna reduceras till
elva storlekar.
Bland övriga standardiseringsarbeten omnämner
redogörelsen den inom varvsindustrien verksamma
Sveriges varvsindustriförenings standardiseringskommitté,
som bl. a. under året undersökt möjligheterna till
standardisering av en inom denna industri så vanlig detalj
som den försänkta nageln (se härom
Skeppsbyggnadskonst 5, 1930). SIS har under året beslutat göra en
förnyad orientering rörande lämpligheten av närmare
utredning av pappersformatfrågan. Statens
provningsanstalt har i samråd med olika institutioner bidragit
till utarbetande av diverse normer, och
ingenjörsvetenskapsakademien har utfört undersökningar rörande
cement, vilka synas leda till sådana resultat, att de
komma att väsentligt inverka på den omarbetning av
nu gällande cement- och betongnormer, som det är en
allmän önskan att inom en nära framtid få till stånd.
Autogen maskinskärning av järn och stål. Genom
maskinell rörelse och styrning av skärbrännare ha
under senare år nya möjligheter öppnats för
autogenför-farandet. I allmänhet ha de hittills förekommande
maskinerna varit s. k. schablonmaskiner, där alltså
brännaren förts utefter en schablon motsvarande den önskade
formen å arbetsstycket.
Helt nyligen har här i landet demonstrerats en ny
maskin (se vidstående figur), som efter varandra och i
en följd kan utföra de oftast förekommande rörelserna
utan användande av schablon. Sålunda kan man
åstadkomma raka snitt f två system av mot varandra vinkel-
räta riktningar samt cirkelformiga snitt av godtycklig
radie. Genom snedställning av brännaren kan man även
erhålla snedfasade kanter i intill 45° lutning. Maskinen
kan även arbeta helt automatiskt efter schablon av
godtycklig form. Dessa schabloner tillverkas då av trä och
kantas med ett 2 mm tjockt aluminiumband.
De erhållna snittytorna bli synnerligen jämna och
vackra, varför någon ytterligare bearbetning ofta icke
erfordras. Arbetsstyckenas längd är praktiskt taget
obe-gänsad; största bredden varierar för olika typer av
maskinen mellan 1 500 och 2 500 mm. Materialets tjocklek
kan uppgå ända till 300 à 600 mm, men skärhastigheten
blir givetvis beroende av materialets tjocklek. Skötseln
av maskinen är synnerligen enkel.
Tetralinmetoden för naftalinrening av gas. Den
genom torrdestillation av stenkol vunna gasen håller
i regel ca 1 000 g naftalin per 100 m3. Naftalinen
utfaller dock till största delen vid gasens avkylning, så
att halten vid 20° ej är större än ca 39 g per 100 m3,
varför ca 961 g avskiljas med tjäran. Om gasen
emellertid avkyles i rörledningarna till 10°, utfaller
ytterligare en mängd av ca 23 g naftalin per 100 m3,
tillräckligt mycket för att vålla stora obehag genom
igenstoppning av rören. Uttvättning av naftalinen i
gasen har därför måst ingå som ett nödvändigt led i
gasreningen. Tvättningen har företagits med tjäroljor
och kunnat drivas så långt, att naftalinresten i gasen ej
överskrider 5 g per 100 m3. Vid så låg naftalinhalt
föreligger ingen risk för naftalinens utfällning förrän
vid temperaturer under ca 3 à 2°, vilka temperaturer
dock sällan torde underskridas.
Naftalintvättningen har emellertid, oavsett den
kvarlämnade resten i gasen, en olägenhet, nämligen de
jämförelsevis höga driftkostnaderna. Man har därför
sökt undvika den genom tillsats av naftalinlösande
ämnen i gasen. För borttagning av naftalinproppar i
rörledningar har man använt ångor av åtskilliga ämnen,
såsom sprit, bensol och xylol, av vilka särskilt det
sistnämnda visat sig ha en god lösande förmåga, varför
endast små mängder xylol åtgå för proceduren. Sedan
två år tillbaka användes dock i allt större utsträckning
ett annat ämne, som vida överträffar xylol, nämligen
tetrahydronaftalin eller tetralin, om vilket en artikel i
VDI-Nachrichten (13 aug. 1930) lämnar en del
intressanta upplysningar.
Tetralin, som erhålles genom hydrering av naftalin
och är en vätska med
fryspunkten — 20 ° (naftalin
stelnar redan vid 81°), har ett
mycket lågt ångtryck.
Medan man för upplösning av
17,7 g naftalin i 100 m» gas
behöver 2 359 g xylolånga
kräves för samma effekt
endast 126 g tetralinånga. Då
tetralin är jämförelsevis
prisbilligt, tillsättes den gasen
redan vid gasverket i sådana
mängder, att naftalinen ej
kan avsättas i fast form i
rörledningarna. Vid
avkylningen bildas en lösning av
naftalin i flytande tetralin,
som kan avlägnas ur
rörledningarna lika lätt som andra
kondensat.
Tetralinen införes i gasen
antingen genom en
elektriskt upphettad avdunstare
eller genom kall
insprutning i finfördelad form. Den
ringa tetralintillsatsen höjer
Autogen skärmaskin för järn och stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
