Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1930 - Om färgblandning, av Erik Genberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 sept. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
515
Ljusintensiteten hos ett vitt ljusknippe mätes
medelst den belysningseffekt, som det förmår
åstadkomma pr ytenhet av en mot ljusknippet vinkelrät
skärm. Denna belysningseffekt är ekvivalent med
ljusmängden pr ytenhet av ljusknippets area.
Def. VIII. Till enhet för vita ljusmängder välja vi
den ljusmängd som pr ytenhet i tvärsnittet i fråga
åstadkommer en belysning av 1 lux.
Ovan har sagts, att vid blandning av tvenne
motsatsfärger i viss proportion (ett motsatspar) erhålles
vitt ljus. Vi sätta nu godtyckligt dessa båda
ljusmängder lika stora. För ljus av tvenne motsatsfärger
gäller således för erhållande av vitt ljus:
TI _ Til
m — m
Vidare gäller enl. ekv. 1
L’m -f L"m = Lw
Således L’m = V’m = ^
Def. IX. Som ljusmängdsenhet för mättat ljus
erhålles alltså den ljusmängd, som erfordras för att
tillsammans med sin motsatsfärg (mättad) åstadkomma
en vit ljusmängd = 2.
3. Allmänna förutsättningar och följdsatser.
Vid blandning av ljusknippen antagas följande
satser såsom självklara.
Sats II. En ljusblandnings färgton och
mättningsgrad är oberoende av den ordning, i vilken
komponenterna blandas.
Sats III. Vid blandning av vita ljusknippen
erhålles alltid vitt ljus.
Sats IV. Vid blandning av mättade ljusknippen av
samma färgton erhålles mättat ljus av samma färgton.
Sats V. Vid blandning av mättat och vitt ljus
erhålles omättat ljus av samma färgton som det
mättade.
Sats VI. Vid blandning av tvenne sidofärger
erhålles en i färgtoncirkeln mellan dessa liggande
färgton.
Av ovan givna definitioner och satser erhålles
omedelbart följande 3 följdsatser.
Sats VII. Vid blandning av omättade ljusknippen
av samma färgton erhålles en ljusblandning av samma
färgton, och dess mättade komponent är lika med
summan av ljusknippenas mättade komponenter.
Sats VIII. Vid blandning av omättade
ljusknippen av tvenne motsatsfärger erhålles en
ljusblandning, där den mättade komponenten är lika med
skillnaden mellan ljusknippenas mättade komponenter och
av samma färgton som den större.
Sats IX. En ljusmängd av viss färgton förhåller
sig vid blandning såsom en lika stor negativ
ljusmängd av motsatsfärgen.
Man har vidare funnit följande erfarenhetssats
gälla:
Sats X. Ljusblandningar, som giva identiska
färgförnimmelser, förhålla sig även vid blandning som
identiska.
4. Färgtonernas läge i färgtoncirkeln.
Enligt det föregående karakteriseras ett visst
mättat ljusknippe av dess ljusmängd och färgton. Då
endast dessa båda variabler förekomma, kunna de
mättade färgerna geometriskt åskådliggöras i planet.
Vi göra detta genom att i färgtoncirkeln inlägga ett
rätvinkligt koordinatsystem.
Längs den pos. æ-axeln avsattes antal ljusmängder
av en godtyckligt väld färgton. Vi taga rött med
våglängden c:a 700 pifu, (nr 25). Längs den neg.
æ-axeln avsättes på s. s. dettas motsatsfärg, som
utgöres av grönt med våglängden c:a 487 /jl/j, (nr 75).
Längs den pos. y-axeln avsätta vi ljusmängder av
en tillsvidare godtyckligt väld färgton, som vi kunna
Y
Fig. 2.
kalla Y, och längs den neg. ^/-axeln dennas
motsatsfärg. Koordinatsystemet i färgtoncirkeln får då
utseendet enl. fig. 2.
Vi skola nu i koordinatsystemet även inrymma alla
de övriga färgtonerna och taga därför en godtycklig
punkt P i detsamma. Denna punkt representerar
tydligen en viss mängd Lx mättat rött ljus och en viss
mängd Ly mättat ljus av färgtonen Y, om man
erhåller:
tg a = ^ .................. (4)
Fig. 3.
tg a representerar således ett visst förhållande
mellan tvenne mättade sidofärger, och i en ljusblandning
giver detta blandningsförhållande upphov till en viss
bestämd färgton.
Def. X. Vi låta riktningen a representera den
färgton, som uppkommer vid blandning’ av de båda
närliggande sidofärgerna i förhållandet tg a.
Taga vi enligt fig. 3 tvenne lika mängder rött och
grönt (25 och 75) samt tvenne andra sinsemellan lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
