Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1930 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH ELEKTRISKA
FACKEN.
JUNI OCH JULI 1930.
Kolpulvereldningen vinner alltmera i betydelse
särskilt för stora stationära ånganläggningar. Vid
utgången av förra året funnos sålunda i U. S. A. 64
kolpulvereldade kraftverk med en sammanlagd installerad
effekt av 3 575 000 kW. Det största av dem är
Trenton-Channel med 236 000 kW. 12 st. finnas med effekt av
över 100 000 kW. Genomsnittsförbrukningen av bränsle
bar i dessa visat sig vara 0,68 kg/kWb. (Die Wärme,
h. 26, s. 513.) Ingående undersökningar angående
kolpulvereldning ba visat, att bårda, spröda kol lämpa sig
bäst för kulkvarnarna. Ju mera flyktiga beståndsdelar
ett kol innehåller, dess större bör kornstorleken vara,
dock högst Vi mm. Pörbränningstemperaturen beror av
reaktionshastigheten hos bränslet, dess
sammansättning och destillationsprodukter, askan och
kornstorleken. (Dinglers Polyt. Journal, h. 5, s. 93.) I Derby
elektricitetsverk har en ny brännarekonstruktion för
kolpulver fått användning, karakteriserad av vertikal
låga med snäckformiga skövlar i munstycket, som sätta
såväl primärluft som en del av den sekundära luften i
virvlande rörelse. Den övriga delen av sekundärluften
tillföres brännkammaren i ett antal strålar i undre delen
av eldrummets väggar. (VDI., h. 28, s. 990.)
Anfrätningen och sprödheten hos materialet i
ångpannor ha av ännu outforskad anledning visat sig stiga
betydligt med användningen av allt högre panntryck.
Detta kan visserligen delvis kompenseras genom kemisk
behandling av matarvattnet men särskilt genom att
undvika nitning och sålunda använda heldragna domer.
Redan vid 30 atm börjar man därför att begagna sig
härav. Vid temperaturer över 400° anses överhettarna
bliva för dyra på grund av materialkostnaderna.
’Strål-ningsöverhettarna hade bästa utsikterna att kunna
utvecklas omedelbart i eldrummet, och man har vid dylika
uppnått ett värmeutbyte av 120 000 Cal/m2t mot
13 500 i vanliga konvektionsöverhettare. De vattenkylda
eldrummen åstadkomma en mera likformig
värmebelastning, varigenom en väsentligt högre total
värmebelastning kan ernås. De största pannorna avgiva nu ånga
för 75 000 kW turbiner. I U. S. A. anser man en panna
för 60 000 kW-aggregat vara normalt. (ETZ, h. 29,
s. 1 042.) Ångpannetrycken ha stegrats de senare åren
med sådan hastighet, att medan år 1922 endast 3,5 %
av alla pannor konstruerades för ett högre tryck än
30 atm, så utgjorde denna proportion år 1928 ej mindre
än 28,3 %. Då ångpannekonstruktion ju till största
delen är en materialfråga, har Krupp utarbetat ett
snabbförfarande för undersökning av ångpannematerial,
där den permanenta böjningen hos olika material
undersökes under längre tid i elektrisk ugn med 500°
temperatur. Hållfastheten har därvid visat sig bero
av molybdenhalten hos stålet och sakna samband med
sträckhållfastheten vid vanlig temperatur. (Kruppsche
Monatshefte, h. 7, s. 177.) Röstning av rör förhindras
genom besprutning med aluminium vid hög temperatur,
varvid biandkristaller uppstå, som förhindra angrepp.
(Archiv f. Wärmewirtsch., h. 7, s. 243.) I U. S. A. renas
matarvatten på elektrisk väg genom "elektroosmos".
Anordningen består av elektrolytceller utförda som ett
filter, varje innehållande tre rum skilda åt genom
diafragmor, genom vilka de pannstensbildande salterna
vandra som joner, under det att det renade vattnet går
ut i mittelrummet. (Die Wärme, h. 25, s. 503.)
Tekniska högskolan i Stuttgart har genomfört en
försöksplan beträffande användningen av aluminium som ma-
terial för ångpannor. (Z. d. Bayr. Rev. Ver., h. 13,
s. 187.)
Emmets kvicksilverånganläggning om 10 000 kW har
nu producerat 40 millioner kWh med en
genomsnittsförbrukning av 2 520 Cal resp. 0,315 kg kol per kWh.
(El. World II, h. 1, s. 35.) Momentanreserven vid
ångkraftverken ägnas ökad uppmärksamhet. I Leipzig
har man med Ruthsackumulator uppnått en tid av 20
sekunder för upptagande av full effekt från
ackumulatorn. Ventilerna styras elektriskt av reservturbinens
bakströmsrelä. (Elektr. Wirtsch., h. 510, s. 312.) Brown
Boveri meddelar om en 1500 kW turbin 3 000 varv,
som startar och tar upp effekt på 1 minut. (Die
Wärme, h. 27, s. 521.) Det amerikanska rekordet
påstås vara i Long Beach, där ett 4 500 kW aggregat med
automatisk start skulle taga upp full last på 13,2
sekunder. (El. World II, h. 3, s. 110.)
Hamburgs modellförsöksanstalt för fartyg tilldrager
sig uppmärksamheten med sina 6 m långa, 500 kg
tunga fartygsmodeller av paraffin med propellrar av
vitmetall. (Forsch, u. Fortschr., h. 21, s. 281.) En
amerikansk lustyacht har utrustats med en
gyro-skopisk stabilisator, varigenom krängningen begränsats
till 3°. Den är försedd med 10 tons svänghjul, drivet
med 110 hkr motor, och impulsen sker från ett mindre
gyroskop. (El. Journal, h. 6, s. 363.)
Siemens luftkylda 540 hkr flygmotor utan kuggväxel
med 9 utbytbara cylindrar i ett plan har nu nått en
vikt av 400 kg. (Automotive Industr. II, h. 1, s. 4.)
Packards dieselflygmotor har underkastats ett tvåårigt
prov, varvid den dels provats 500 tim. i provrum, dels
flugits 400 OOO km. Insprutning och förbränning sker
på 0,004 sek. (Automob. techn. Zeitschr., h. 20, s. 484.)
Då av alla flygolyckor 35,2 % bero på nödlandning och
dessa i sin tur till 50,4 % bero på motorfel, så inses
vikten av riktigt motorbränsle, som utgör blott 5 à 10 %
av rena driftkostnaderna. Ingående undersökningar lia
gjorts rörande bränslens knackhållfasthet, tändbarhet i
kyla och kemiska inflytanden på metall.
(Automobil-techn. Z„ h. 19, s. 468, Autom. Industr., h. 22, s. 832.)
Likaså har man uppmärksammat smörjoljors inflytande
på motorbränslet. (Engineering, h. 3 365, s. 31.) Den
störning, som motortändningen utövar på flygradion, har
på Wright och Pratt-Whitney motorerna kompenserats
genom metallisk inklädnad av hela
tändningsström-kretsen. (Bur. of Standards Journ. of Research, h. 3,
s. 415.)
Förrostning och rostskydd ha speciellt för flyget med
dess snävt tilltagna dimensioner en alldeles särskilt
stor betydelse. Deutsche Gesellschaft für Metallkunde
hade i våras ett expertmöte för behandling av
hithörande frågor, varvid bl. a. röstningens natur
klarlades. För flygets aluminiumdelar rekommenderades
oxidationsförfarandet, särskilt i kombination med
plattering (påsvetsning av aluminiumlegeringar). (V. D. I.,
h. 27, s. 953.) Magnesium har högt rostmotstånd, och
angreppet är dessutom så jämnt fördelat, att
hållfastheten endast minskar i proportion till areaminskningen,
vilket är spec. viktigt vid flygkonstruktioner. (Industr.
and Eng. Chemistry, h. 7, s. 694.) Parkerisering användes
i stor utsträckning som rostskydd för Wrights
flygmaskiner. Bristol skyddar sina motorcylindrar med
kadmium. (Times Trade & Eng. Suppl., h. 624, s. 344.)
Medan Hesselmans motor nu passerar hela världens,
fackpress, kan man konstatera en viss livaktighet på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
