Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1930 - Vägfinansieringen i utlandet, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
i olika länder har sökt ordna ifrågavarande problem,
varför här nedan, huvudsakligast med stöd av dr Lenz’
artikel, skall lämnas en redogörelse för medelanskaffningen
för vägändamål i vissa europeiska länder samt Förenta
staterna Det bör observeras att uppgifterna över de
belopp som användas för vägändamål i olika länder
sannolikt icke äro direkt jämföra beroende såväl på vägnätens
olika omfattning och trafikens intensitet som även det
slag av utgifter (normalt underhåll, förbättringsarbeten,
nyanläggningar), som ingå däri.
I Förenta staterna anser man emission av obligationer
vara den bästa metoden för vägfinansieringen. Räntan
och en del av amorteringen säkerställes genom
inkomsterna från automobilskatten; resten får belasta
budgeten. Automobil- och bränsleskatterna äro olika i olika
stater. Skatt på bränsle anses numera som rättvisast.
Bensinskatten varierar mellan 2 och 6 cents per gallon
(ungefär 4,5 1.). I stater, i vilka bensinskatten är
tämligen låg, är registreringsavgiften för bilar
förhållandevis hög och omvänt.
Yad Belgien beträffar, så har där under åren 1928 och
1929 nedlagts rätt mycket pengar och arbete på vägnätets
förbättring. 1928 utgavs sålunda 153 mill. belg. francs
på 8 000 km vägar, och 1929 depenserades på likaledes
8 000 km 230 mill. francs. Även under 1930 skola
arbetena sannolikt omfatta samma väglängd med motsvarande
utgifter som för 1929. Det har konstaterats, att i
Belgien inkomsterna av automobilskatten betydligt
överstiga utgifterna för vägarna. Under det att de
sistnämnda i intet fall uppgått till mer än 230 mill. francs
per år, inbringa automobilskatterna över 300 millioner
francs. Intäkterna för vägväsendet erhöllos framför allt
från automobilskatten, som uppgår till 60 francs pr hkr
intill 24 hkr; över 24 hkr är skatten högre. Dessutom
upptages en bränsleskatt av 80 Centimes pr liter och en
"transmissionsskatt" av 2 %, vilken sistnämnda kan
uttagas flera gånger, första gången vid bränslets import,
andra gången vid dess återförsäljning, tredje gången vid
detaljförsäljningen till konsumenterna. Man har alltså
att göra med en verklig skatt av 6 %. Därtill finns det
tullar och uppehållsskatt.
I Tyskland utgiver man årligen ca 600 mill. mark för
vägändamål. Inkomsterna av bilskatten uppgår till ca
200 mill. mark, dvs. en tredjedel av det för vägarna
erforderliga beloppet bestrides av bilskattemedel.
Bilskatten, som beräknas pr hkr, har så småningom
modifierats, så att man nu ej belastar tyngre vagnar så mycket
som förr. "Vägarbetena finansieras av staten,
provinserna och kommunerna. Staten överlåter på provinserna
och kommunerna en bestämd del av bilskattemedlen.
Dock bestrides numera väghållningen till största delen av
intäkter från den allmänna trafikskatten.
I Frankrike ligger vägfinansieringen i statens händer.
Enligt av Internationella handelskammaren för 1927
offentliggjord statistik (trycksak nr 70) uppgå
inkomsterna av automobilskatten till 2 418 mill. francs, medan
utgifterna för vägarna stanna vid omkring 340 mill.
francs. Automobilskattemedlen sammanslås till en fond,
ur vilken regeringen beviljar anslag.
I Storbritannien arbetar man sedan 1900 enligt en
centralisationsprincip. En vägstyrelse (Road Board)
förvaltade en särskild fond, som matades med intäkterna
från automobil- och bränsleskatterna. 1919 ersattes Road
Board med ett trafikministerium, som beviljade de
lokala förvaltningarna lån alltefter vägarnas betydelse.
Efter kriget ändrades beskattningsmetoderna i så måtto,
att alla med mekanisk drivkraft utrustade fordon, som
trafikera vägar och gator, pålades en skatt, som beräknas
efter fordonets vikt och transportförmåga. Till 1927
användes inkomsterna av denna skatt uteslutande till
vägarbeten. Det visade sig emellertid, att dessa inkomster
så stegrats, att parlamentet 1927 fann sig föranlåtet
besluta, att en del av nämnda medel skulle betraktas som
lyxskatt och tillfalla statskassan i och för allmänna ut-
gifter. Med stöd av en lag av 1928 äro numera såväl
last- som personautomobiler skattebelastade. På alla slag
av flytande bränsle, som användes för fordon med
förbränningsmotorer, vilar en skatt av 4 pence per gallon.
Enligt sistnämnda lag äro lastautomobiler med
pneumatiska ringar beviljade vissa lättnader. Vägarnas
underhåll inkl. mindre förbättringar bestrides av de vanliga
inkomsterna. Enligt av Internationella
handelskammaren offentliggjord statistik uppgå inkomsterna av
automobilskatten till ungefär 25,5 mill. pund per år.
Samtliga utgifter för vägarnas finansiering belöpa sig till ca
50 mill. pund.
I Italien finansierades vägarna under de tvenne
senaste åren dels av staten, dels av provinserna. På av
automobilklubben till ministeriet för offentliga arbeten
ingivet förslag har för kort tid sedan inrättats en central
vägbyrå. Då ministeriet ej kunde bära de finansiella
bördorna för denna nya, administrativa gren, höjdes
trafikskatten. Dessutom skapades en särskild skatt för
väg-förbättring, som utgör 40 % av trafikskatten.
Inkomsterna från samtliga trafikskatter användas för
vägvä-sendets finansiering. För det löpande året stå 160 mill.
lire till den centrala vägbyråns förfogande. Dessutom
har finansministeriet beviljat 170 mill. lire för
vägarbetena, varigenom totalbeloppet uppgår till 330 mill. lire.
Man tror sig med dessa resurser bliva i stånd att
förbättra 6 000 km vägar årligen. Det anses dock
önskvärt, att regeringen skall vidtaga ytterligare åtgärder
inom ifrågavarande område. Bensinskatten tillför
statskassan mellan 400 och 500 mill. lire, och man gör sig
den frågan, om det överskott, som årligen tillföres
statskassan genom höjningen av automobilskatten, icke skulle
kunna nyttjas till vägväsendets fromma.
I Jugoslavien har lagen av den 13 maj 1929 lagt
grunden för en vägfinansiering, därigenom att en reglering av
riksvägarna och jämväl av vägar av lokalt intresse, s. k.
"autonoma vägar" genomförts. Finansieringen av
riksvägarna säkerställes genom de ordinarie
budgetinkomsterna. F. n. ingår i budgetförslaget ett belopp av 110
mill. dinarer för vägarnas underhåll och förbättring. Ett
belopp av 45 mill. dinarer är reserverat för särdeles
tvingande utgifter och nyanläggningar. I Jugoslavien
finns en direkt bränsleskatt, vars avkastning
sammanslås med de andra indirekta skatterna. Automobiler äro
belagda med en värdetull av 20 %. Någon inhemsk
automobilindustri existerar ej. Automobildelar, ringar
och bränsle äro även tullpliktiga (värdetull). Dessutom
erlägges en årlig trafikskatt av 300 dinarer per bil, och
denna skatt är oberoende av vagnens tyngd och
hästkraftantal.
Då vägförhållandena i södra Serbien och Montenegro
länge varit mycket efterblivna, hava därvarande
lagstiftande myndigheter föredragit ett system av
materialleveranser för vägbyggnadsarbetena, detta också med
tanke på möjligheten av bristande ekonomiska resurser
hos befolkningen. Personer, som undandraga sig dylika
leveranser, måste betala en stadgad kontant gottgörelse.
Österrike har en trafikskatt för provinserna, som
inbringar ca 8 å 9 mill. schilling. Dessutom finns en
särskild skatt på lastautomobiler, som giver 3 eller 4 mill.
schilling årligen. För vägarna utgives dock över 70 mill.
schilling per år. Automobilskatten måste ej ovillkorligen
användas för vägarbeten, till följd varav utgifterna för
vägarna överskrida den del av automobilskatten, som
ställes till förfogande.
I Schweiz existerar ej någon förbundsbudget för
vägbyggnadsarbeten. Vägarna falla under de särskilda
kantonerna. Förbundsstaten har dock ansett det motiverat
att bevilja ett förbundsunderstöd för de s. k.
bergsvägarna. För några år sedan försökte förbundets
beslutande myndighet, som med uppmärksamhet följt
biltrafikens gradvisa stegring, att genomföra en tämligen
hårdhänt beskattning. Av skatteintäkterna skulle endast en
femtedel användas till underhåll av kantonernas vägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
