Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1930 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 31.8.30.
Vi stå ej längre utanför den lågkonjunktur, som så
småningom spritt sig från U. S. A. över hela världen,
snart sagt endast Frankrike ännu undantaget, utan
beröras uppenbarligen för varje dag allt svårare av
densamma. Diskussionen om dess orsaker går f. n. hög
mellan fackmännen, av vilka vår frejdade landsman
professor Cassel starkt understryker penningpolitikens
avgörande betydelse för den ekonomiska situation, i
vilken vi nu befinna oss. Denna diskussion ex post är
givet av utomordentligt värde för möjligheterna att
åtminstone i någon mån i framtiden dämpa konjunkturens
utslag i dess båda olika riktningar. För åtgärder till
förbättrande av det nuvarande läget är den däremot
av mindre betydelse, ty det synes näppeligen för
närvarande finnas någon möjlighet att genom några
tekniska medel bringa större mängder omloppsmedel i
cirkulation och på denna väg stoppa prisfallet.
Penningmarknaden i snart sagt alla länder är lätt och
kännetecknas av sjunkande räntesatser och ökad inlåning hos
såväl affärsbankerna som spar- och därmed jämställda
banker och penninginstitut och stigande kurser på goda
fastförräntade papper, medan allmänhetens efterfrågan
på kredit minskas. Det är först, när den nedgång i
före-tagarlusten, som till en väsentlig del medverkar till
minskningen av kreditbehovet, åter försvunnit, som en
utveckling i en riktning motsatt den nuvarande kan
väntas. Den främsta förutsättningen för att nämnda
psykologiska effekt skall inträda är, att prisnivån
upphör att falla eller kanske snarast att den fallit djupare
än enligt den allmänna uppfattningen betingas av de
föreliggande ekonomiska faktorerna. När nu en sådan
situation uppstått, att man åter kan öka sina lager
utan att utsätta sig för betydande risker för eventuella
ytterligare prisfall å de stora stapelartiklarna och priset
på produktionsmedlen (arbetskraften inräknad)
anpassats så starkt nedåt att vinstgivande nyanskaffning åter
kan ske, kan det ekonomiska maskineriet åter väntas
arbeta i snabbare takt.
De föreliggande produktionsekonomiska data från de
större industriländerna tyda alla på att de senaste
månaderna icke medfört någon förbättring utan tvärtom
ännu starkare accentuerat den nedåtgående tendensen
för sysselsättningen inom industrien.
Medan den av Sv. Finanstidning beräknade indexen
för vår produktion visade en nedgång för juni till 123
från 140 för maj, företer den en stegring för juli till
130. Dessa siffror kunna dock icke sägas avspegla läget
inom industrien. Av tekniska skäl (under juni infallande
helger, till vilka hänsyn ej kunna tagas vid
beräkningen) är siffran för juni särskilt låg, medan den
höga julisiffran visserligen återger produktionens
ökning men av allt att döma i osedvanligt ringa grad
ger uttryck för våra industriers skeppningar. Dessa
förete, såsom de samtidigt föreliggande siffrorna för
utrikeshandeln under juli ge vid handen, icke samma
vackra bild. Denna divergens är tydligen en följd av
den vid början av en högkonjunktur vanliga
lagerökningen. Trots det ogynnsamma allmänna marknadsläget
för järn- och stålindustrien har vår järnmalmsbrytning
hållit sig på ett högre plan än under juli i fjol. Vår
järn- och ståltillverkning har visserligen icke varit lika
stor som förra året men indexsiffran för juli är dock
den högsta under de senaste sex månaderna och
överträffas i år endast av den för januari. Lika liten
förbindelse med det ändrade konjunkturläget har
massaproduktionen, vars omfattning f. n. väsentligen är
beroende av kontrakt slutna, innan avnämarna fått någon
känning av konjunkturomslaget. Julisiffran innebär en
förbättring gentemot juni, som dock var den lägsta
månadssiffran sedan arbetskonfliktåret 1928. Trävarorna
avvika oförmånligt från de övriga stora stapelartiklarna
vi utföra, i det produktionsindexet för denna varugrupp
är 101 mot 112 för juni och lägre än för någon annan
månad i år undantagandes januari men dock relativt
gynnsam jämförd med fjolåret, som kunde uppvisa ett
kvartalsmedeltal för 3: dje kvartalet på 94 och för 4: de
på 106.
Exportsiffrorna ställa sig såsom förut nämnts
betydligt oförmånligare vid jämförelse med samma månad i
fjol, vilket år ju dock visade särskilt höga siffror.
Massa och papper förete för alla kvaliteter mindre
skeppade kvantiteter; för den blekta sulfiten, som
ekonomiskt väger tyngst, utgör nedgången dock endast 3 %,
medan den för årets sju första månader jämfört med
samma tid i fjol uppgick till 12 %; för sulfaten voro
motsvarande siffror 5 och 25, för mekanisk massa 18
och 2 och för blekt sulfit 6 och 2. För tidningspapper
var nedgången mycket markerad, och nyssnämnda
relativa siffror uppgingo till resp. 34 och 13 %, medan de
för omslagspapper endast voro 7 och 9. Vår export av
sågade trävaror har under årets sju första månader
varit lika stor som under samma tid förra året, medan
utförseln av hyvlad vara varit 4 % större; en jämförelse
mellan siffrorna för juli månader de båda åren visa en
stegring för hyvlade varor på 4 % och en minskning
för sågade på 12 %. Järnmalmsexporten har utgjort
80 % av den under juli förra året, medan den för hela
den gångna delen av året var 107 % av motsvarande
kvantitetssiffra året förut. Utförseln av tackjärn och
göt har hållit sig uppe på 1929 års nivå, vilket innebär
en avsevärd förbättring gentemot innevarande års förra
hälft. Beträffande smitt och valsat järn är utvecklingen
motsatt. Av våra stora exporterande
verkstadsbranscher är det endast den elektriska starkströmsindustrien,
som kunnat glädja sig åt ökad export under nyssnämnda
månad — en stegring gentemot i fjol på 24 — medan
övriga förete minskning; telefon och separatorer 10 %
och kullager 16 %. Tändsticksskeppningarna ha endast
sjunkit med 4 %. Vår totala export har under juli
uppgått till ett värde av 138,1 mill. kr. eller 30,2 mill. kr.
mindre än för juli i fjol. Införseln har samtidigt stigit
från 137,7 till 140,9 mill. kr. och ett importöverskott på
2,8 mill. kr. sålunda uppkommit. Detta är ett för
årstiden fullständigt exceptionellt förhållande, i det
månaden alltid brukar resultera i ett exportöverskott. Av
allt att döma synes den mot bakgrunden av de starkt
fallande prisen på våra förnämsta importvaror
anmärkningsvärda utvecklingen vara till väsentlig del orsakad
av tillfälliga omständigheter. Importen av textila
råvaror och helfabrikat har varit i ögonenfallande stor
och detsamma gäller vissa av våra tyngst vägande
kolonialvaror såsom kaffe och socker, kautschuk,
sojabönor, kopra och andra oljeråvaror. Dessutom var
bensinimporten mer än dubbelt så stor som under juli i fjol.
Sannolikheten talar alltså för att vår import under den
närmaste framtiden kommer att i motsvarande mån
minskas. Prisfallet har starkast drabbat våra
importvaror, medan våra stora exportartiklars
försäljningspriser kunnat hävdas avsevärt bättre, ett förhållande, som
givet är av största betydelse för vår handelsbalans.
Svenska handelsbankens indextal för importvarorna
var för ett år sedan 126 samt 99 för sistlidna juli,
under det att indextalet för exportvaror samtidigt
endast fallit från 143 till 135. Det är givetvis av en
utomordentlig betydelse för vårt ekonomiska låge, huruvida
en utjämning mellan dessa "prisnivåer" kommer att ske
relativt snart eller om vi även för någon längre tid få
komma i åtnjutande av den förmån, som ligger i
nyssnämnda utveckling. Sannolikheten talar för att en
utjämning sker från båda hållen dvs. att
exportvaru-prisnivån sjunker och importvarornas priser åter stiga,
om än icke prisrörelserna kunna väntas bli så stora att
vår favoriserade ställning helt elimineras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
