Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 20 sept. 1930 - Norges elektrokemiska industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 sept. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
539
Fig. 3. Rjukans Salpeterfabriker.
Grundat 1910. Tillverkning:
verktygsstål, rostfritt stål
och järn, syrefast och
eldhärdigt stål. Kapacitet: c:a
6 000 ton stål vid 4 700 kW.
Tinfos Jernverk A. S.,
Notodden. Grundat 1910.
Tillverkning:
ferrolegeringar, varav 1929 c:a 10 000
ton.
A. S. Vadheim
Elektro-kemiske Fabriker, Bergen.
Tillverkning: metalliskt
natrium.
A. S. Vigelands Brng,
Vikeland per Kristiansand.
Grundat 1900. Aktiekapital
2 mill. kr. Tillverkning:
aluminium och
kiselalumi-niumlegeringar. Kapacitet:
3 400 ton. Disponibel effekt:
8 500—11 400 kW.
Alumi-niumproduktionen avses att
ökas under närmaste tiden.
Kraftförsörjningen.
Enligt officiella siffror
representerar den norska
vattenkraften en
sammanlagd effekt av 9,2 mill. kW dygnskraft, varav 1,2
mill. kW utnyttjade vid en installerad effekt av 1,7
mill. kW. Det skulle således finnas c:a 8 mill.
kW ännu outnyttjad kontinuerlig vattenkraft,
eventuellt något mera enligt beräkning av andra
sakkunniga.
Av den utbyggda vattenkraften användes 720 000
kW eller 42 % till elektrokemisk industri, 780 000
kW eller 46 % till distribution, 145 000 kW eller
9 % till träförädling och 55 000 kW eller 3 % till
diverse industrier.
64 % av den utbyggda vattenkraften tillhör
enskilda, 26 % kommuner och 10 % staten.
Utbyggnadskostnaderna för en stor del av
vattenfallen äro så låga, att kraften kan levereras till ett
lägre pris än 50 kr. per kW-år. Ehuru
brunkols-och stenkolskraft i allmänhet ställer sig betydligt
dyrare, kan man, då användning finnes för stora
kvantiteter lågtrycksånga, producera kolkraft mycket
billigt med hjälp av ånga av högt tryck och
mot-trycksturbiner. Den första stora anläggningen av
detta slag i Norge är Norsk Hydros kraftstation på
Herøen. Denna består av 3 st. kolpulvereldade
vattenrörpannor av marintyp, system Babcock &
Wilcox, med en eldyta av 650 m2 och en kapacitet
av c:a 25 ton överhettad ånga per timme. Härtill
höra 2 st. mottrycksturbiner å 5 300 kW vardera.
Den ena av turbinerna är avsedd som reserv.
Ångan går in i turbinen med ett tryck av 37 atm och
en temperatur av 400° och lämnar densamma med
4 atm övertryck. Driften är i högsta grad
mekaniserad. På basis av 9 månaders drift beräknas den
genererade kraften kosta 56 kr. kW-år vid 3 000
volts spänning och ett kolpris av 18 kr. pr ton.
Energiförbrukningen för elektrokemisk industri
framg-år av tabellen å sid. 540.
Enligt denna tabell utgör världsförbrukningen
av kraft för elektrokemisk industri c:a 3 mill.
kW räknat året runt, varav 1/8 eller 0,5 mill. kW
användes i Norge. 1913 var världsförbrukningen 0,6
mill. kW, varav 1/3 eller 0,2 mill. kW i Norge. Den
stora ökningen i världsförbrukningen beror främst
på utökningen av aluminium-, karbid- och
kalkkväve-tillverkningarna.
Tullmurarna.
Det är naturligtvis de elektrokemiska industrier,
som sluka mest kraft, som först och främst äro av
intresse för Norge och ibland dessa sådana, som icke
kräva utländska råvaror. När man emellertid
närmare betraktar utvecklingsmöjligheterna för de olika
industrierna, så stöter man alltid på det stora hinder,
som importländernas ofta oöverstigliga tullmurar
utgöra. Som bekant ha representanter för alla länder
träffats i Genève och talat vackert och
förhoppningsfullt om friare handelsförbindelser, men likafullt ha
dessa uttalanden efterföljts av en ständig höjning
av tullmurarna. Arbetslösheten är det hemska spöke,
som skrämmer överallt, och hittills har man icke
funnit någon annan utväg än att bygga vidare på
tullmurarna.
Som exempel på en elektrotermisk process, som
borde ha betingelser att bliva en mycket stor
industri men som hindras av tullarna, kan nämnas
karbidfabrikationen. Förutom karbidens gamla
användning för framställning av acetylen och kalkkväve har
tillkommit en ny mycket stor sådan för tillverkning
av ättiksyra, ättiksyreanhydrid och aceton, vilka
ämnen fått en oanad betydelse såsom råvaror vid
framställning av acetylcellulosa. Denna är i sin tur
utgångsmaterial för en hel del viktiga produkter och
främst för acetatsilke och konstull, som synas komma
att bliva bland världens viktigaste textilprodukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
