- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
552

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 27 sept. 1930 - Några intryck från svetsningskongressen i Zürich, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

552

TEKNISK TIDSKRIFT

13 sept. 1930

genom övervinnandet av många svårigheter, som
varit gemensamma för bägge metoderna, men å andra
sidan har den elektriska svetsningen skapat sig nya
banor och utvecklingsmöjligheter.

Vad som skiljer de bägge metoderna åt är i
huvudsak följande: den elektriska svetsningen är beroende
av sin strömkälla, under det att gassvetsaren lätt
och billigt kan transportera med sig sin kraftkälla i
form av kalciumkarbid, dissousgas och syrebomber.
Den elektriska svetsningen koncentrerar däremot
värmet på den punkt, där den skall användas, vilket
förenklar alla förberedelsearbeten och förhindrar icke
önskade deformationer av arbetsstycket. Den
automatiska svetsningen har gjort större framsteg
medelst den elektriska svetsmetoden med undantag
dock för skärningsarbeten.

Några exempel på samarbete mellan de bägge
metoderna framdrogos, såsom fyrboxbottnar för
sjöångpannor, där tillverkningssvetsningen bör ske med gas
men reparationssvetsningen med ljusbåge. Vidare
fackverkskonstruktioner, där tillskärningen av
profilerna bör ske med gas liksom även uppslitsningen
av rör etc. och uppriktningen. Övriga arbeten ske
bäst med elektrisk svetsning.

Beträffande svetsningens tillämpningar på
konstruktioner av alla slag så bör framhållas ett av M.
Ribeaucourt, Inspecteur divisionnaire des Ateliers de
Machines d’Hellemmes, Nord, Paris, hållet intressant
föredrag om’svetsning vid konstruktion av
järnvägsvagnar. Han visade med ett stort antal ljusbilder
cle förvånande framsteg, som i Frankrike gjorts med
helsvetsade vagnsramar av pressat stål och
person-vagnskorgar av olika kategorier. Konstruktionerna
bli lättare och erfarenheterna under de sju år,
varunder dessa metoder tillämpats, visa en avgjord
minskning av underhållskostnaderna. Man går nu
vidare och utsträcker metodernas användning
jämväl till godsvagnar och efter vad man hittills kunnat
konstatera har resultatet även därvid visat sig gott.

Ett föredrag, som synbarligen väckte särskilt stor
uppmärksamhet inom fackvärlden, var ett av
ingenjörerna R. Verzillo och C. Pizutto, Florens, utarbetat
bidrag till frågan om reparationssvetsning av
lok-axlar. Italienska statsbanorna (Mussolini synes
intressera sig för svetsningsfrågor, i det han sänt
särskilda officiella delegerade till kongressen, vilket ej
var fallet med något annat land) ha nedlagt ett
synnerligen ingående vetenskapligt arbete på
hithörande frågor. Elektrosvetsningen visade därvid
avgjort de bästa resultaten. Slaghållfastheten blev
ungefär tre gånger så stor som med gassvetsning.
Den personliga skickligheten spelar dock större roll
vid den förra metoden än vid den senare.
Kostnaderna för påsvetsning av förslitna resp.
hopsvetsning av brustna vevaxlar uppgår till omkring 25 %
av kostnaderna för nyanskaffning. Vid årsskiftet
funnos ca 250 så behandlade axlar i drift.

Föreståndaren för järnvägsverkstäderna i Zürich
R. Weyermann redogjorde för svetsningens
användning i dessa verkstäder. Ursprungligen tillverkade
man acetylen i egen fabrik men efter en svår
explosionsolycka övergick man till dissousgas.
Påsvetsning av rostade partier hos ångpannor sker i stor
utsträckning. Kostnaderna härför bli omkring en
sjundedel av dem för eljest vanlig reparation. Den
elektriska svetsningen kompletterar på ett utmärkt

sätt gassvetsningen. Andra metaller än järn svetsas
uteslutande med gas. Hårdlödning är helt och hållet
avskaffad.

Professor Keel, Basel, kongressens
generalsekreterare, höll bl. a. ett föredrag om svetsning av
ledningsstolpar, som var av stort intresse.

Talaren påpekade hurusom hårdare svetstrådar få
allt större användning. En ingående beskrivning
lämnades på de nya svetsade stolpkonstruktioner,
som kommit till användning vid Schweizerische
Bundesbahnen såväl för kraft- som kontaktledningar.
För de förra användas ovala rörkonstruktioner och
för de senare vinkeljärns- och U-järnsfaekverk. På
senare tid användas bredflänsade balkar, som nedtill
slitsas upp och bockas ut samt förstärkas med
påsvetsade plåtar och U-järn. För alla stolpar
användes den förut omnämnda s. k. högersvetsningen.
Svetsfogen anordnas symmetriskt på valsprofilen. De
delar, som skola påsvetsas, fastklämmas på förhand
vid profiljärnet och svetsningen utföres sektionsvis
längs stolpen, så att varje tvärsektion svetsas färdig,
innan svetsningen fortskrider vidare längs stolpen.
Detta förhindrar uppkomsten av krökningar hos
stolpen. Förfarandet är billigare än nitning. Såväl
fog-som överlappssvetsning förekommer.

Samme föredragshållare redogjorde för huru
gjutjärnsstativ o. d. numera ersättas av svetsade
konstruktioner. Gjutjärn har en draghållfasthet av 2 000
à 2 500 kg/cm2, under det att valsat stål har 4 000
kg/cm2 och mer. Ett gjutet stativ väger 2,5 ggr så
mycket som ett dylikt av svetsat stål.
Undersökningar och beräkningar ha visat, att fördelarna ur
stabilitetssynpunkt med massverkan av tunga gjutna
konstruktionsdelar hittills överdrivits, ty
hållfastheten mot vibrationer och stötar beror även av
materialets elasticitetsmodul och ej blott av vikten.
Utförda beräkningar giva vid handen, att även i för
vibrationer utsatta maskindelar är stål att föredraga
framför gjutjärn. Det kanske mest intressanta av
de anföranden, som samme föredragshållare höll,
gällde svetsning av byggnadskonstruktioner.
Professor Keel har rationellt undersökt alla inom
byggnadskonstruktioner förekommande förband och
påvisade det inflytande, som svetsningen fått på dessas
förenkling och förbättring. Påfallande var den
rikliga användningen av den ur hållfasthetssynpunkt
gynnsammaste av alla profiler, nämligen röret, som
företrädesvis användes för de inre delarna i fackverk.
Svetsningen utföres i största möjliga utsträckning i
fabriken, men för montaget påsvetsas små
provisoriska konsoler, så att delarna lätt kunna
samman-skruvas på platsen före den slutliga svetsningen.

De huvudsakliga fördelarna med svetsade
byggnadskonstruktioner äro: större hållfasthet, kortare
byggnadstid, viktsbesparing, bättre skydd mot rost,
förenkling av lagerhållning av erforderliga
valsprofiler samt billigare underhåll genom påsvetsning på
rostade partier.

Som allmänt intryck av kongressförhandlingarna
kan sägas, att de olika svetsningsmetodernas
användningsområden numera torde ha kommit in i ett
fortfarighetstillstånd, så att någon hetsigare konkurrens
dem emellan knappast förekommer. Svetsningen har
sålunda oavsett de olika metoderna verkat
revolutionerande på konstruktionerna inom de flesta tekniska
områden, och behovet gör sig alltmera gällande be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free