Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 11 okt. 1930 - Notiser - Tekniska högskolans studentkår under eget tak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
TE KNISK TIDSKRIFT
11 okt. 1930
Fig. 1. Kårhuset med entrén från väster.
egen insats i arbetet. Av
den hopbragta
byggnadsfonden, av vilken f. ö. ca
60 00« kr. återstå till
byggnadens framtida vård, har
visserligen största delen
åstadkommits genom
statsbidrag i form av lotterimedel
samt genom imponerande
gåvor från korporationer och
enskilda, över en tredjedel
av fonden har emellertid
skapats genom tillskott från
kåren själv. Kårens årliga
bidrag ha också successivt
ökats från 1 325 kr. år 1916
till de avsevärda belopp av
11 000 à 20 000 kr., som
utgått under de senaste sex
åren. En stor del av dessa
bidrag utgöras av
kåravgifter och ha sålunda direkt
belastat kårmedlemmarnas
ekonomi, vilket kanske i
ännu högre grad är fallet
med de frivilliga bidrag som
lämnats av teknologerna
under årens lopp. Många av
bidragsgivarna inom och
utom kåren ha tyvärr icke
kunnat identifieras, varför
deras namn icke komma till synes i festskriftens lista
över donatorer.
Det har emellertid från kårmedlemmarnas sida
gjorts uppoffringar, som äro av annat slag än de
ekonomiska men som haft lika mycket att betyda för
frågans lösning. Yi tänka här på det trägna arbete
som styrelse- och andra kårmedlemmar ägnat kårens
angelägenheter och vilket måste värderas synnerligen
högt, då det bedrivits jämsides med det krävande
studiearbetet. Trots att kårhuset i dess slutliga gestaltning
ej fullt motsvarat förväntningarna hos många
medlemmar av de tidigare teknologgenerationer, som gjort
viktiga insatser för att föra frågan framåt, behöva vi väl
sålunda efter många sorger och bedrövelser men
säkerligen också efter många muntrande episoder kommit
så långt, att den kunnat sluta den yttre ramen kring
den kamratanda som kåren enligt stadgarna bland
mycket annat är skyldig att alstra och vidmakthålla.
Tjugo år kunna ju förefalla som en lång väntetid,
men vi få dock komma ihåg, att större och äldre
studentkårer än tekniska högskolans behövt ännu längre
tid för att realisera motsvarande program. Man kan
nog säga, att kårhusfrågan intagit den centrala platsen
inom kårens angelägenheter under senare år, och att
denna fråga kunnat lösas så snabbt som skett, beror
helt visst till stor del på kårmedlemmarnas egen
hängivenhet för uppgiften. Utan
denna hade kåren ej kunnat
räkna med det stöd från
högskolan själv, stat och
allmänhet, som slutligen bragt
frågan till lösning.
Teknisk tidskrift har
under årens lopp ofta haft
tillfälle att belysa
byggnadsfrågans utveckling, och
tidskriftens läsare ha, i den
mån de icke själva som
kårmedlemmar levat med i
den-na, kunnat följa utveklingen
ända till
grundstensläggningen den 3 februari i år.
Vi behöva sålunda icke ens
i korta drag upprepa denna
historik, allrahelst som
kåren själv till invigningen
utgivit en festskrift, som på
ett synnerligen livligt sätt
skildrar såväl lokalfrågans
öden som drag ur kårlivet
under olika tidsskeden.
Det kan emellertid vara
på sin plats att vid ett
tillfälle som detta närmare än
förut skett beröra kårens
Fig. 2. Interiör från matsalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
