Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 18 okt. 1930 - De svenska yrkesskolorna och deras utveckling, av Georg Nordberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teknisktid skri ft
HÄFT. 42 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 18 OKT.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: De svenska yrkesskolorna och deras utveckling, av lektorn, civilingenjör Georg Nordberg. — Om
mikro-manometrar och deras kalibrering, av Donald Bratt. — August Bagge †. — Notiser. — Stridslysten
professor. — Kårhusets invigning. — Litteratur. — Personalnotiser. — Sammanträden.
DE SVENSKA YRKESSKOLORNA OCH DERAS
UTVECKLING.
Av lektorn, civilingenjör Georg Nordberg.
När riksdagen år 1918 genom ett enhälligt beslut
om inrättande av praktiska ungdomsskolor ville
skapa möjlighet för vår ungdoms praktiska och
yrkesmässiga utbildning, skedde detta under intrycket
av att staten effektivare än förut måste medverka,
dels ekonomiskt, dels organisatoriskt, till en lösning
av denna fråga.
Utbildningssättet, sådant man enligt den
uppgjorda planen tänkte sig detsamma, var enkelt och
tilltalande. Sedan de unga slutat sin folkskola, resp.
fortsättningsskola, hade de att genomgå en 2-årig
lärlingsskola. Önskade de senare under sin
yrkesutövning fortsatt utbildning, skulle denna erhållas i
en högre avdelning, yrkesskolan, med mera
specialiserade och fristående kurser. Detta system infördes
icke endast för utbildning inom industriella och
hantverksyrken utan även för utbildning inom
handelns och det husliga arbetets verksamhetsområden,
vilka senare i detta sammanhang ej närmare beröras.
Lärlingsskolan.
Enligt stadgan för lärlingsskolan skall denna
omfatta högst 12 timmars teoretisk undervisning per
vecka under de två läroårens terminer. Den
praktiska utbildningen däremot skall ske på så sätt, att
lärlingen skaffar sig anställning hos någon
arbetsgivare.
Lärlingsskolan skall således meddela en teoretisk
undervisning några kvällar i veckan, under det att
lärlingen på dagen har sitt arbete i industriens eller
hantverkets tjänst.
Svårigheter visade sig rätt snart, när olika
kommuner skulle omorganisera sina ’"tekniska
yrkesskolor" och "söndags- och aftonskolor" i anslutning
till det nya systemet. Kravet på en god och
systematiskt ordnad praktisk utbildning kunde icke
upprätthållas. Ja. inom vissa yrken var det helt
omöjligt att väcka företagarnas intresse härför. Och
dock skulle den praktiska yrkesutbildningen enligt
skolplanen vara det primära. Den teoretiska
utbildning. som lärlingsskolan hade att ge, skulle
komplettera denna. Rationaliserade
driftsförhållanden och andra moment inom industrien ha dessutom
medfört att det blivit mer och mer omöjligt att
bereda alldeles okunniga pojkar sysselsättning på ar-
betsplatserna. De renodlade yrkesavdelningar, som
man ursprungligen tänkt sig lärlingsskolan skola
omfatta, voro därför svåra att på planlagt sätt få
till stånd, och en stor del av lärlingarna måste taga«
emot trots att de voro arbetslösa eller endast
kunnat skaffa sig tillfälligt arbete av varjehanda slag.
Härigenom kom den teoretiska undervisningen i
lärlingsskolan att hänga i luften. I många fall sköt
undervisningen också helt över målet, varom
redogörelser från olika lärlingsskolor burit vittnesbörd.
En anledning härtill har varit att vi ännu sakna för
denna skolform avpassade läroböcker, varför
vederbörande lärare nödgats använda sådana, som äro
avsedda för ett avsevärt högre bildningsstadium.
Man måste betänka, då man söker bedöma
lärlingsskolans resultat, att en yngling i 15-års åldern
icke förstår att värdesätta och därför gärna
nonchalerar en teoretisk undervisning, om den icke har
ett direkt sammanhang med praktiska färdigheters
uppövande. Som ett annat ogynnsamt moment kan
spela in att det från föräldrahåll ställes fordran på
ynglingen att han först och främst skall börja
förtjäna till sitt uppehälle. Och oftast vill han själv
vid denna ålder få något avlönat arbete. Omkring
detta kretsar hans intresse. Och då får han taga
vad som helst — en springpojkssyssla eller
liknande — oberoende av om han därigenom förvärvar
sig någon yrkesfärdighet eller ej. Det är först
senare, sedan han fått fäste inom industrien eller
hantverket, och en förmansplats eller liknande
börjar att hägra, som behovet av ytterligare
teoretisk utbildning inses av honom själv, ett
bildningsbehov, som de högre yrkesskolorna ju avse att
tillgodose.
Därigenom att lärlingsskolan således ej på ett
tillfredsställande sätt kunde samordna sin
undervisning med en rationell uppövning av den manuella
yrkesfärdigheten, blev resultatet av dess arbete på
sina håll ej det man väntat och tillströmningen till
skolan ej heller vad man räknat med.
Skolöverstyrelsen uppmärksammade omedelbart
detta förhållande och redan ett par år efter
skolornas start medgavs kommunerna rätt att efter
vederbörlig prövning samordna lärlingsskolans teoretiska
undervisning med undervisning i praktiskt vrkes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
