Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 18 okt. 1930 - Notiser - En billig analyslampa, av A. Salmony - Metallstatistik - Känd engelsk förbränningsforskare avliden, av V. Flensburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
nomsläpper strålning av våglängden 300—400 /,i/_i och
sålunda utestänger den synliga strålningen. Genom filtret
ser man sålunda solen mörkröd, under det själva
kvartslampan förefaller vara mörkviolett.
Analysfiltertillsatsen sluter som en huv ljustätt till
kvartslampans öppnade hölje. I mitten av huven är
filtret infällt, under det att kylningen ombesörjes av ett
nedtill anslutet, likaså ljustätt ventilationsrör. Med den
ljusstarka kvartslampan kunna luminescensfenomen utan
vidare iakttagas i ett mörkt hörn av ett rum, men
lämpligast är att vid undersökningarna begagna sig av
det svarta skynke som medföljer apparaten för att
utestänga dagsljuset.
Genom denna nya apparat kan man sålunda erhålla en
fullgod analyslampa för åtskilligt billigare pris än förr,
vilket torde vara av betydelse icke minst för läkare, som
redan förfoga över en kvartslampa för terapeutiskt
ändamål.
A. Salmony.
Metallstatistik. Metallgesellschaft, A.-G., Frankfurt
am Main, har nyligen utgivit en intressant statistisk
sammanställning av produktion, förbrukning och
marknadspriser beträffande andra metaller än järn för
tioårsperioden 1920—1929 i jämförelse med
förkrigsperioden 1909—1913.
Sedan depressionsåret 1921 visa samtliga i statistiken
upptagna metaller stegrade produktions- och
förbrukningssiffror. Året 1929 betecknar därvid ett nytt rekord.
Detta gäller isynnerhet produktionen, medan
konsumtionen under året ej kunnat följa efter i samma takt,
varför året kommit att kännetecknas av en
genomgående överproduktion med växande lager.
Om man emellertid bortser från denna brist på
överensstämmelse mellan produktions- och
förbrukningsutveckling, så berör den relativt största
produktions-och förbrukningsökningen aluminium, under det
kopparen fortfarande överträffar aluminium beträffande
såväl kvantitet som värde. Under femårsperioden 1909—
1913 var den årliga världsproduktionen av aluminium i
genomsnitt 50 000 ton och kopparproduktionen 940 000
ton. År 1929 nådde aluminiumproduktionen värdet
265 000 ton och kopparproduktionen 1 900 000 ton.
Kvantitetsförhållandet mellan aluminium och koppar har
sålunda från 1909—1913 till 1929 förändrats från 1 : 19
till 1 : 7.
Även bly, zink och tenn visa under 1929 ökning i
produktions- och förbrukningssiffror, dock ej i så hög
grad som aluminium och koppar. Jämförd med
medeltalet för femårsperioden 1909—1913, visar 1929 års
produktion en ökning för tenn och zink med vardera 64 %
och för bly med 50 %. Blyet var i fråga om den
producerade kvantiteten under femårsperioden 1909—1913
den mest betydande metallen (med undantag av järnet)
men har under de senare åren överflyglats av kopparen.
På samma sätt har aluminium passerat tennet. Medan
rangordningen mellan metallerna med avseende på
produktionen under nämnda femårsperiod var: bly, koppar,
zink, tenn, aluminium, har denna numera utseendet:
koppar, bly, zink, aluminium, tenn. De olika
metallernas relativa betydelse har sålunda varit underkastad en
genomgripande förändring.
Kopparproduktionen ökades under 1928 med 4,7 %,
medan förbrukningen ökades betydligt kraftigare,
nämligen med 14,i %. Under år 1929 ägde motsatsen rum:
produktionen ökades med 12,5 % men förbrukningen
blott med 3,3 %. Produktionen och förbrukningen av
zink och bly visa en likartad, om också ej fullt så
utpräglad utveckling. Beträffande aluminium, tenderar
dock förbrukningen att ökas i hastigare tempo än
produktionen. Härvid är dock att märka, att
produktionsstatistiken ej innefattar allt aluminiumskrot, som i
förädlad form ånyo tillförts marknaden. Tendensen till
överproduktion synes äga giltighet, t. o. m. i förstärkt
grad, även under år 1930, fastän produktionen under
året synes hava gått avsevärt tillbaka.
Under första halvåret 1930 producerades 842 200 ton
bly mot 858 400 ton under motsvarande tidsperiod år
1929, 823 200 (1 017 300) ton koppar, ca 729 000 (732 000)
ton zink och 94 400 (96 600) ton tenn.
Kopparproduktionen visar alltså den största tillbakagången,
uppgående till 19 %. Om man emellertid jämför
produktionssiffrorna från kopparraffinaderierna första halvåret
1930 med motsvarande tal från första halvåret 1929,
reduceras ovanstående produktionsminskning till ca
15 %. Denna ökade produktion av raffinadkoppar
sammanhänger med den delvis abnormt stora prisskillnaden
mellan elektrolytkoppar och standardkoppar, vilken
orsakat, att stora lager av blister och skrot (vilka ej
komma till synes i produktionsstatistiken) förädlats
genom elektrolytisk raffinering.
Förbrukningen avtar, som nämnts, i raskare tempo
än produktionen. I jämförelse med första halvåret 1929
beräknas förbrukningen under första halvåret 1930 hava
sjunkit med ca 25 % för koppar, ca 18 % för tenn och
ca 10 % för bly. För zink kan man på grundval av
det föreliggande, ännu mycket ofullständiga statistiska
materialet beräkna en nedgång med ca 20 %. Även
aluminiumförbrukningen företer en starkare minskning.
Liksom beträffande produktionen, uppvisa även
metallnoteringarna ett bottenläge under åren 1921 och
1922. Sedan denna tid ha metallpriserna, med undantag
av kopparpriset, undergått en långsam stegring till år
1925, som betecknar ett hittills icke åter uppnått
prismaximum. Sedan år 1926 ha priserna för aluminium,
zink och tenn varit stadda i sjunkande, vilket för zink
och tenn framträder ännu kraftigare under första
halvåret 1930. Blypriset visade under 1929 en
övergående stegring men har under år 1930 fallit under 1928
års nivå. Kopparpriset nådde emellertid sin höjdpunkt
först under 1929 men har åter fallit under första
halvåret 1930.
Metallmarknaden visar alltså typiska
depressionssymtom. Den kommande konjunkturutvecklingen
beror givetvis i främsta rummet på utvecklingen av de
industrier som utgöra de största avnämarna av andra
metaller än järn, främst elektroindustrien,
byggnadsindustrien och varvsindustrien m. fi. Ett stort antal
bly-, koppar- och zinkproducenter lida även svårt av det
ständiga prisfallet på silver, vilken metall för många
företag spelar en mycket stor roll i vinst- och
förlusträkningen. Silverpriset har från 1925 till första
halvåret 1930 fallit från 32,09 till 15,93 pence per ounce,
dvs. med ca 50 %.
Känd engelsk förbränningsforskare avliden. Den 18
september avled i en ålder av 78 år den engelska
förbränningsforskningens doyen, professor H. B. Dixon,
särskilt bekant för sina undersökningar över
vattenångans katalytiska verkan, över
förbränningshastigheten i gaser och över vätets betydelse vid förbränningen.
"There is a race for the oxygene between the two
constituents of ethylene, and the hydrogen being the
fleeter of the two, gets to the oxygen first and burns
it to water", som han populärt uttryckt det. Han var
en glänsande föreläsare och en överlägsen
experimentator, som aldrig tröttnade att framhålla för sina elever,
att experimentell skicklighet och självkritik äro de
viktigaste betingelserna för verklig vetenskaplig
framgång. Hans forskning har fått särskild praktisk
betydelse för förebyggandet av gruvexplosioner.
Koldammets betydelse härvid har han starkt understrukit.
Större delen av sitt liv var Dixon i egenskap av
professor bunden vid universitetet i Manchester, varifrån
han avgick 1922. Han fortsatte dock sitt
forskningsarbete där. Han var vidare initiativtagare till Safety
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
