Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 25 okt. 1930 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
på förbättrat utbyte av träkolningsprocessen och
höjning av kolugnstjärans kvalitet hava vunnits.
Frågan om gulfärgning av virke har varit föremål
för ingående undersökningar.
Rörande cements vattenlöslighet m. m. samt
sambandet mellan cementets sammansättning och dess
principala egenskaper föreligga omfattande
undersökningsresultat.
Undersökningar på stålmaterials hållfasthet vid
höga temperaturer hava pågått.
Utmattningshållfastheten hos trä, stål och lättmetall har underkastats
ett ingående studium, varvid jämväl korrosionens
inverkan på metallmaterialet undersökts, närmast ur
flygteknisk synpunkt.
I fråga om den tekniska utvecklingen
överhuvudtaget under det gångna året ansåg sig föredraganden
icke behöva gå i detaljer med hänsyn till de utförda
litteraturreferat — av ingenjör F. Holmgren —
som publicerats kvartalsvis i Teknisk tidskrift och
IVA. Han inskränkte sig där till betonande av några
allmänna drag.
På ångkraftområdet kan med tillfredsställelse
inregistreras att den Ljungströmska
dubbelrotations-ångturbinen numera slagit igenom och vunnit
världs-erkännande såsom överlägsen kondenseringsmaskin
och jämväl förmånlig även för andra ändamål.
På ångpanneområdet är det intressant att iakttaga,
att kolpulvereldningen, som en längre tid varit på
modet, fått en allvarlig konkurrens i förbättrade
förbränningsanordningar för styckekol. Förbättrade
stokers med användande av förvärmd luft samt
införande av automatisk reglering av såväl
bränsle-som lufttillförsel har åstadkommit ett markerat
framsteg. Dock är den traditionella pannan alltjämt en
oproportionerligt skrymmande och dyrbar pjäs. På
världskraftkonferensen i Berlin tillät sig
föredraganden betona nödvändigheten av att forskningen på
området nu inriktas på denna punkt. Det därvid
fällda uttrycket om den nuvarande panntypen
såsom ett "Ungeheuer" har sedermera blivit till
slagord i Tyskland. Inom akademien äro studier i gång
•ned nyssnämnda inriktning.
Anmärkningsvärt är vidare att man numera synes
ha fått fullt förtroende för de mycket höga trycken,
i det ett rätt stort antal pannor på 85—100 atm
kommit i drift i ansvarsfull tjänst. De svårigheter,
som tidigare inställt sig med avseende på
matarvattnets renande, ha övervunnits liksom vissa besvärliga
detaljer i fråga om armaturen, t. e.
vattenståndsvisare, fått en tillfredsställande utformning.
Försök pågå att finna den bästa lösningen på
problemet om mellanöverhettningen, varvid ett intressant
uppslag går ut på att använda difenyloxid såsom
mellanmedium.
Ett par helt nya uppslag till kraftalstring hava
väckt uppseende. Fransmannen Claude, bekant för
sina arbeten på det kemiska högtrycksområdet, har
i samarbete med elektroteknikern professor
Bouche-rot på allvar gått in för att utnyttja
temperaturdifferensen mellan havsvattnets botten- och ytlager.
De förefaller emellertid högst problematiskt att man
skulle på detta sätt kunna åstadkomma ett
ekonomiskt kraftalstrande och egendomligt är, att en
industriman av Claudes kaliber nedlägger stora
summor på experiment med saken.
Ett annat snarlikt projekt har utarbetats av kana-
densaren Barjot, som på allvar föreslagit att bygga
kraftverk på den nordliga tundran för utnyttjande
av isens smältvärme. Ett gasformigt kolväte, t. e.
butan, kokas med frysande isvatten och kondenseras
i fruset saltvatten i och för kraftalstring. Så
fantastiskt detta projekt än låter, har dess upphovsman
dock presterat ekonomiska kalkyler, enligt vilka det
skulle vara möjligt att alstra supplementkraft under
vintern under de speciella förhållanden, som
föreligga i norra Kanada.
På motorområdet knyter sig huvudintresset
alltjämt till problemet den snabbgående dieselmotorn.
Under året har framkommit ett uppseendeväckande
meddelande att Packardfabriken skulle hava byggt
en dylik i form av en stjärnformig flygmotor.
Framkomna upplysningar äro dock motsägande, och det
synes tvivelaktigt, om här föreligger en ren dieseltyp
utan särskild tandning.
Vad i övrigt beträffar flygområdet har
uppmärksamheten tyvärr mest fångats av ett på sista tiden
ovanligt stort antal allvarliga olyckor, varigenom
understrukits behovet att helt nya tekniska insatser på
området av natur att kunna föra hela flygtekniken
upp på ett annat plan.
Den mest anmärkningsvärda nyheten på den
elektriska starkströmsteknikens område utgöres utan
tvivel av framkomna nykonstruktioner ifråga om
strömbrytare. Den traditionella oljetypen antager
för höga spänningar och stora energibelopp
dimensioner, som tangera det orimliga. Man har då lyckats
bygga nya typer av betydligt mindre dimensioner och
följaktligen till billigare pris, i vilka ljusbågen
släckes med komprimerad gas eller vätskesprutning.
Vackra och lyckade resultat härutinnan
demonstrerades vid sommarens kraftkongress i Berlin.
För första gången på mycket länge framträder en
elektrisk ackumulator med anspråk på att äga
väsentliga företräden framför den klassiska
blyackumulatorn med avseende på vikt och kapacitet —
Pouchain (bly—zink).
På svagströmsområdet går utvecklingen hastigt
framåt, speciellt i fråga om trådlösa förbindelser och
radioteknik. Kortvågssystemet har slagit igenom
för både telegrafering, telefonering och
bildöverföring på långa avstånd och användes reguljärt i
trafik över världshaven. Telefonförbindelse med
atlantångare har även blivit verklighet.
Det arbetas nu med iver på de ultrakorta vågornas
tillgodogörande för förbindelse på smärre avstånd
och väsentliga framsteg äro redan nådda. Det gäller
vågor ned till storhetsordningen centimeter.
Bildtelegraferingen har kommit i reguljärt bruk,
men televisionen har trots framsteg icke funnit den
slutliga praktiska lösningen. Den fotoelektriska
cellen, som i detta sammanhang spelat och spelar en
framträdande roll, har fått en mångfald nya
användningar för mätnings-, indikerings- och alarmändamål.
Inom verkstadsindustrien har under senare tid
svetsningstekniken hastigt vunnit terräng för en
mångfald ändamål, en utveckling som gynnats av
förbättrade anordningar, automatiska svetsmaskiner
m. m. Det nya verktyget ersätter bl. a. nitningen vid
tillverkning av cisterner, även ångpannor, apparater,
fartygsdelar, t. o. m. hela fartygsskrov, fackverk för
kranar, broar, stolpar och byggnadsstommar.
Svetsningen spelar vidare en allt större roll för rörlednings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
