Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 25 okt. 1930 - Notiser - Rhei-ventilen, en ny avstängningsventil - R 101:s undergång och luftskeppens framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
Fig. 2. Strömning i lådformig ventil med mellanvägg i 45° vinkel.
Fig. 3. Strömning i Rhei-ventilen
Rhel-ventilkonstruktionen, vilken i stället för en
ägg-formad låda har ett strömlinjeformat rör.
Under det att i de båda första ventilhusen av
gammal konstruktion strömmen fullständigt går isär
(observera det uppdelade inre rummet, stötväggarna, mot
vilka vätskan hämmas, de döda hörnen, i vilka vätskan
virvlar om), visar Rhei-ventilhuset från inlopp till
utlopp en likformig och sluten ström.
Denna nya strömlinjeforms fördelar äro så stora, att
man med rätta kan tala om en omvälvning i
ventilframställningen. Under det att de gamla ventilerna
uppvisa en tryckförlust om ca 0,4 atö, alltså ungefär lika
stor tryckförlust som i en rak rörledning om 30—50 m
längd, har Rhei-ventilen 50 % mindre tryckförlust. Vid
Fig. 4. Pelare- och bygelkonstruktion.
kraftanläggningar, där hundratals ventiler kunna vara
inmonterade i ledningarna, kunna sålunda förlusterna
i ventilerna uppgå till avsevärda belopp, varför en
minskning av tryckförlusten har en stor ekonomisk betydelse.
Även avstängningsventilens övriga delar hava hos
Rhei-ventilen fått en ny form. Så har t. e. den hittills
vanliga pelarkonstruktionen frångåtts och i stället den
långt stabilare bygelkonstruktionen valts, som dessutom
tillåter en exakt styrning av spindeln och därmed sä-
kerställer en god tätning hos ventilen. Fig. 4 visar
skillnaden mellan pelarkonstruktion och bygelkonstruktion.
Särskilt stor omsorg har nedlagts på de av livslängd
och driftsäkerhet i första rummet beroende delarna,
nämligen tätningen mellan säte och kägla och på
packboxen. Härvid hava använts nya, vid
armaturtillverkningen hittills okända material, som säkerställa en
absolut täthet hos ventilen t. o. m. vid den mest
krävande drift och vid tryck upp till 200 atö och vid
temperaturer upp till 500 °C. Lika ingående har frågan
angående packboxen blivit behandlad. Packboxen är
lätt åtkomlig och bekväm att packa om samt tilldrages
medelst muttrar på fällbara bultar. Packboxen kan
Fig. 5. Totalbild av Rhei-ventilen.
t. o. m. ompackas under driften, då ventilkäglan har en
särskild tätning uppåt, genom vilken packningsrummet
avstänges från ventilens inre, då spindeln är fullt
uppskruvad.
Fig. 5 visar en totalsektion av Rhei-ventilen.
Ventilerna tillverkas för alla tryck upp till 100 atö i
storlekarna 10—300 mm såväl med flänsmått enligt
D1N-normerna som enligt de’ gamla normerna av år 1882 och
1900. För lägre tryck upp till 16 atö tillverkas
ventilerna av gjutjärn, för högre tryck av elektrostålgjutgods.
Förutom avstängningsventiler tillverkas
bakslagsventiler, korsventiler, växelventiler o. s. v. enligt
Rhei-konstruktionen.
R 101:s undergång och luftskeppens framtid. Det
nybyggda engelska luftskeppet R 101 :s undergång vid
Allonne den 5 oktober innebar som bekant den mest
omfattande flygolycka som någonsin inträffat, icke minst
ur den synpunkten, att den kostade spetsarna inom
engelskt flygväsen livet. Helt naturligt har olyckan
givit förnyad aktualitet åt den aldrig fullständigt
avstannade diskussionen om luftskeppens vara eller icke
vara. Ett för stämningen i England betecknande
inlägg i denna diskussion göres på ledande plats av
"Engineering" (10 oktober), som skriver: "Antingen
orsaken till R 101 :s undergång är att söka i ogynnsamma
väderleksförhållanden eller t. o. m. i en felnavigering,
så har olyckan intet att lära oss i fråga om
luftskeppskonstruktion, och den kan därför ställas i bredd med
mången beklaglig sjöolycka, som icke i någon mån
inverkat på skeppsbyggnadskonstens eller sjöfartens
utveckling. Nyttan av ett fortsatt arbete på utvecklingen
av luftskeppen är föremål för en diskussion, som vi
här icke behöva inlåta oss på. Medan många anse detta
arbete som en dårskap, finnas andra, som däri se en av
huvudvägarna för den framtida utvecklingen. Givetvis
kommer arbetet i detta land att för ögonblicket hämmas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
