Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1930 - Öresunds förorening av avloppsvatten och olika metoder för avloppsvattens rening, av Alfred Jerdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 44 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 1 NOV.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Öresunds förorening av avloppsvatten oeh olika metoder för avloppsvattens rening, av
civilingenjör Alfred Jerdén. — Ståltrådslinor. — Två moderna system för tankanläggningar i flyghamnar. —
Ekonomisk översikt. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
ÖRESUNDS FÖRORENING AV AVLOPPSVATTEN OCH
OLIKA METODER FÖR AVLOPPSVATTENS
RENING.
Av civilingenjör Alfred Jerdén.
Frågan om Öresunds förorening har under den
gångna sommaren, särskilt på den danska sidan,
livligt diskuterats. Den närmaste anledningen till
att frågan kommit under diskussion, torde varit,
att vattnet vid flera badplatser varit påtagligt
förorenat icke endast genom på ytan flytande
föroreningar utan även genom så riklig blandning med
avloppsvatten, att badvattnet varit grumligt. Härav
har man på sina håll dragit den slutledningen,
att vattnet i hela Öresund löper fara att bliva
odugligt till bad. Å andra sidan kan man vid en båtfärd
i Sundet utan ingående undersökningar konstatera,
att vattnet är kristallklart, vilket tyder på, att
vattnet är rent.
För att kunna bedöma i vad mån vattnet i Sundet
är förorenat, måste man söka beräkna förhållandet
mellan den mängd föroreningar, som tillföres, och
den vattenomsättning, som äger rum. Även om
Sundet tillföres avsevärda mängder föroreningar från en
del industrianläggningar, särskilt från
råsockerfabri-ker under betkampanjen, skall i detta sammanhang
endast räknas med de föroreningar, som tillföras från
samhällenas avloppsledningar, enär dessa
föroreningar äro de svåraste i hygieniskt hänseende.
På svenska sidan överstiger folkmängden i
samhällena vid Sundets stränder även om Lund
medräknas icke 250 000 inv. På danska sidan dominerar
Köpenhamn, som med förstäder räknar c:a 800 000
inv. Invånareantalet i samhällena på ömse sidor
överstiger sålunda f. n. icke nämnvärt 1 million. För
att beräkningarna skola gälla för en tid framåt
räknas med en folkmängd av 1,5 millioner och en
avloppsvattenmängd av 200 1 per person, vilket
motsvarar 300 000 m3 avloppsvatten per dygn eller i
medeltal icke fullt 4 m3 per sek. Denna vattenmängd är
visserligen ganska avsevärd men dock obetydlig i
förhållande till vattenomsättningen i Sundet.
Några noggranna uppgifter om vattenomsättningen
i Sundet torde knappast föreligga. För ifrågavarande
ändamål kan dock med ledning av tillgängliga
uppgifter erhållas någon uppfattning av storleksord-
ningen därav. Vattenomsättningen är beroende av
flera faktorer. Dels utgör Öresund tillsammans med
Bälten utlopp för Östersjöbäckenet. Dels gör sig
ebb- och flodfenomenet gällande i Sundet. Men de
strömningar, som framkallas av dessa båda faktorer,
äro dock ganska obetydliga i förhållande till den
ström, som framkallas genom de växlande
vattenstånd, som av vinden förorsakas vid Sundets båda
ändar.
Östersjöns nederbördsområde är c:a 2 000 000 km2
eller i runt tal 40 gånger så stort som Göta älvs.
Östersjön enbart utgör 420 000 km2 eller 21 % av
hela nederbördsområdet. Antages för denna
överslagsberäkning, att hälften av vattenmängden
avbördas genom Öresund och att medelavrinningen
motsvarar Göta älvs, skulle medelvattenmängden genom
Öresund uppgå till 11 000 m3 per sek. Med ett
avstånd av 4 km mellan Hälsingborg och Helsingör och
ett medeldjup av 20 m skulle denna vattenmängd
här motsvaras av en hastighet av 0,14 m per sek.
Ebb- och flodfenomenet är fullt påtagligt i
Öresund, men amplituden är icke större än 0,15 à 0,20 m.
Ofta stores fenomenet av de vattenståndsvariationer,
som förorsakas av vinden. Även denna relativt ringa
växling i vattenstånd åstadkommer emellertid en
avsevärd vattenomsättning. Räknas t. e. på den
omsättning, som härvid äger rum i det vattenbäcken,
som ligger mellan Malmö och Hälsingborg, erhålles
följande resultat. Ytan härav utgör c:a 1 000 km2.
En vattenståndsvariation av 0,15 m motsvarar sålunda
150 000 000 m3. Då ebb och flod icke göra sig
nämnvärt gällande i Östersjön, kan man göra det
antagandet, att åtminstone denna vattenmängd går
norrut till Kattegatt. Med tidigare angiven
tvärsektion vid Hälsingborg motsvaras denna
vattenmängd, fördelad på 6 timmar, av en vattenhastighet
av 0,09 m per sek. Förutom dessa strömningar
åstadkommer fenomenet en kraftig lokal
vattenomsättning av 300 000 m3 per km2 under varje dygn.
De i Sundet direkt uppmätta strömmarna äro
emellertid ofta väsentligt starkare och förklaras av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
