Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1930 - Öresunds förorening av avloppsvatten och olika metoder för avloppsvattens rening, av Alfred Jerdén - Ståltrådslinor, av Joel Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 OKT. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
615
Som avloppsvatten är väsentligt lättare än
saltvatten och därför icke så lätt blandar sig därmed,
är det av vikt, att en större utloppsledning icke
till-låtes mynna på ett ställe utan förses med ett stort
antal mindre munstycken. En utloppsledning måste
vid behov kunna spolas. För en större
utloppsledning sker detta lämpligast genom att saltvatten
in-pumpas i ledningen. Om under badsäsongen en
jämn ström saltvatten tillsättes avloppsvattnet,
underlättas den nödvändiga blandningen,
avloppsvattnet håller sig friskt genom tillförsel av syre och i
utloppsledningen trivas en del organismer, som följa
med avloppsvattnet och bidraga att fortare
sönderdela detsamma. Framför en utloppsledning bör
alltid inkopplas en skumbrunn och vid längre ledningar
även en sandfångare för att kvarhålla tyngre
siam.
Lämpligt förlagda utloppsledningar, dit
avloppsvattnet i vissa fall måste pumpas, löser i regel
avloppsfrågan längs Sundets stränder. Skulle
avloppsvattnet likväl genom hög bakteriehalt kunna spåras
vid en badplats, avhjälpes detta för lägsta kostnaden
genom en desinfektionsanläggning med klorgas. Ger
sig avloppsvattnet tillkänna genom grumling av
vattnet på badstranden, måste avloppsvattnet undergå
rening, vilket i första hand sker genom
slamavskilj-ning. I mera svårartade fall blir kanske också
biologisk behandling nödvändig. En biologisk
anläggning medför stora kostnader, och driftstörningar
kunna uppstå, som äventyra reningsresultatet,
varför biologisk rening på natiirlig väg är att föredraga,
där så är möjligt.
Att Öresund även längs stränderna invid en större
stad är relativt rent bevisas av resultatet av de
bakteriologiska undersökningar, som under senare
hälften av årets badsäsong gjorts vid Malmö städs 5
egentliga badplatser från Limhamn i söder till
Industrihamnen i norr. Prov hava tagits en gång i
veckan och analyserats på bakteriehalt och
jäsnings-titer. Av de 44 proven hava hälften visat ett
resultat, som t. o. m. — självfallet frånsett salthalten —
godkännes för vattenledningsvatten och endast ett
enda prov har varit något sämre än ett gott
badvatten.
STÅLTRÅDSLINOR.
NÅGRA SYNPUNKTER PÅ DIMENSIONERINGSFRÅGAN.
När vi studera den utveckling, som de tekniska
vetenskaperna genomgått under de sista decennierna,
så inse vi, att dessa vetenskapers målsmän med rätta
kunna vara stolta över de framstående resultat, som
de inom olika grenar uppnått, och vilka i dag
möjliggöra för oss att oftast med stor säkerhet på
teoretisk väg förutsäga de förhållanden och verkningar,
som under givna betingelser uppkomma.
,’Så är även fallet med de teorier, som behandla
olikartade hållfasthetsproblem, och en följd härav är,
att vi i stor utsträckning ej längre behöva räkna
med de höga säkerhetsfaktorer, som man förr
nödvändigtvis måste hålla, enär vi nu med större
tillförsikt kunna utgå ifrån, att resultaten av de
ingående teoretiska undersökningar, vi kunna göra, bättre
motsvara verkligheten än vad förr var fallet.
Dessa gynnsamma förhållanden, som resulterat i
att vi nu kunna mera rationellt utnyttja våra
materialier och på så sätt bidraga till ett förbilligande av
vårt arbetes produkter, har emellertid ej uppnåtts
enbart genom en utveckling av abstrakta teorier utan
även genom ett minutiöst och noggrant
tillvaratagande av de lärdomar, som praktiken givit oss,
och som vi vunnit vid experimentella undersökningar.
Teori och praktik hava sålunda gemensamt ökat
vår insikt om, huru vi bäst skola gestalta och
dimensionera våra mekaniska anordningar.
Om vi sålunda i allmänhet kunna säga, att våra
teoretiska och praktiska kunskaper möjliggöra att
med ganska stor säkerhet förutsäga de påkänningar,
som uppkomma, så måste vi dock bekänna, att vi i
vissa fall ännu ej hava nödig insikt om många
betydelsefulla förhållanden, så att vi i dessa fall hava
fu.ll klarhet om, huru vi böra förfara för att
tillgodose olika synpunkter.
Detta är fallet bl. a. med ett av de element, som
vunnit en synnerligen stor och mångsidig
användning, och som därför är av stor betydelse, nämligen
ståltrådslinor. Yi hava visserligen teorier även för
beräkningen av dessa element, men den metod, efter
vilken vi bestämma lindimensionerna, behandlar
problemet på ett ofullständigt och delvis oriktigt
sätt. Medan vi beräkna andra maskinella delar så,
att erforderlig säkerhet mot brott förefinnes, äro vi
nog inkonsekventa att samtidigt som vi göra en
liknande beräkning av stållinor fullt medvetet
förutsätta, att linorna alltemellanåt på grund av trådbrott
måste utbytas, och vi veta, att anledningen till dessa
trådbrott ej alltid varit en förslitning av trådarna
utan måst sökas i för hög påkänning eller i
utmattning.
De beräkningar vi göra av spänningen i trådarna
motsvara tydligen ej alls de påkänningar, som i
verkligheten uppträda. De väsentligaste
anledningarna härtill torde vara dels att vi ej veta, huru
drag-påkänningen fördelas på de olika trådarna under
linans gång över en brytskiva eller trumma, och dels
att vi ej taga någon som helst hänsyn till de
sekun-därpåkänningar, som på grund av trådarnas
spiralform uppträda mellan trådarna.
Beträffande den förstnämnda omständigheten, så
förutsätter den formel, som nu i allmänhet användes
för bestämning av lindimensionerna, nämligen Bachs,
att dragspänningen är jämnt fördelad över alla
trådar, även då linan böjes över en skiva. Så kan
emellertid ej gärna vara fallet, ty då skulle de
enskilda trådarna kunna förskjuta sig i förhållande till
varandra i proportion till de olika radier, med vilka
trådarna äro böjda. Det är en omöjlighet
isynnerhet för de inre trådarna, som även erhålla allsidiga
radiella tryckbelastningar på grund av såväl friktion
som genom spiralformen och den relativt korta tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
