Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 22 nov. 1930 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av F. E. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Örebro ingenjörsklubb, av H. S. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 nov. 1930
ingenjör M. Tigerschiöld; för väg- och
vattenbyggnads-konst: lantbruksingenjör H. Welin-Berger och kapten
Sten Bäckman; för värme- och kraftteknik: driftchefen
K. G. Ljungdahl och distriktsingenjör S. Håål; för
arkitektur: arkitekterna A. Grane och V. Segerstedt; för
mekanisk teknologi: ingenjörerna O. Hellman och C.
Löf; och för allmänna tekniska och ekonomiska frågor:
civilingenjör Hj. Schultz och kamrer E. Wernqvist.
Efter valen följde föredrag med ljusbilder av
disponenten Abvid Nilsson, Eskilstuna, över ämnet "Om
filar och filtillverkning", vars huvudinnehåll förut
refererats i Teknisk tidskrift, häfte 29, sid. 440, d. å.
Det mycket intressanta och gedigna föredraget
åhördes med stort intresse av de cirka 85 medlemmar som
bevistade sammanträdet.
Sedan ordf. avtackat föredragshållaren och efter en
kort diskussion, avslutades sammanträdet med talrikt
besökt supé och samkväm.
Antalet medlemmar i föreningen utgör i mitten av
oktober 362. F. E.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
liade den 11 okt. 1930 sammanträde under
ordförandeskap av direktör Gustaf Hök.
Efter inval och behandling av en del
förenings-angelägenheter höll bergsingenjören Elias Hermelin ett
föredrag med titeln "om materialfel i stål".
Talaren utgick från, att en verkstad beställt ett
parti stål från ett järnbruk och beskrev ett antal av
de många felmöjligheter, som materialet utsättes för
under sin vandring från gruvan till stålförbrukaren.
Först behandlades grunderna för stålets kvalitet,
nämligen malmen, tackjärnet, skrotet och stålugnsskötseln
samt förhållandena vid stålets tappning.
Medelst planscher illustrerades stålets stelning samt
några av de fel, som kunna uppkomma i götet, såsom
segringar, "pipe", slagg, ytblåsor, sprickor osv. Även
framhölls vilka omfattande åtgärder, stålverken måste
vidtaga för att förebygga och borttaga alla dessa fel. Vid
valsningen uppkommande fel, t. e. valsveck och
avkolning, berördes också samt tillika svalsprickor och
porositet, varjämte felriskerna vid glödgningen
omnämndes.
Sedan talaren framhållit, att provningen av stålet
naturligen bör vara undangjord hos tillverkaren, innan
samhörande partier från stålugn, valsning eller
glödgning äro skingrade, redogjordes för några av de
prov-ningsmetoder, som lämpa sig för den hos kunden
nödvändiga kontrollen. Vid tillverkning av kvalitetsvaror
är det alltid god ekonomi att prova råmaterialet, och
påträffas fel, bör man ju underrätta bruket, så att dess
kontroll om möjligt skärpes.
Några användbara enkla provningsmetoder äro:
hårdhets-, betsnings- och härdningsprov samt
svavelavtryck och vissa kvalitativa kemiska prov. Fördelarna
av mikroskopisk undersökning framgick med önskvärd
tydlighet av ett antal skioptikonbilder, belysande bl. a.
avkolning, slagginneslutningar och felaktig glödgning.
Efter en redogörelse för åldring av järn samt vissa
andra orsaker till sprödhet i stål, avslutades föredraget
med ett par exempel på metallografisk undersökning
av några fel i färdiga stålföremål.
Ordföranden framförde föreningens tack till
föredragshållaren för det utmärkta föredraget, vilket
underströks med en kraftig applåd.
Efter föredraget uppstod en kortare diskussion.
Sammanträdet avslöts som vanligt med supé och
samkväm. V. L.
Örebro ingenjörsklubb
höll lördagen den 11 okt. sitt ordinarie
oktobersammanträde å Grand hotell under ordförandeskap av majoren
Knut Hållén.
667
Först behandlades en del inre föreningsärenden och
inkomna skrivelser. Att avgiva förslag till begärt
utlåtande över vederbörande kommittés utkast till
bestämmelser för järnkonstruktioner vid byggnadsverk Utsågos
förste baningenjören Ludvig F. Hjelm, kaptenen John
M. Cederblad samt civilingenjörerna Erik G. Brinck och
John Axel Carlsson.
Därefter höll civilingenjören Erik E. Stage, Trollhättan,
ett med talrika ljusbilder belyst föredrag om
Utvecklingstendenser på vattenturbinernas område. Efter en
kort allmän redogörelse för vattenturbinernas
konstruk-tionselement beskrevos några av Nydqvist & Holms
a.-b. i Trollhättan utförda större
vattenturbinanlägg-ningar, såsom Trolhättan, Porjus, Forshuvud och
Hammarforsen. De två sista ha vertikala spiralturbiner, och
talaren uppehöll sig särskilt vid dessa turbintyper och
framhöll deras stora företräden. Härpå beskrevos de
snabblöpande turbinerna av propellertyp. I samband
därmed lämnades en utförlig redogörelse för
kavitations-fenomenet vid vattenturbiner, varvid redogjordes för de
i nyssnämnda firmas provstation utförda anordningarna
för kavitationsundersökningar särskilt i fråga om
utrönande av betingelserna för och medlen att förebygga
fenomenet. Till slut omnämndes i korthet de i Tyskland
utförda stora ackumuleringsanläggningarna, varjämte
automatiseringsproblemet vid kraftstationer i korthet
vidrördes.
Efter sammanträdet följde som vanligt supé med
samkväm.
H. S.
Skånska ingenjörsklubben
höll under stark tillslutning sammanträde i Malmö den
24 oktober. Förhandlingarna leddes av ordföranden,
direktör H. G. Evers. Först samlades deltagarna på
syrgasfabriken "Flytande luft", där konsul G. C. Faxe
med biträde av ingenjörerna N. Malmros och E. Olsson
förevisade skärning av järn med syrgas medelst en från
firman Messer & Oo. i Frankfurt am Main inköpt
maskin. Själva skärningen tillgår så, att järnplattan, som
kan vara ända till 30 cm tjock, först medelst låga
upphettas till vitglödgning på en liten fläck, varefter en
fin stråle av syrgas bringar järnet att förbrinna.
Härvid alstras erforderlig värme för den fortsatta
operationen, som består i långsam förflyttning av
syrgasmun-stycket, så att en fin springa brännes fram. Vid
arbetets utförande för hand kan brännaren icke föras så
stadigt, att ytan blir fri från hack och ojämnheter, men
med maskinen visade det sig, att ytan blev så jämn,
att den ej ens behövde efterarbetas. Skruvnycklar,
vevstakar, flänsar m. m. kunde på detta sätt skäras ut.
Efter denna demonstration förevisades syrgasfabriken,
varvid en del lyckade experiment med flytande luft
utfördes, exempelvis avkylande av gummislang och
blommor till glasskörhet och ett provrör med sprit till
stelnande.
Det egentliga sammanträdet hölls därefter på
Kungsparkens restaurang. Som nya medlemmar hade
styrelsen invalt ingenjörerna N. H. Brandberg, D. C. I.
Nordblad och H. A. Olsson samt arkitekten H. E. J.
Persson. Professorn vid Lunds universitet Helge Nelson
höll ett med ljusbilder illustrerat föredrag om New
York och Chicago. Talaren lät därvid de geografiska
förutsättningarna för dessa jättestäders uppblomstring
komma till sin rätt och lämnade även en intressant
översikt över den historiska utvecklingen från den tid,
då först Boston och sedermera Philadelphia kunde
tillägna sig äran att vara Amerikas största stad. I vilken
grad ändrade politiska förhållanden i förening med
teknikens utveckling kunna påverka en stads tillväxt,
exemplifierades genom städerna Hälsingborg och Grenna,
om vilka Linné på sin tid yttrade, att de voro till
storlek och läge alldeles lika. Att New York överflyglade
Teknisk tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
