Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Biltrafiken vintertid - Snöförhållandena i Sverige, av B. Hedemo och G. Wersén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te knis kTi d s kri ft
HÄFT. 48 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 29 NOV.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Biltrafiken vintertid. — Snöförhållandena i Sverige, av B. Hedemo och G. Wersén. — Trafikens
anspråk på vinterväghållningen, av ingenjör Carl Skånberg. — Postverkets diligenstrafik i Norrland, av
byrådirektör Arvid Bildt. — Maskinella redskap för vinterväghållningen, av vägingenjören, kapten Knut Kinch. —
Praktiska råd och vinkar vid vinterkörning med bil, av civilingenjör Erik Lundeberg. — Notiser. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.
BILTRAFIKEN VINTERTID.
Biltrafikens ökning vintertiden har under det
senaste lustret varit mycket påfallande.
Utvecklingsgången ligger klar. Äldre tiders oskyddade
bilar samt eländiga och oplogade vägar gjorde
bilkörning vintertiden till en riskfylld sportprestation.
Bilens konstruktiva förbättring och det moderna
vägunderhållets utsträckning till att omfatta jämväl
vintermånaderna har under normala förhållanden
helt förtagit det sportliga momentet och tekniskt
sett även vintertid förändrat biltrafiken till vad den
bör vara — ett alldagligt och nyttigt trafikmedel.
Även ekonomiskt sett ligger utvecklingen klar.
De betydande kapital som investerats i vårt
bilbestånd och nedlagts i förbättrade eller nya vägar
måste utnyttjas möjligast intensivt. Dessa kapital
draga ränta — direkt eller indirekt — ocli "räntan
sover aldrig". En bil i vinteride och en väg i
vintersömn bidraga icke att bära dessa räntor — en
vintertrimmad bil och en välplogad väg medverka
positivt i trafikarbete av olika slag och därmed till
den allmänna förräntningen av trafikkapitalet.
Utgifterna för en god vinterväghållning är den
merkostnad som förmår kapitalet i våra bilar och vägar
att lämna avkastning året runt.
Det är vanskligt att spå vilken inverkan en god
vinterväghållning utövar på själva bilbeståndets
omfattning. i en del fall fördelas varutransporterna
över hela året, vilket vid oförändrad transportmängd
betyder minskat behov av fordon. i andra fall kan
utsträckt vintertrafik stimulera till nyanskaffning av
fordon för besörjande av transporter, som förut
billigare ombesörjts på annat sätt.
För att söka medverka till belysning av
förhållandena sådana de för närvarande gestalta sig i vårt
land beträffande vinterväghållningen har Teknisk
tidskrift i detta häfte sammanfört några artiklar i
saken. Snöförhållandena sådana de förekomma i olika
delar av landet klarläggas i en artikel, vilken även
illustreras med intensitetsdiagram över snötäcket.
Trafikens eller måhända bilistens anspråk på
vinterväghållningen belysas av en av våra mera kända
mö-tormän. Postverkets pionjärarbete ifråga om
vinterväghållningen är föremål för en längre artikel samt
de redskap och metoder, vilka huvudsakligen
användas vid vägunderhållet vintertiden skildras av en
norrländsk vägingenjör. Slutligen lämnar en annan
motormän några för bilföraren praktiska råd och vinkar
rörande bilens skötsel och utrustning vid vintertrafik.
SNÖFÖRHÅLLANDENA I
SVERIGE.
ÖVERSIKT TILL LEDNING FÖR
VINTERVÄGHÅLLNINGEN.
Av B. Hedemo och G. Wersén.
Variationen i snötäckets varaktighet tilltager här i
landet i stort sett mot söder. Åien 1880—94 var den
enligt H. E. Hamberg minst i Norrbottens län med
38 dagar på slätt och 41 dagar i skog och störst i
Jönköpings län med resp. 143 och 145 dagar.
Skillnaden mellan antalet dagar med snötäcke i
skog och på slätt var under perioden ifråga i
Norrland ............................högst 22 minst 5
Svealand ............................„ 15 „ 4
Götaland, inre ................„ 10 „ — 4
„ ~ , kustlandet ... „ 15 „ — 1
Den vinter då maximum för Norrland uppnåddes,
varade snötäcket i skog i Ångermanland 40 dagar
längre än snötäcket på slätt.
De snötäckesuppgifter vi i det följande meddelar
avse i allmänhet öppen mark i närheten av
observatörernas bostäder. Vid konstruktionen av kurvorna på
de bifogade fig. 1 a och b har man dock sökt taga
hänsyn till snöförhållandena i olika terräng.
- Den period, vars snöförhållanden här ägnas
särskild uppmärksamhet, omfattar vintrarna 1908—09
t. o. m. 1917—18, men även snöförhållandena under
några egendomliga vintrar under den senare tiden
skola beröras. Vintern 1923—24 var ovanligt snörik
i östra delarna av södra Svealand och norra Götaland,
och våren kom ovanligt sent. Vintern 1928—29
("isvintern") var mycket snörik söderut. Den senaste
vintern var rekordmässigt blid, särskilt norrut, vilket
ej uteslöt mäktigt och långvarigt snötäcke i högsta
norden och i fjälltrakterna.
På figuren angives snötäckets mäktighet i
vattenhöj d. Till tjänst för dem som ej äro vana viddetta
begrepp, må anföras några uppgifter om förhållandet
mellan vattenhöjd och snödjup, dvs. snötäckets spec.
vikt.
Ett djupt lager av ny snö har i allmänhet en spec.
vikt av ca 0,1. Genom sättning hos snötäcket till följd
av snöns egen tyngd, vind och tö ökas den spec.
vikten i stort sett under vintern. Mot slutet av
snösmältningen minskas den spec. vikten ofta genom
nedrin-ningen genom snötäcket. Nedom fjällen uppnår snö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
