Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Postverkets diligenstrafik i Norrland, av Arvid Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
TEKNISK TIDSKRIFT
15 NOV. 1930
Fig. 1. Postdiligenslinjerna.
- av postverket plogade linjer.
— — — av postverket icke plogade linjer.
godo. Till en början hade man vid härav föranledda
experiment tagit hänsyn uteslutande till
postbeford-ringen och fördenskull sökt lösa frågan medelst
motorcyklar eller mindre personbilar, försedda med
särskilda anordningar för att säkerställa
framkomligheten på snöbetäckta vägar. Det blev emellertid
inom kort uppenbart, att för ändamålet
oundgängligen erfordrades kraftiga redskap, dvs.
jämförelsevis stora automobiler. För att fullt utnyttja dylika
fordons lastförmåga låg då närmast till hands att
använda det utrymme, som icke erfordrades för
post-forslingen, till befordran av passagerare. Härigenom
kunde också åstadkommas, att befolkningen i de
avlägsnare landsändarna även vintertid erhölle icke
blott en snabb och året om regelbunden postbefordran
utan även förmånen av säkra resemöjligheter.
Under de första vintrarna, 1923—25, voro bilarna
försedda med särskilda anordningar till underlättande
av deras framförande på vintervägen, som plogats på
det då förtiden vanliga sättet. Emellertid visade det
sig snart, att dessa anordningar voro synnerligen
dyrbara i drift och underhåll samt på det hela taget
mindre lämpliga för ifrågavarande vintertrafik.
Erfarenheten gav snart nog vid handen, att
vintertrafikens säkerställande icke kunde ske på annat sätt än
genom ordentlig plogning av vägarna, och redan på
ett tidigt stadium blev det också nödvändigt att
genom plogning då och då med av diligenserna dragna
plogar underlätta trafiken.
Sedan genom utexperimenterandet — under
vintern 1924—25 — av en framför bilen skjuten plog —
Lyckseleplogen — ett första för automobilplogning
lämpligt redskap erhållits, ansåg postverket tiden
vara inne att söka lämna ett praktiskt bidrag till
lösandet av frågan att genom ändamålsenlig
vinterväghållning öppna Norrlands vägar för motortrafik
året om. Postverkets ledning satte då som sitt mål
att söka utröna, huruvida det kunde ställa sig
lämpligt och ekonomiskt fördelaktigt att utföra
snöröjningsarbetet i samband med den linjetrafik, som
utfördes med postdiligenserna.
Postverket åtog sig alltså vintern 1925—26
snöröjningen å fyra av de postdiligenslinjer, som
då trafikerades, nämligen
Östavall—Röjan—Funäsdalen, Åsele—Dorotea jämte viss del av linjen
Åsele—Anundsjö, Umeå—Nordmaling—Örträsk och
Arvidsjaur—Arjeplog. Dessa linjer utvaldes inom
skilda delar av Norrland, på det att en mera
omfattande erfarenhet skulle vinnas. Oaktat de
snöröj-ningsredskap, varöver man då förfogade, voro
jämförelsevis primitiva och oaktat vintern 1925—26 var
mycket snörik i alla delar av Norrland, lyckades det
dock att på ett, jag tror mig våga säga,
tillfredsställande sätt utföra det arbete, man åtagit sig.
Erfarenheterna av dessa första försök gav anledning
fortsätta på den inslagna vägen och från de flesta
i saken intresserade vägstyrelsers sida visades stort
intresse för att ytterligare försök skulle göras. För
vissa vägdistrikt med långa vägsträckor lärer det
också varit en oundgänglig förutsättning för att
mo-torplogning överhuvudtaget skulle kunna
genomföras inom en rimlig kostnadsram, att postverket
åtagit sig detta arbete. Postverkets vintertrafik
sammanhänger sålunda, i synnerhet i de mera
avlägsna trakterna, intimt med snöplogningsarbetet, utan
vilket, på de flesta håll, trafiken icke kunnat
uppehållas på det tillfredsställande sätt, som hitintills ägt
rum.
Postdiligensernas snöröjningsarbete har av nu
angivna skäl år från år tagit allt större omfattning.
Sålunda utgjorde de plogade vägsträckornas
sammanlagda längd
vintern 25—26 ............ 501 km
26—27 ............ 1 552 „
„ 27—28 ............ 1878 „
28—29 ............ 2 040 „
„ 29—30 ............ 2129 „
Till jämförelse meddelas att postdiligenslinjernas
sammanlagda längd utgjorde
den 31 december 1925 ..... 1 840 km
„ „ „ 1926 ..... 2 471 „
„ „ „ 1927 ..... 2 670 „
„ „ „ 1928 ..... 3 090 „
„ „ „ 1929 ..... 2 976 „
Under åtta vintrar har postverket nu bedrivit
motortrafik och under fem av dessa vintrar har med
postverkets diligenser utförts ett omfattande
snöröjningsarbete inom olika delar av norra Sverige från
den sydligaste linjen, Råda—Långflon (vid norska
gränsen) i Värmland, till den nordligaste linjen
Över-torneå—Pajala, vilken till största delen går fram
norr om polcirkeln. I förbigående må här nämnas,
att under den nu instundande vintern plogning även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
