Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Postverkets diligenstrafik i Norrland, av Arvid Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 okt. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
675
skall äga rum på linjen Pajala—Muodoslompolo,
vilken sistnämnda plats är belägen ungefär 23 mil norr
om polcirkeln. Det är givet, att under detta arbete
vunnits en hel del erfarenheter och rön av allmänt
intresse, för vilka jag här skall söka lämna en
kortfattad redogörelse.
En förutsättning för att vintertrafik, särskilt då
därmed är förenat snöröjningsarbete, skall kunna
utföras är att till förfogande stå tillräckligt kraftiga
automobiler till erforderligt antal. Postverket har i
Scania-Vabis-vagnarna funnit ett svenskt material,
som visat sig kunna utvecklas att fullt motsvara de
krav, som måste ställas på bilar, som skola kunna
användas för vintertrafik och plogning i norra
Sverige. Den först använda typen med 36 hkr motorer
utförde ett gott arbete oaktat de oerhörda
påfrestningar, som tankanordningarnas användande innebar,
men de voro dock i regel för svaga och samtliga
vagnar av denna typ äro numera slopade såsom
omnibussar (chassierna användas dock fortfarande såsom
lastvagnar i andra delar av landet). Även den
följande typen med fyrcylindriga, 45 hkr motorer hava
visat sig icke äga fullt tillräckliga krafter, men med
bilar av denna typ utfördes dock i huvudsak det
synnerligen påfrestande snöplogningsarbetet under den
svåra vintern 1925—26. Den senaste typen med
sex-cylindriga motorer av cirka 75 hkr styrka torde vara
för sitt ändamål fullt lämplig, och jag håller före,
att man med dessa vagnar och de plogredskap, som
nu stå till buds, skall kunna med full tillförsikt att
lyckas våga möta även mycket svåra vintrar. Ur
ekonomisk synpunkt är det givetvis av stor vikt, att
vagnsmaterialet är av så solid beskaffenhet, att
amorteringstiden icke behöver sättas för kort.
Postverket har härvidlag räknat med en livslängd av
cirka 250 000 km (motsvarande omkring 5—6 år).
Erfarenheten, även av den svagare typen, har givit
vid handen, att denna beräkningsgrund är fullt hållbar.
Fördelarna av anordningen med
snöröjningsarbetets utförande i samband med linjetrafik äro i
huvudsak följande. Yagnmaterialet är fullt utnyttjat
mellan snöplogningsturerna, vilket gör att den på
snöröjningsarbetet fallande delen av
amorteringskostnaderna blir lägre än, om vagnarna uteslutande eller
till övervägande delen skulle stå i beredskap för
snö-plogningen. En hel del kompletteringsarbeten såsom
hyvling av vägbanan, justering av föregående
plog-ningar, lättare plogning vid mindre snöfall,
återförande av plogredskap efter användning till
utgångspunkten och dylikt kunna utföras under
trafiktur, vilket förbilligar dessa arbeten. Då
chaufförerna år efter år och ofta nog dagligen köra den
vägsträcka, där plogningen verkställes, äga de en
ingående kännedom om vägen, vilken är av
synnerligen stort värde vid arbetets utförande. Ovana
plogchaufförer kunna nämligen på grund av
obekantskap med vägen ofta nog förorsaka stora skador på
vagns- och plogmaterialet. Chaufförerna hava ett
stort personligt intresse av att plogningen blir
ordentligt utförd, då de själva under påföljande trafikturer
få åtnjuta fördelarna av en väl utförd plogning —
eller nackdelarna av ett illa skött arbete. Då
förplogar, så ofta omständigheterna det påkalla,
medföras under trafik turerna, öppnas vägen för trafik,
innan breddningsplogarna hunnit fullt
iordningställa vägen.
Det har även ur den av postverket bedrivna
linje-trafikens egen synpunkt visat sig förmånligt att
kombinera densamma med snöplogningen. I eget
intresse har man vinnlagt sig om, att snöröjningen
utförts så snabbt och effektivt som möjligt och
därigenom även säkerställt trafikens regelbundenhet.
Den ordentligt utförda snöplogningen har visat sig
nedbringa kostnaderna särskilt för vagnsmaterialets
underhåll. De visserligen hårda, men i regel mera
sällan förekommande påfrestningarna under
plogturerna uppvägas därav, att den därefter kommande
trafiken på väl iordningställd väg i ringa grad
anstränger vagnarna. Efter normala vintrar har
snösmältningen och tjällossningen på en ordentligt
plogad väg visat sig gå ovanligt hastigt, i följd
varav den stora slitning av fordonen, vilken förut
förekom under tjällossningstiden, numera till stor del
bortfallit. Ett undantag gjorde visserligen den sista,
särskilt i norra Norrland exceptionellt milda vintern,
då exempelvis de svagt byggda vägarna i Tornedalen
under vårbrytningen blevo nästan ofarbara. Härtill
bidrog emellertid i hög grad den omständigheten, att
lastbilstrafiken fick ohejdat och okontrollerat fortgå
under tjällossningen. En vanlig l1/2 tons lastbil
med smala ringar, som opåtalt får framföras med 2
à 3 tons last kan komma mycken skada åstad. Det
är fördenskull ett viktigt önskemål, att åtminstone
under menförestiden lastbilstrafiken noga övervakas
och hejdas, då vägarnas tillstånd så påkallar.
Förutom att den ordentligt utförda plogningen,
som nyss nämnts, sparar underhållskostnaderna,
utövar den även en gynnsam inverkan på
bränsle-kostnaderna. Då vägen är välplogad rulla
vagnarna lika lätt som på sommarvägarna. Som
exempel må anföras följande siffror, angivande
bentylåt-gången i medeltal liter per mil för sex av
postverkets sexcylindriga diligenser under perioderna:
1 2 3 4 5 6
juni—november 1929:
2,93 2,90 2,87 2,82 2,62 2,88
december 1929—maj
1930:
3,27 3,11 3,38 3,35 3,51 3,20
Siffergrupperna 4—6 avse vagnar, som gått i
trafik på den ur vintertrafikens synpunkt svåra linjen
Röjan—Funäsdalen. Siffergrupperna 1—3 avse
vagnar, som gått i trafik på linjer i Västerbotten.
Samtliga gälla diligens för 18—20 personer, med
tjänstevikt av 3 400 kg.
Den ordentliga vinterväghållningen har även visat
sig hava en gynnsam inverkan på driftkostnaderna.
Till belysande av detta förhållande må meddelas
följande siffror, utvisande driftkostnaderna i medeltal
för vagnkilometer under de olika driftåren.
Medeltalen innefatta samtliga kostnader — körkostnader
(chaufförer, bensin, gummi, olja o. d.), ränta och
amortering på det i rörelsen nedlagda kapitalet,
reparations- och underhållskostnader,
administrationskostnader m. m.:
Vi 1923—3% 1925 ....................63,20 öre
Vt 1925—3% 1926 ....................64,81 „
„ 1926— „ 1927 ....................56,58 „
„ 1927— „ 1928 ....................52,08 „
„ 1928— „ 1929 ....................49,05 „
„ 1929— „ 1930 ....................44,08 „
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
