Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Postverkets diligenstrafik i Norrland, av Arvid Bildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 okt. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
677
Fig. 3. Postdiligens med skrapa (under vagnen) och efterplog (Doroteaplog).
35 à 40 kronor per vägkilometer och i en del fall till
och med understigit 30 kronor.
I de här ovan angivna kostnaderna ingå emellertid
icke utgifter för snöskottning på sådana ställen, där
större drivbildningar förekommit. I den mån dylikt
arbete icke förhindrats genom snöskärmar, få
vägsty-relserna själva ombesörja och bekosta detsamma.
Vägstyrelserna hava numera i allmänhet kommit till
insikt om, att det är billigare att sätta upp
snöskärmar än att år efter år kosta på snöskottning på
samma platser. Och härmed har postverket vunnit
sitt syftemål med att skilja snöskottningen från det
övriga arbetet och vägra taga befattning med
detsamma. Utan ordentlig skärmning av vägarna är en
effektiv vinterväghållning i norra Sverige icke
möjlig att utföra. Vägdistrikten bära även kostnaderna
för borthuggning av svallis. I vissa trakter såsom
exempelvis i Klarälvsdalen bliva dessa kostnader
mycket avsevärda och kunna vissa vintrar stiga till
högre belopp än den övriga vinterväghållningen.
För plogningen på postdiligenslinjerna användes
numera följande redskap: förplogar
(Lyckselemodellen), efterplogar, antingen dragna av bilarna
(Dorotea-plogen och Lycksele-efterplogar, båda dubbelvingade)
eller ock fästade vid bilen, men gående bakom
densamma (Lassarplogen). Slutligen användas för
hyv-ling av körbanan antingen en under bilen fästad
mindre triangelformad skrapa eller ock en efter bilen
dragen skrapa eller hyvel. I regel öppnas vägen först
med förplog, oftast i samband med trafiktur, därefter
utgår en särskild bil för breddning. Yid mindre snö-
fall och intill dess snötäcket ej nått för stort djup
användes i regel för breddningen Lassarplogen,
vilken har den fördelen att den — där icke backar
förekomma i större utsträckning — kan framföras med
jämförelsevis stor hastighet, i genomsnitt minst 20 à
25 km. Då denna plog är särdeles lätthanterlig och
kan när som helst avkopplas, kan den även medföras
på trafikturerna för lättare justeringsarbeten och
dylikt. Vid svårare snöfall tillgripas de stora
dubbelvingade plogarna av "Doroteatypen". För att få
fram dessa plogar får man ofta nog hopkoppla två
automobiler. I regel erbjuder plogningen inga större
svårigheter vid låg temperatur. Den "blöta" snön,
som faller vid 0 0 eller däröver, är däremot svårare att
komma till rätta med.
Svårigheterna hava dock hitintills kunnat
övervinnas och postdiligenstrafiken har under de gångna
åren kunnat uppehållas utan några nämnvärda
rubbningar. De enda större driftstörningar som ägt rum
sedan vintern 1925—26 — då trafiken på ett par mindre
vägsträckor, där plogning icke ägde rum, måste
tidvis inställas — hava varit, att trafiken å linjerna
norr om Övertorneå under några dagar i början av
maj 1930 måste inställas på grund av vägarnas
beskaffenhet under tjällossningstiden. Även på annat
håll hava svårigheter uppstått under tjällossningen.
Även om annan motortrafik då förbjudes, plägar
emellertid undantag göras för postverkets diligenser,
vilka vid dylika tillfällen förses med dubbla bakhjul,
varigenom skadegörelsen å vägarna i stort sett
undvikes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
