Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Maskinella redskap för vinterväghållningen, av Knut Kinch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680 TEKNISK
^auHH|ai
Fig. 5. Arbrå förplog.
medför, att plogen fullkomligt följer bilens
rörelseförändringar. Arbråplogen, fig. 5, anses vara
överlägsen andra förplogar genom en anordning, som
medgiver, att plogen från förarehytten eller på annat
sätt kan höjas och helt frigöras från marken. Detta
är givetvis till stor nytta, då plogen skall framföras
över barmark eller över ställen, där risk för att
plogspetsen kan fastna föreligger. Lassarplogen,
fig. 6, åter är så fästad vid det drivande fordonet,
att den kan inställa sig snett i förhållande till detta,
utan att därvid någon brytning uppstår emellan
plog och bil. Under föregående år har en ny typ av
Lycksele förplog förts i marknaden. Denna plog,
vars utseende framgår av fig. 7, är enkelvingad
men dock så konstruerad, att det tryck den utövar
på den drivande bilen, verkar i dess längdriktning.
Denna sistnämnda plog anses vara särskilt
fördelaktig vid plogning av gator och öppna platser.
Av efterplogarna kan man i första hand särskilja
mellan två olika huvudtyper: sådana som fast
förbindas med det dragande fordonet och sådana som
genom enkla kopplingsanordningar i regel fästas
efter detta, s. k. eftersläpande plogar.
I D S K R I F T 29 nov. 1930
Fig. 7. Lycksele ensidiga förplog.
Fördelen med de fasta plogarna är dels att
plogkanterna städse komma att ligga på ett bestämt
läge i förhållande till vägen, dels att visst
bestämt plogningsdjup alltid erhålles allt efter plogens
inställande i förhållande till plogbilen. Nackdelarna
åter bestå däruti, att plogaggregatet i viss mån är
bundet vid ett visst fordon och att man såsom
drivkraft helst bör hava tillgång till en relativt tung
lastbil. Faran för att bilen genom ensidig åverkan
från plogen skall bliva utsatt för olämpliga
påfrestningar å ringar, axlar och differential tror jag icke
är så stor som från en del håll gjorts gällande. Vad
som emellertid spelar en ganska stor roll vid alla
ensidiga plogar är svårigheten, att vid plogning
uppför stigningar få så stor hastighet på det drivande
fordonet, att snön verkligen med tillräcklig fart
kastas från vägen. Yid användandet av
dubbelplogar avhjälpes detta lätt genom att verkställa
plog-ningen i stigningar vid körning utför dessa.
Vad beträffar de eftersläpande plogarna är
dessas största fördel, att man kan använda dem
till vilket slags motorfordon som helst, sålunda
såväl personbilar som omnibussar, lastbilar och
traktorer. Detta i sin tur medför, att plogningen
kan ske i samband med utövandet av
linjetrafik, vilket givetvis ur ekonomiskt hänseende är
av mycket stor betydelse. Ett bevis för att detta
även är praktiskt lämpligt, är den mängd av vägar,
som plogas av postverket i samband med dess linje-
Fig. 6. "Lassar" förplog.
Fig. 8. Arbrå fasta sidplog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
