Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Praktiska råd och vinkar vid vinterkörning med bil, av Erik Lundeberg - Notiser - Ny professor vid Chalmers - Tekniska museet får lotterimedel - Telegrafverkets moderniseringsarbeten - Frågan om en ny flytdocka i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 okt. 1930
teknisk tidskrift
685
tiskt kortaste, ty utförda försök hava visat att det
är omöjligt att hålla hjulen vid sådan hastighet att
friktionsmaximum erhålles.
De vid proven erhållna resultaten hava sedan
upplagts i kurvform med bromslängden som funktion av
den hastighet vid vilken bromsningen började. Fig. 1
visar resultaten av prov, utförda på maskinplogad
väg med ca 3 cm tjockt, tillkört snölager. Tempera-
Hastighet.
lea./tim.
10 20 30 40 m.
Fig. 1. Rektion mellan hastighet och bromslängd under vissa
förutsättningar.
turen under proven var —7°C. Som synes av
kurvorna bliva bromssträckorna vid detta väglag
avsevärt kortare med kedjor än utan. Så minskas
broms-sträckan vid 20 km/tim. från 8.2 till 5,5 m.
motsvarande 33 %. A^id högre hastigheter synes den
procentuella minskningen bli mindre: vid 60 km/tim.
minskas bromslängden från 42 till 32 m. vilket
motsvarar endast 24 %.
Som förut angivits, hava prov utförts vid olika
väglag samt vid olika temperaturer. Provvärdena,
vilka ännu ej slutbearbetats, synes ge vid handen, att
vid temperaturer över — 10°C snökedjor verka
kraftigt minskande på bromslängden. Vid ytterligare
sjunkande temperatur synes deras inverkan minskas,
så att vid en temperatur av — 20°C praktiskt taget
samma bromssträckor erhållas med och utan kedjor.
Oberoende av temperaturen bliva emellertid under
vissa förhållanden bromssträckorna enligt proven till
och med längre med kedjor än utan, såsom t. e. vid
körning på isbelagd smågatsten.
Ett annat förhållande, som framkom under proven,
var att vagnen fick en avsevärt större benägenhet
med än utan kedjor att kasta i sidled, i synnerhet om
bromsningen skedde med låsta hjul. Detta hade till
följd att under proven med kedjor bromsarna ofta
måste släppas för att återvinna styrförmågan för att
på så sätt hålla vagnen kvar på vägen, vilket aldrig
erfordrades under proven utan kedjor. Yid försöken
användes olika, i handeln anskaffade kedjor, men
ingen provad konstruktion syntes giva
tillfredsställande skydd mot sidglidning.
Proven synas alltså ge som resultat, att det endast
under vissa förhållanden kan anses lämpligt att
använda snökedjor, men detta medför samtidigt ökad
risk för slirning i sidled. Under vissa förhållanden
kan det även vara direkt olämpligt att använda kedjor.
För att erhålla bättre styrning brukar man ofta
på bakhjulsbromsade automobiler förse det ena
framhjulet med snökedja, ehuru ingen bromsverkan
erhålles på detta. På fyrhjulsbromsade bilar är detta
dock mycket olämpligt, emedan de båda framhjulen
då erhålla olika bromskraft, vilket medför stora
risker för slirning i sidled. Yid fyrhjulsbromsar skola
därför antingen båda eller också intet av framhjulen
förses med snökedjor.
Som sammanfattning torde man kunna säga att
moderna standardautomobiler lämpa sig väl för
körning även vintertid, om endast några enkla
förhåll-ningsregler iakttagas beträffande driften samt
utrustningen något kompletteras. Frågan om glid skydd
synes dock fortfarande ej vara tillfredsställande löst,
i det att ingen snökedjekonstruktion visat fylla
fordringarna att skydda mot slirning i såväl längd- som
sidled.
NOTISER
Ny professor vid Chalmers. Till professor i
matematik vid Chalmers tekniska institut har utnämnts
lektor O. H. Faxén. Som bekant uppsattes lektor Faxén
för någon tid sedan i andra förslagsrummet till
professuren i matematik och mekanik vid tekniska högskolan.
Tekniska museet får lotterimedel. Regeringen har
vid fördelningen av lotterimedel tilldelat
ingeniörsveten-skapsakademien 50 000 kr. för dess tekniska museum.
Härigenom har museets byggnadsfond kommit upp till
ett belopp av 200 000 kr., men ännu återstår mycket,
innan man nått det avsedda beloppet 450 000.
Telegrafverkets moderniseringsarbeten.
Telegrafverket har hemställt om att under år 1931 få använda medel
ur förnyelsefonden till ett belopp av högst 9,38 mill. kr.
för modernisering av olika anläggningar.
Till fullföljande av automatiseringen av telefonnäten
skulle 2 700 000 kr. disponeras för Stockholm, 1 100 000
kr. för Göteborg och 200 000 kr. för förberedande arbeten
för automatisering av Malmö telefonnät. För stations-
arbeten i Skövde skulle 170 000 kr. användas och för
liknande arbeten i Varberg 100 000 kr.
För fullbordande av rikskabeln Stockholm—Malmö å
den återstående sträckan Nässjö—Älmhult begär
styrelsen få disponera 3 280 000 kr. samt för påbörjande av
rikskabelanläggning mellan Nässjö och Göteborg å
delen Nässjö—Jönköping och för en överdragsstation i
Tolken 1 100 000 kr. För en ny telefonkabel mellan
Malmö och Köpenhamn har styrelsen i sina
riksdagspetita begärt ett reservationsanslag av 600 000 och.
hemställer nu att få täcka återstoden av den på
Sverige belöpande kostnaden med 160 000 kr. ur
förnyelsefonden. Ur denna vill styrelsen även erhålla 2’50 000 kr.
för fullföljande av ombyggnadsarbeten å
rundradiosta-tioner, 120 000 kr. för ombyggnad av
rundradiostationerna i Stockholm och Sundsvall samt 200 000 kr. för
utbyte av morseapparater mot mera arbetsbesparande
telegraf apparater.
Frågan om en ny flytdocka i Stockholm. Som
Teknisk tidskrift för en tid sedan meddelade (häfte 38,
sid. 546), förordade kommerskollegium en av
Stockholms rederiförening m. fi. framförd hemställan om att
åtgärder snarast vidtoges för anskaffande av en ny
flytdocka till Stockholm men efterlyste i detta samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
