Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1930 - Modern belysning av byggnadsplatser och gruvor, av A. Salmony - Markedsbrev fra United States, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694
TEKNISK TIDSKRIFT
15 NOV. 1930
Fig. 4. Belysning av arbetsplats medelst parabolisk spegelreflektor på
100 m avstånd.
kaligruva medelst strålkastare. Hur man skall ordna
belysningen av plockbanden, är en fråga som måste
behandlas från fall till fall. Man räknar vid en
bandlängd av ca 14 m och en bredd av 3 m med ca 6
ljuskällor; det beror dock av de lokala omständigheterna,
huruvida detta antal är för stort eller för litet.
Fig. 5. Belysning av arbetsrum i kaligruva.
Tack vare de anförda fördelarna hos det nya systemet
kan man numera erhålla bättre och väsentligt billigare
belysningsanläggningar, antingen det f,äller sovring eller
brytning vid gruvor eller överhuvud taget byggnadsarbete
över eller under jord.
A. Salmony.
MARKEDSBREV FRA UNITED STATES.
Av ingeniör E. C. Melby.
For hver maaned som har passeret i det sidste
halv-aar har vi blit fortalt av landets ökonomer at "nu har
vi naadd bunden og nu skal det begynde å gaa opover
igjen". Det er næsten som mexikanerne, som altid
sier "manana, manana", men "imorgen" kommer aldrig.
En ting er imidlertid sikkert: at vi nu er ett aar
nær-mere de gode tider end vi var da nedgångsperioden
be-gyndte ifjor höst. Naar normale tider igjen vil infinde
sig er derimot umulig å forutsi. Man kan haape men
man vet ingenting. Forelöbig har alle spaadomme slaat
feil, for foretagsomheten og prisindeksene har fortsat
å fälde; selv den amerikanske optimisme er begyndt å
vakle, og da staar det ikke saa svært godt til mad
gamle Uncle Sam.
Det mest bemerkelseswærdige ved den nuværende
nedgangsperiode er det nye industrielie krigsrop: "La
os vedlikeholde arbeidslönningene." President Hoover,
Henry Ford, mr Young av General Electric Corp. og
månge andre av landets ledere opfordrer stadig de
industrielle bedrifter til ikke å ta fordel av tidene og
ar-beidsledigheten til å redusere arbeidslönningene. I
enkelte tilfælder har lönsnedslag paa 10—15 % fundet
sted; her har de været nödvendige for at bed rif t ene
idet heletal kunde fortsætte. Men i de fleste
industrier har arbeiderne iaar mottat samme lönninger som
ifjor. Rigtignock har de fleste av dem kun arbeidet
3—4 dage i uken, men deres timelön har været den
samme. Bedriftene har ogsaa, mere end nogengang
tid-ligere, försökt å skaffe alle sin arbeidere noget
regel-messig arbeide, om bare to dage i uken, heller end å
avskjedige dem helt. Anlægsarbeidere og underordnede
funktionerer er derför talrikere iblandt de
arbeids-ledige end er fagarbeidere og haandverkere.
Det er ikke bare den almindelige folkemening at
industrielle bedrifter har et ansvar överfor sine arbeidere
i daarlige tider som i gode, som er skyld i dette; det
er endnu mere resultatet av en ny ökonomisk lære
hvis gud er "folkets kjöpeevne". Vi maa la arbeiderne,
böndene, ja endog de bedrifter som sælger os
materialer f.ia tjene nok saa de kan ha raad til å kjöpe vore
produkter. Ta hermetik-industrien f. eks.: Hvis den
bare kan sælge sine delikatesser til de bedre stillede i
samfundet vil dens marked bli meget indskrænkt. Om
den derimot ogsaa kan sælge sine varer til
arbeider-klassen og bönderne vil hermetik-markedet bli ti gange
större. Det samme gjælder for andre matvarer,
hus-holdningsgjenstando, klær o.s.v. I United States
gjæl-der det ogsaa automobiler, og det var Henry Ford, som
originalt framkom med denne nye ökonomiske lære,
som siden har fundet tilslutning hos de fleste av landets
industri-ledere. — I en nedgangsperiode, som den
nuværende, er det specielt önskelig å holde folkets
kjöpeevne oppe; for, ont man slog ned lönningene og la av
folk i unödvendig grad, saa vilde arbeidsklassen ikke
kunde kjöpe mat, klair, brænde og andre
nödvendig-hetsartikler i samme maalestok som för; disse industrier
vilde derför maatte indskrænke sig og lægge av flere
arbeidere, folkets kjöpeevne vilde fälde videre, andre
industrier vilde bli videre berört og maatte yderligere
indskrænke sig o.s.v. I»et vilde bli som en sneball som
ruller ned over en bakke og vokser sig stadig större og
större. Paa bunden av bakken ligger den ökonomiske
åby ss.
Man hooper at det forholdsvis store tilhold, som
denne nye ökonomiske lære har faat, vil hjælpe til å
forkorte den nuværende nedgangsperiode. Imidlertid
diskuterer man midier til å umlgaa lignende perioder i
fremtiden. Det vil synes som om en bedre kontrol av
produktionen i de fleste industrier er meget önskelig.
Med de stadig tiltagende arbeidsbesparende maskiner i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
