Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1930 - Årets tyska ingenjörskongress i Wien, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tern is kTi d s kri ft
HÄFT. 50 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 13 DEC.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHALL: Årets tyska ingenjörskongress i Wien, av Torsten Althin. — Gösta G:son Grale †. —
Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
ÅRETS TYSKA INGENJÖRSKONGRESS I WIEN.
Av Torsten Althin.
För första gången under sin 74-åriga tillvaro hade
i år V. D. I. förlagt sitt årsmöte utanför
Tysklands gränser och avhöll detsamma i Wien den
19—22 sept. d. å. tillsamman med Österreichische
Verein Deutscher Ingenieure. Programmet var
synnerligen omfattande och föredrag inom olika tekniska
ämnen höllos samtidigt på flera platser i staden,
varför det tyvärr erbjöd stora svårigheter att följa med
förhandlingarna och att nu referera dem. I runt tal
deltogo 1 0U0 ingenjörer i denna kongress, många ined
fruar. Organisationen var som alltid höjd över all
kritik och programmet och festligheterna torde i
varje detalj ha genomförts så som man tänkt sig det.
Jag skall här icke ens göra ett försök att referera de
många tal, som höllos, beskriva alla festligheter,
mottagningar och dylikt eller omnämna de många
studiebesöken på österrikiska industriella anläggningar.
Det vare nog sagt, att man från tyskt och österrikiskt
håll betonade vikten av det samarbete på det
tekniska området, som alltid funnits de bägge länderna
emellan och betydelsen av, att detta samarbete nu
knutits ännu fastare. Som en ledtråd genom de
många talen och föredragen gick den vetenskapliga
forskningens allt mer växande betydelse för
ingenjörernas och industrimännens arbete i praktiken, och
att för denna forskning behövliga medel omedelbart
måste från enskildas, från industriföretagens och från
staternas sida ställas till förfogande. Vår tid hör
ingenjören och forskaren till. Ordföranden inom
V. D. I., den i Sverige välkände Dr-ing. E. h. Carl
Köttgen, Berlin, formulerar detta sålunda:
Forskning är av nöden obönhörligt påkallad! Blott
fortsatta vetenskapliga framsteg kunna hjälpa oss att
föra "die Wirtschaft" framåt. I Amerika stå nu
årligen c:a 200 millioner dollars till den vetenskapliga
forskningens förfogande i offentliga institutioner
eller industriella laboratorier och en intensiv och
planmässig propaganda bedrives där för att klarlägga
forskningens berättigade krav på penningmedel och
denna propaganda riktas icke så mycket till de
ledande industrimännen, ty de ha numera den saken
ganska klar för sig, utan till allt vidare kretsar av
allmänheten. Vad som från statens sida göres för att
stödja den teknisk-vetenskapliga forskningen i olika
länder är alltid endast en droppe jämfört med övriga
statsutgifter, men den droppen ger mer i utbyte och
mera resultat än något annat.
I samband med det egentliga årsmötet den 21 sept.
utdelades Grashofsmedaljen i guld till Carl Bosch,
ordföranden inom I. G. Farben industri, Ludwigshafen,
för lians förtjänster som forskare och framgångsrik
organisatör av tekniskt arbete. Stödd på sin
utbildning som maskinbyggare och kemist har han genom
att konstruera den stora kemiska apparaturen
bidragit till det väldiga nyskapandet av den kemiska
storindustrien i Tyskland.
De olika föredragen och förhandlingarna voro
uppdelade på olika grupper, förbränningsmotorer,
träteknik, svetsningsteknik, fabrikationsteknik och
utbildningsväsen. Så långt tiden medgav försökte jag
följa förhandlingarna, men kan givetvis icke ge mig
in på detaljer. Jag inskränker mig därför till att
något referera de viktigare föredragen.
Förbränningsmotorer. Som ordförande inom denna
sektion fungerade professor A. Nägel, Dresden, och
det inledande föredraget hölls av Ob.-Ing. H. Lang
från Linz. Detta, föredrag var ur svensk synpunkt
såtillvida av speciellt intresse som föredragshållaren
upprepade gånger apostroferade de insatser, som
svenska ingenjörer och firmor gjort och fortfarande
göra för förbränningsmotorernas utveckling. Lang
uppehöll sig huvudsakligen vid start- och
tändnings-anordningar och påpekade de förtjänster. Bolinders,
Avancemotorfabriken och många svenska ingenjörer
inlagt i denna sak. Rudaglödröret och
Climax-för-brännaren omnämndes särskilt. Föredragshållaren
uppehöll sig även vid de försök, som sedan 1926
gjorts för att använda pyrotekniska startanordningar,
t. e. patroner med krut, av vilka Petters äro de
allmännast använda. Climax’ glimstift av 1930 anses
vara ett framsteg av betydenhet. Dessa användas nu
även mången gång med framgång vid
kompressorlösa dieselmotorer t. e. vid kall väderlek. Dr-ing.
Heidelberg, Köln-Deutz, kompletterade Langs
föredrag med ett meddelande om startutföranden vid
dieselmotorer. Anmärkningsvärda försök har firman
Deutz gjort över möjligheten att starta dieselmotorer
mot fullt moment med tillhjälp av tryckluft. För
dieselmotorer, som äro kopplade till kolvpumpar eller
liknande, har man på så sätt lyckats eliminera
inrättningarna för att vid starten avlasta motorn. Dr-ing.
Riehm, Augsburg, lämnade en redogörelse för
mätningar över hastighetsförloppet vid startandet av
dieselmotorer medelst tryckluft under olika förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
