Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1930 - Litteratur - Anmälan: V. D. I:s årsbok 1930. Beiträge zur Geschichte der Technik und Industrie, av Torsten Althin - Anmälan: Outlines of Physical Chemistry, av V. Flensburg - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
TE K NIS K TIDSKRIFT
20 dec. 1930
kalier och andra grejor, som behövdes då man
omedelbart på platsen måste framkalla och behandla de på
"våta vägen" tagna plåtarna. Kapitlet de resande
fotograferna och de fotograferande resandena är ett stycke
kulturhistoria av största intresse. Utvecklingen går icke
fort och tar inga språng, blott steg för steg har man
kommit fram till vår tids fotografiteknik och på detta
som på alla andra områden fortsätter man ständigt att
göra nya landvinningar. Man måste fråga sig, när man
läser en sådan uppsats, hur länge skall det vara möjligt
att fortsätta, skola vi inte komma in i ett
fortvarighetstillstånd åtminstone på vissa tekniska områden? Det
ser inte så ut än så länge.
Årsbokens övriga längre eller kortare uppsatser
beröra de mest skilda tekniska problem. Bidrag lämnas
såväl till kännedomen om urindustriens historia i
Schwarzwald som om orientaliskt damaskenerstål, om
energiprincipens historia och om ölbryggeriets. Åt den
berömda rakknivsindustrien i Solingen och framför allt
åt den person, C. F. Ern, som varit banbrytare för
denna industri, ägnas en artikel och Leonardo da Vincis
insats på remteknikens område, den första i sitt slag,
behandlas även.
Under rubriken "Rundschau" äro sammanförda ett
stort antal smärre uppsatser och recensioner, bland
vilka må nämnas en om den för någon tid sedan i
denna tidskrift recenserade boken om Pehr Hilleström
och hans bergverksmålningar av Sixten Rönnow.
Mäktiga krafter ha i Tyskland satts i gång för att
skydda och på platsen bevara tekniska och
industrihistoriska minnesmärken, äldre maskiner,
industribyggnader, broar osv. och från och med i fjol ägnas en stor
del av V. D. I:s årsbok åt en förteckning över dylika
"Kulturdenkmale" jämte kortfattade beskrivningar över
dem. Det är en publicerad registrering, vars betydelse
icke ligger endast däri, att man får reda på vad som
överhuvudtaget finnes bevarat i Tyskland — och det
är för övrigt förvånande mycket — utan även däri, att
man i framtiden kan hålla ett öga på, att dessa
minnesmärken icke förfalla utan hållas i stånd så långt det
inom ekonomiska gränser är möjligt. Hela denna
rörelse är så pass ny, att verklig effektiv lagstiftning
som skyddar industriminnesmärken saknas i de flesta
länder. Österrike utgör därvid ett märkligt undantag.
I den översikt, som i årsboken ägnas de tekniska
museerna och dessas senaste utveckling i olika delar av
världen, finnes även Tekniska museet i Stockholm
omnämnt. Snart är detta museum det enda som har alla
sina samlingar magasinerade, och dock borde vi väl i
industri- och ingenjörslandet Sverige vara de, som gå i
täten.
En omfångsrik förteckning över teknisk-historisk
litteratur under 1929—30 samt ett namn- och sakregister
för samtliga årsbokens 20 band avslutar boken, om vars
gedigna och varierande innehåll denna recension blott
kan ge en svag antydan.
Torsten Althin.
Outlines of Physical Chemistry, by G. Senter. 15th
ed. 1928. Methuen & C:o., London. 421 sid. 46 fig.
Pris bunden 7 s. 6 d.
På 19 år ha 15 upplagor utkommit av denna bok, och
det torde därför vara skäl att i korthet presentera
densamma även för svensk publik. Grunden till arbetets
popularitet torde vara det ovanligt klara och lättfattliga
sätt, på vilket stoffet framställes. I allm. uppskjutas
såväl övnings- och demonstrationsförsök (enkla!) som
längre härledningar till resp. kapitels slut, och sålunda
vinnes redan genom själva arrangemanget en
koncentration av det väsentliga, som underlättar studiet.
Räkneexempel finnas dels i själva texten, dels i bokens slut
(48 st.). Ett antal tentamensfrågor, givna vid skriftliga
universitetsprov, tillkomma, som seden är i engelska
läroböcker. Mätningsmetoder beskrivas konkret i texten.
Tekniska tillämpningar saknas.
Bokens huvudsyfte angives vara att lämna allmänna
grunder i en volym av måttlig storlek. Den pejlar alltså
icke vetandets djup och dessutom startar den från rau
blygsamma förkunskaper — kanske ännu en orsak till
dess stora spridning. På en redogörelse för innehållet
kan här icke ingås, men det avviker ej från vad som är
övligt i läroböcker i fysikalisk kemi. Kemisk jämvikt
och elektrokemi är relativt utförligast behandlade.
Författaren är prof. vid University of London, men
har även arbetat i Tyskland som lärjunge till Nernst och
Ostwald.
V. Flensburg.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Norrköpings polytekniska förening
hade den 30 okt. sammanträde under ordförandeskap av
stadsingenjör John E. Pettersson. Föreningen anslog
ett belopp av 1 000 kr. till insamlingen för ett monument
i Norrköping över De Geer. För att bereda de val av
styrelse och funktionärer, som skola företagas på årets
sista sammanträde tillsattes en valberedning bestående
av hrr Espelund, I. Berg, A. Serrander, Th. Frisk och
K. A. Westerlund.
Fil. dr Sidney M. Hagman, Hälsingborg, höll föredrag
om "Gummiindustriens utveckling". Föredragshållaren
redogjorde först i korta drag för kautschukens
förekomst, varvid påpekades, att ehuru den icke är något
sällsynt ämne, förekommer den i ekonomiskt
insamlingsbar mängd endast i växter tillhörande de tropiska
regnskogarnas område. Oaktat den i själva verket blev känd
av europeer strax efter de stora geografiska
upptäckterna, väckte den icke något intresse i Europa förrän på
1700-talet, då fransmännen La Condamines och
Fresneaus skrifter först kommo europeerna att inse dess
möjligheter. I korthet genomgicks sedan
gummiindu-striens historia från Makintoshs försök att framställa
kautschukimpregnerade tyger och Goodyears upptäckt
av vulkaniseringen till de senare årens utveckling till
storindustri, vilken sammanhänger med och i viss mån
betingas av bilindustriens kraftiga utveckling.
Därefter refererades kautschukodlingens utveckling
från överförandet av de första fröna från
Amazonområdet till Ostindien år 1876 och den första egentliga
produktionens början omkring år 1905 till nuvarande tid
med en produktion av omkring 850 000 ton pr år. Den
för tillfället förhärskande krisen inom
kautschukodlingen berördes med några ord och ansågs sammanhänga
dels med Stevensplanen (den tills för några år sedan
upprätthållna restriktionen) vilken verkat förryckande
på den normala utvecklingen framför allt på
rationaliseringen av odlingen, dels med den amerikanska krisen
inom näringslivet.
Föredragshållaren genomgick sedan kautschukens kemi,
sådan den gestaltat sig i ljuset av de senaste
decenniernas forskningar. Härvid påpekades, att vi i tekniskt
gummi ha att göra med ett kolloidalt system, vari
kautschuken med däri lösta ämnen utgör dispersionsmedlet
och inblandade olösliga kroppar den dispergerade fasen,
och i anslutning härtill betonades den stora vikten av en
ökad kännedom om såväl själva kautschukens byggnad
som om de reaktioner som försiggå vid vulkanisering,
bearbetning osv. I fråga om själva vulkaniseringen, som
består i en kemisk förening av kautschuk och svavel
med därav följande förändringar i gummits fysikaliska
tillstånd, betonades alldeles särskilt den omdaning av
hela gummiindustrien, som ägt rum i och med
införandet — under de senaste femton åren — av de organiska
"acceleratorerna" eller vulkaniseringspåskyndarna.
Dessas betydelse ligger icke blott däruti, att man genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
