- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
722

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 20 dec. 1930 - Litteratur - Anmälan: De tekniska vetenskaperna, av J. Arvid Hedvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

722

TE K NIS K TIDSKRIFT

20 dec. 1930

LITTERATUR

Bokanmälan.

De tekniska vetenskaperna ha nu framskridit sä långt
att första delen av det band, som skall behandla den
kemiska teknologien, föreligger i tryck. Den omfattar:
"Vattnet och dess användning", av professor Klas Sondén
(sid. 1—89), "Natriumklorid" och "Kaliindustrien", av
professor Thv. Lindenian (sid. 93—152), "De kunstige
gjödselstoffe og landbrukets behov derför", av professor
J. Sebelien (sid. 155—174), "Tegl", av Alfred Olsen och
professor A. H. M. Andreasen (sid. 177—214), "Eldfast
tegel", av E. Sieurin (sid. 217—285), "Mortel", av
ingenjör H. P. Bonde (sid. 289—331). Volymen kostar 30 kr.
Förlag Alb. Bonnier som föregående delar.

Som redan av ovanstående framgår har detta band
i motsats mot de föregående fått en utpräglat
skandinavisk karaktär i avseende på författarenamnen.
Redaktionen för verket i sin helhet har från början slagit in på
den enda framkomliga vägen vid utgivandet av ett verk
av D. T. V:s dimensioner och anspråk, nämligen försöket
att till författandet av varje särskild artikel erhålla ett
första rangens namn på området. Då tekniken — den
kemiska måhända i ännu högre grad än de andra —
givetvis både kvalitativt och kvantitativt differentierat sig
inom de olika skandinaviska länderna, så var det a priori
att förutse, att arbetets ifrån början tänkta karaktär av
rent svenskt standardverk förr eller senare skulle
förändras genom anlitande även av danska, finländska och
norska sakkunniga. Genom det under de senare åren
på grund av täta kongresser och även andra faktorer
betydligt stärkta sambandet de nordiska länderna emellan
blev en dylik utveckling endast ännu naturligare. I
föreliggande band är till och med den speciella
redaktionskommittén helt skandinavisk. Givetvis stegras
härigenom läsarens förväntan på innehållet ytterligare —
om möjligt, ty åtminstone för den, som har att bestrida
undervisning i kemisk teknologi, torde få boknyheter
a priori vara ägnade att mottagas med större intresse än
ett väl skrivet svenskt eller skandinaviskt arbete inom
facket. Inom teknikens olika områden äro föreläsningar
i viss utsträckning visserligen en ofrånkomlig
undervisningsform, men lika självklart är, att den blivande
ingenjören icke uteslutande bör vara hänvisad till sina
föreläsningsanteckningar vid inlärandet av en viss kurs. Ofta
har eleven största behållningen av en uppmärksamt
åhörd föreläsning med knappa anteckningar, vilka
emellertid efteråt föga lämpa sig som lärobok. Men även
minutiöst förda anteckningar äro oftast något helt annat
än föreläsningen själv; vem har ej med verklig leda fått
i händerna dessa ofta högst miserabla, cirkulerande,
från generation till generation nedärvda anteckningar!
Egendomligt nog möter man ännu någon gång den
relikt-artade föreställningen, att en ingenjör varken behöver ha
några läroböcker eller ha tillägnat sig konsten att "läsa
i bok", utan att hans andliga spis enbart kan bestå av
vart och ett ord, som utgått av lärarens mun.
Uppenbarligen kan allra minst inom naturvetenskapens och
teknikens med oerhörd fart växande områden en undervisning
enligt uteslutande föreläsningsmetod göras på en gång
solid och aktuell.

Behovet av läroböcker är naturligtvis vid alla studier,
som avse förvärvandet av verkligt vetande, ofrånkomligt
Vad den kemiska teknologien beträffar, så gör det sig
för övrigt redan vid den lägre tekniska undervisningen i
hög grad kännbart, och särskilt den fullständiga
avsaknaden av en efter svenska eller gärna skandinaviska
förhållanden avpassad lärobok är mycket påtaglig.
Anmälaren umgicks av denna anledning redan för ett tiotal år
sedan med tanken att söka intressera landets tekniska
fackmän för utgivandet av separata broschyrer
behandlande olika delar av den kemiska industrien och ordnade

och författade efter en enhetlig plan. Dessa försök
strandade emellertid på svårigheten att uppbringa en
förening av god fackman och intresserad pedagogisk
författare i samma person. De män, som tagit sig an
utgivandet och redigerandet av D. T. V., ha tydligen haft samma
ledmotiv och efter säkerligen icke obetydliga svårigheter
i allmänhet även lyckats finna rätte mannen. Att
svårigheter av det nämnda slaget emellertid uppställt sig är
•oförtydbart och i ett par fall i det här ifrågavarande
bandet ganska påfallande. Jag utgår vid detta vitsord från
det självklara och i diverse cirkulär, behandlande syftet
med D. T. V., poängterade förhållandet att verkets olika
delar och enskilda artiklar var för sig böra ge en bild
av vederbörande facks nutida utvecklingsstadium, vartill
givetvis hör ej endast praktiskt utformade arbetsmetoder
och produktionssiffror utan även en beskrivning av det
teoretiska underlaget. Att en för vår tid så
karakteristisk strävan som hoparbetandet av teori och praktik i ett
verk som detta bör få sitt rum i form av en redogörelse
för det sätt på vilket tekniken förmått tillämpa teoretisk
kunskap eller i vissa fall till och med inspirerat teoretisk
forskning, tager jag nämligen utan vidare för givet.

Vad då först professor Sondéns artikel om vattnet
beträffar, så torde den med anläggande av ovan anförda
synpunkter kunna betraktas som förebildlig. Vi ha här
fått en liten monografi över vatten från teknisk
synpunkt men innehållande just så mycket av vattnets
fysikaliska kemi som behövs för att läsaren skall slippa den
obehagliga förnimmelsen av att proppas full med döda
data. Det är heller icke den vanliga, olyckliga
uppdelningen i en teoretisk del och en ofta rätt fristående
till-lämpad. Båda synpunkterna äro i stället på ett lyckligt
sätt hopfogade, så att man på detta vattenavsnitt hela
tiden har’ en behaglig känsla av fast ankarbotten. Det
är visserligen här fråga om ett område av den tillämpade
kemien, som kan sägas befinna sig i ett väsentligt
lyckligare läge i avseende på kemiska och fysikalisk-kemiska
grunder än de flesta andra, men man bör samtidigt
erinra sig, att uppgiften att skriva en kortfattad och ändå
innehållsrik artikel om vatten i ett avseende nog är
värre än andra dylika, därigenom nämligen att vattnet
genom sina utomordentligt skiftande
användningsområden ger beröringspunkter med ett osedvanligt stort
antal vetenskaper, fysik, kemi, geologi, geografi, medicin —.
Genom en vidlyftig anknytning till klassisk och modern
litteratur på området torde denna uppsats kunna anses
som en god hjälp för alla dem, som ha att skaffa med
sådana problem som rening av avloppsvatten,
framställning av användbart vattenledningsvatten och
ångpannevatten, speciell avhärdning av hushållsvatten,
desinfektion, inverkan av i naturliga vatten förekommande
reagenser på byggnader och olika markslag etc.

Med den förut omnämnda "skandinaviska" karaktären
av detta band var det att vänta, att behandlingen av
klor-natriumets kemiska teknologi skulle läggas i händerna
på en norrman, för Sveriges vidkommande ha vi ju
knappast något aktuellt företag för framställning av denna
produkt. Det må emellertid i detta sammanhang,erinras
om att professor Lindeman även medtagit vad som från
svensk sida åtgjorts i denna fråga, nämligen de bekanta
försöken av professor Otto Petterson att ur saltrikt,
svenskt västkustvatten genom ett slags
graderverksbe-handling framställa koksalt. Betydligt aktuellare har ju
detta problem varit i Norge, där gång på gång — senast
under världskriget — försök gjorts att med tillhjälp av
de norska fjordarnas speciella djupförhållanden framställa
salt. Det är givetvis av stort intresse att få ta del av
därvid vunna erfarenheter, vilka tekniskt sett dock ej
varit särdeles uppmuntrande. Det är ju som bekant på
en helt annan väg, som man i Norge sedan ca 10 år
bedriver en tillverkning av salt, nämligen genom
indunstning av den vid fabrikationen av bleklutar vid
Sarpsborg-fabriken bildade katodluten, f. ö. delvis med tillhjälp av
ett patent av ingenjör Anget,. Såväl beträffande denna upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free