Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 27 dec. 1930 - Notiser - Chalmersska forskningsfonden - Värleledningsanläggning, reglerad efter yttertemperaturen - Ny metod för autogenskärning under vatten - Siemensringen till professor Junkers - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
TE K NIS K TIDSKRIFT
20 dec. 1930
av — 35,°67. Under ett annat försök vid ett varv
uppnåddes pä 12 m vattendjup en isbildning av 4 000 kg.
Värmeledningsanläggning, reglerad efter
yttertempe-raturen. Enligt "Power" (28 okt. 1930) har New York
Investing Corp. uppfört en 16 våningars byggnad i New
York med ett kubikinnehåll av ca 400000 m3. Denna
byggnad uppvärmes med en ångvärmeledning, till vilken
hör en pannanläggning med 4 lågtrycks flamrörspannor
om vardera 278 m-. Tre pannor äro ständigt i drift, medan
en hålles i reserv. Värmeledningsrören äro oisolerade
ovanför källarbjälklaget, och den värmeavgivande ytan
uppgår till 6 500 ma. I varje stigarledning samt vid
anslutningarna till radiatorerna äro dysor insatta, som
sörja för en riklig fördelning av ångmängden.
Lämpligt vakuum i återgångsledningarna
åstadkommes med hjälp av en tvillingbyggd centrifugalpump,
medan ångtrycket i tilledningarna regleras av en termostat
uppe på hustaket. Denna är inställd på så sätt, att vid
en yttertemperatur av 16,°"C endast stigarledningarna
äro varma och att ångan kondenseras redan vid inträdet
i radiatorerna. Sådana variationer i ångbehovet som ej
orsakas av temperaturen utan av vind, solstrålning etc.
åstadkommas genom omställning av handventiler. Dessa
användas även för forcering av uppvärmningen om
morgnarna. Regleringsområdet omfattar 50 till 200 % av
medelångmängden.
Ny metod för autogenskärning under vatten. Ing. H.
Töpper i Berlin har enligt VDI-Zeitschrift (29 nov.
1930) utarbetat en ny metod för autogenskärning under
vatten, varvid han för upphettningen i stället för
vätgas använder flytande bränslen, såsom bensol, bensin,
bensolsprit, solventnafta etc. För själva skärningen
använder man även här syrgas. Det flytande bränslet
föres från en tank ovanför vattenytan genom en slang
till förgasningskammare, som äro anordnade
ringformigt kring brännarens syrgaskanal (se fig.).
Förgas-ningen sker med hjälp av elektriska värmeelement,
vilkas strömkälla befinner sig ovan vattnet. Bränslet
förgasas och överhettas med flera hundra grader, varför
gasen är fullt torr, när den under tryck inströmmar i
brännarmunstycket.
Syrgasen, som tages från en flaska ovan vattnet,
förvärmes likaså i rör inuti brännaren, vilka upphettas
till ca 800", så att varje kondensation av bränslet är
utesluten vid blandning med syrgasen. I
brännarmunstycket strömmar gasen genom upphettningsdysor, som
äro anordnade ringformigt kring dysan för den syrgas
Apparat för autogenskärning med flytande bränsle under vatten, o.
Syr-gasbehållare. b. Bränsletank. c. Kvävgasflaska. d. Elektriska
värmeelement. e. Syrgas tör upphettningen, f. Kanal för syrgas för skärningen.
g. Biandningskanimare, h. Brännardysa.
som användes för skärningen. Bränsle och syrgas
kunna medelst särskilda ventiler regleras före utträdet
ur upphettningsdysorna, så att man kan erhålla varje
önskad sammansättning hos gasblandningen. Även
själva dysorna kunna öppnas och slutas medelst
ventiler, varigenom man kan avpassa gasmängden.
Apparaten arbetar ej med någon särskild skyddsmantel av
tryckluft e. d. kring lågan, utan gasblandningen
förbrännes direkt i vattnet. Även skärningssyrgasen
förvärmes liksom syrgasen för gasblandningen.
Vid användande av kallt bränsle kan man vid
förbränning av kolväten i syrgas uppnå en temperatur av
3 100 ° i lågans varmaste del, medan temperaturen i en
knallgaslåga blir ca 2 500 Genom lämplig
förvärmning av bränsle och syrgas kommer man vid
förbränning av bensol upp till ca 3 500 Om skärningen av
någon anledning skulle behöva avbrytas, kan man därför
åter fortsätta arbetet på samma punkt, där man slutat,
enär lågans höga temperatur möjliggör smältning av
slaggen i snittet.
Försök ha visat, att man vid skärning av plåt eller
balkar med en godstjocklek av 10 mm kan uppnå en
ar-betshastighet av 1 ni per 160 sek., varvid åtgår 0,95 m3
syrgas och 0,4—0,5 liter bensol. Vid knallgasskärning
skulle för samma arbete åtgå ca 4,9 m3 vätgas och 6,5
m3 syrgas. Upphettningsapparaten i brännaren drar en
elektrisk effekt av ca 150 watt.
Räknar man med ett pris av 0,43 kr. per liter bensol,
0,53 kr. per m3 syrgas och 0,71 kr. per m3 vätgas, skulle
materialkostnaden för 1 m skärning i 10 mm tjockt stål
uppgå till 0,78 kr. vid skärning med bensol mot 6,9ü kr. vid
knallgasskärning. För ett och samma arbete måste man
vid bensolskärning transportera flaskor m. m. av 13,6 kg
vikt, medan man vid knallgasskärning måste transportera
138,5 kg. I praktiken kan skärhastigheten med
bensolskärning hållas vid 10 à 12 m/tim., medan den vid
knallgasskärningen stannar vid ca 2 m/tim. Denna
stora skillnad har givetvis sin betydelse för totala
arbetskostnaden, i vilken lönekostnaden utgör en avsevärd
del vid undervattensarbete.
Metoden erbjuder dessutom fördelen, att någon
särskild tändanordning ej erfordras såsom vid
knallgasskärning. Brännaren tändes ovanför vattnet och kan
sedan nedtagas i vattnet, där den kan röras fram och
tillbaka utan att slockna, enär bränsletillförseln aldrig
avbrytes. Baktändningar sägas sällan förekomma, vilket
torde bero på att det blandningsförhållande som
erfordras för explosivitet hos en bensol-syrgasblandning är
betydligt mera begränsat än vid en vätgas-syrgasblandning.
Siemensringen till professor Junkers. På Werner
von Siemens födelsedag den 13 december överlämnades
till professor Hugo Junkers en förnämlig utmärkelse,
nämligen Siemensringen, vilken vart tredje år utdelas
till någon person, som gjort sig synnerligen förtjänt
om teknikens utveckling, överlämnandet motiverades
med Junkers banbrytande forskningar och
framgångsrika uppfinnarverksamhet inom så skilda områden som
värmetekniken, förbränningsmotortekniken och
flygtekniken. Före Junkers ha Carl von Linde, Carl Auer
von Weisbach, Carl Bosch och Oskar von Miller tilldelats
Siemensringen.
SAMMANTRÄDEN
Östergötlands tekniska förening i Linköping avhåller
julfest med middag och dans å Frimurarehotellet i
Linköping måndagen den 29 dec. 1930 kl. 7 em. (precis).
Föreningsmedlemmarnas damer och övriga familjemedlemmar
inbjudas. Klädsel: Smoking.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
