Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930
BERGSVETENSKAP
3
däst obetydlig adsorption påvisats. Liknande
undersökningar äro utförda av Fahrenwald13 m. fi.
De undantag eller oregelbundenheter, som erhållits
vid dessa försök, kunna förklaras av att de vid
försöken använda mineralen trots stora
försiktighetsåtgärder icke varit tillräckligt rena, Schneiderhöhn14
har emellertid i ett diskussionsinlägg gjort det
uttalandet, att de flesta adsorptionsundersökningar äro
värdelösa, just på den grund att de använda
mineralen icke varit tillräckligt rena. De flesta mineral
i jordskorpan äro även i de minsta delar försedda
med inhomogeniteter, såsom inneslutningår av
vätska eller gas samt inneslutningar av fasta
kristalliserade kroppar såväl med som utan orienterat läge,
och dessa inhomogeniteter hava allt efter sin
beskaffenhet sådan inverkan på adsorptions- och
flo-tationsförloppen, att mer eller mindre felaktiga
värden måste bliva följden även vid noggranna försök.
Andra mineral äro biandkristaller, vilka visserligen
med avseende härpå kunna betraktas såsom
homogena, men för vilka man vid försök endast erhåller
de värden, som karakterisera just det speciella
blandningsförhållande, som utmärker det undersökta
mineralet. Som särskilt typiska mineral kunna här
nämnas zinkblendegruppen och fahlerzmineralen.
Dessa av Schneiderhöhn påpekade förhållanden äro
av mycket stor betydelse, men kanske främst från
praktisk synpunkt, i det att man i den mån de
nämnda inhomogeniteterna kunna uppfattas i ett
mikroskop har möjlighet att förutsäga i vilken grad
störningar i ett visst önskat och i vanliga fall
normalt flotationsförlopp kan väntas inträda,
Som exempel kan nämnas zinkblende, vilket
mineral ofta är förorenat av små droppar av kopparkis.
Om dessa såsom i fig. 2 äro ordnade i rader eller
t. o. m. bilda tunna lameller, vilket f. ö. icke är
ovanligt, inträffar lätt det förhållandet, att även vid
långt driven nedkrossning zinkblendekornens ytor
bliva mer eller mindre betäckta med fragment eller
hela fläckar eller skikt av kopparkis. Härtill
bidrager givetvis att kopparkisen ofta är orienterad
efter zinkblendets spaltytor. Med hänsyn till det
faktum, som närmare skall vidröras i det följande,
att mycket små mängder reagens behöver
adsorbe-ras och att endast en liten del av kornens yta behöver
vara täckt av reagensmolekyler för att flotation skall
komma till stånd, är det lätt att inse, att dylika
zinkblendekorn ur adsorptions- och
flotationssyn-punkt mer eller mindre kunna förhålla sig som
kop-parkiskorn.
Härigenom kan man alltså få en förklaring på
varför selektiv flotation av kopparkis och zinkblende i
somliga fall är lätt att genomföra, under det att
resultaten i andra fall icke bliva tillfredsställande.
För de flesta undersökningar med teoretiskt syfte
torde dock mineralens inhomogeniteter icke spela
större roll, annat än att de visserligen utgöra
felkällor av ungefär samma storleksordning eller ibland
t, o. m. av något större storleksordning än de mätfel
av olika slag, som insmyga sig vid försöken, men att
dessa fel i varje fall äro relativt obetydliga i
förhållande till de resultat som erhållits.12
Adsorption står också i samband med
benägenheten hos en substans att vätas av en vätska, på så
sätt, att betingelserna för adsorption inträda, när
föremålet vätes av vätskan eller om den ena vätskan
sprider sig på den andra. Ett ämne som är lösligt
i en vätska måste vidare först kunna vätas av
densamma.15 I detta sammanhang kan påpekas, att en
substans i allmänhet flyter i en vätska, vari den ej
löses.4 Flera undantag äro dock kända, t. e. svavel,
som flyter å kokande lösning av natriumsulfid, vari
Fig. 2. Zinkblendekorn (grått) med droppar oeh lameller av
kopparkis (vitt) i kismalm från Västerbotten. 100 ggr förstoring.
svavel löses; borsyra, som under lösning flyter på
vatten etc.)
Beträffande frågan 0111 parallellitet mellan
flota-tionsförmåga och adsorption har Tratibe påpekat, att
adsorptionsenergien kan uppdelas i två faktorer.12
Man måste sålunda skilja mellan
adsorptionskapaci-tet, dvs. den mängd av adsorbendum, som bindes av
ytenheten hos adsorbens, och adsorptionsintensitet,
som motsvarar adsorptionspotentialen och utgör ett
mått för intensiteten hos bindningen mellan
adsorbens och adsorbendum. Under det att de flesta
undersökningarna på detta område endast sysslat ined
adsorptionskapaciteten, uttalar nu Traube den
åsikten, att adsorptionsintensiteten är av utslagsgivande
betydelse för flotationen, och att den intensitet, med
vilken en olja eller ett samlarreagens bindes vid
malmmineralet är bestämmande för
flotationsverk-ningarna.
Traube och hans lärjungar hava utfört en rad av
undersökningar, vilka avsett att bestämma
adsorptionsintensiteten, och härvid hava även erfarenheter
från undersökningar över smörjoljor kommit till
användning. Bl. a, har påvisats ett visst samband mellan
flotationsförmåga och vätningsvärme, som då
definieras såsom den värmemängd, som utvecklas, när en
cm2 yta av kroppen kommer i beröring med
överskott av olja. Vid de nämnda
smörjningsundersök-ningarna erhölls för koppar följande relativa
vät-ningsvärmen:
Ricinolja ......................................11,75—12,40
Linolja ..........................................13,25—14,45
Maskinolj edestillat ......................14,00—14,55
Maskinoljeraffinat ........... 5,95— 6,65
Paraffinolja ................. 3,85
Petroleum ................... 5,3 — 6,0
Petroleum + 1 % oljesyra________20,5 —22,0
Vätningsvärmet beror emellertid icke enbart av
adsorptionsintensiteten utan av pro lukten av
adsorp-tionsintensitet och adsorptionskapacitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
