Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930
BERGSVETENSKAP
21
kampen mellan dessa båda ugnstyper helt får
utkämpas på det kvalitativa området.
Kostnaden för högfrekvensugnar av nedanstående
storleksordning och exklusive resp. inklusive
fundament, vridbord och kabel har jag beräknat
ungefärligen enligt tab. 3.
Tab. 3. Ungefärliga anläggningskostnader för 100
till 600 kW högfrekvensugnar.
Jag påpekar ännu en gång, att det är fråga om
små ugnar och att tillägg för fundament m. m. ej
torde överskrida den angivna summan. Härtill
kommer att tack vare de små chargerna kranar och
övrig utrustning kan väljas väsentligt
anspråkslösare för denna ugnstyp än för en martinugn med
samma produktion men med så mycket större
charge-vikt
Någon tid för reparation av ugnen behöver ej
förutsättas, då man alltid arbetar ined 2 ugnskroppar,
varav den ena står färdigreparerad. Utbyte kan ske
på 15 min. Vid full drift kan därför 300 dygns
kontinuerlig drift antagas även vid fulla
söndagsstille-stånd. Räkna vi 15 % av engångskostnaden för
amortering och förräntning, framgå de fasta
omkostnaderna för själva ugnen/ton stål av fig. 6.
Redan vid 1,2 tons chargevikt blir priset jämförbart
med vad man bör räkna vid martinugns drift och
elektrisk ljusbågsugn. Se vi sedan på de rörliga
omkostnaderna, så böra dessa bli, åtminstone så långt
man nu kan överblicka, lägre än för sistnämnda
ugnstyper. Reparationerna för den elektriska
utrustningen kunna ej bli så liöga, och ugnsreparationerna
hålla sig, enligt vad jag förut nämnt, vid ett mycket
blygsamt belopp, isynnerhet om man betänker att
skänkkostnaden bortfaller. Arbetslöner för
chargering, smältning, kokilluppställning m. m. böra väl
kunna hålla sig vid samma belopp, som gäller för
övriga stålsmältningsugnar, men med kostnaden för
skänkens iordninghållande till godo för
högfrekvensugnen. Gentemot ljusbågsugnen försvinner den
kostnad. som dyrbara elektroder alltid betyda.
I fråga om elektrisk ström så ser det ut, som om
förbrukningen skulle bli avgjort gynnsammare för
högfrekvensugnen än för ljusbågsugnen. Jämförelse
med martinugnen är här svårare, men ligger ju saken
därvidlag i Sverige gynnsammare till för
högfrekvensugnen än i många andra länder. Man har
alltså rättighet att allvarligt sätta i fråga, huruvida
ej högfrekvensugnen redan nu kan ta upp
konkurrensen med framgång rent ekonomiskt med våra sura
martinugnar och våra surt infodrade elektriska
ljusbågsugnar.
Det framgår likväl av vad jag nu sagt, att varje
utökning av chargetiden kommer att verka mycket
försämrande på smältningens ekonomi, detta
beroende på den jämförelsevis ringa chargevikten. All
färskning .och ännu mera raffinering måste ta sin tid,
och det gäller här att spara minuter. Tack vare
badets rotation så försiggå samtliga reaktioner
mycket hastigt, och detta ger ju möjlighet att trots
chargestorleken använda högfrekvensugnen även
såsom färsknings- resp. raffineringsugn.
Högfrekvensugnen såsom degelugn.
I England speciellt Sheffield, varifrån jag
huvudsakligen hämtat de uppgifter jag här lämnat, har den
nya ugnstypen huvudsakligen inkräktat på
smältdegelns gamla område, och i detta fall blir hela
problemet mycket enkelt.
Ugnen chargeras med skrot av så noga känd
sammansättning som möjligt, strömmen påsläppes och
smältningen får försiggå utan något ingrepp. Om
ej allt skrot får plats i degeln från början
efterchar-geras under smältningen. Då allt är smält,
skummas den först bildade slaggen ibland av, och något
sand strös på för bildning av ny slagg. I
allmänhet tappas så snart allt är smält och stålet har
bringats upp till den temperatur, som önskas för tappning.
Härvid är att märka att tappningstemperaturen tack
vare att skänk ej användes kan sättas ca 60° lägre
än t. e. i en martinugn resp. ljusbågsugn. Denna
garanti mot överhettning har säkerligen sin stora
kvalitativa betydelse.
I tab. 4 lämnas några resultat från dylik
omsmält-ning av vanligt rostfritt skrot med 13 % Cr.
Analysernas jämnhet är slående, och endast
manganhalten har sjunkit en obetydlighet. Den ofta uttalade
fruktan för oxidation av stålet under nedsmältningen.
beroende på att toppen av smältan skulle gå blank,
synes därför vid tillräcklig slaggmängd vara
obefogad. De data, som erfordras för att ge en dylik 250
kg charge, som det här är fråga om, den temperatur
man önskar, framgå av tab. 5.1
Tab. 4. Analyser å insatsmaterial och färdigt stål
vid charger, där högfrekvensugnen använts såsom
ren omsmältningsugn.
Det chargerade skrotets analys % 1 Charge nr 2 | 3 % % 4 *
C............ 0,30 0,31 0,31 0,30 0,21
Cl- ........ ....... 11,30 11,85 12,15 12,50 12,30
Si ........ 0,40 0,48 0,40 0,29 0,31
Mil ........ 0.30 0,24 0,23 0,21 0,22
P............ ....... — 0,012 0,013 0,015 0,006
S ............ ....... — 0,023 0,022 0,023 0,023
l The electrical Times 1929, sid. 498. F. J. Cox:
"Steel-melting- in Incluction Furnaces."
kW [-Charge-storlek-] {+Charge- storlek+} kg [-Dygns-prod.-] {+Dygns- prod.+} kg Årsprod. vid 300
driftdygn/år ton Pris exkl. fundament inm Totalt pris för ugnsanläggning
100 170 3 400 1 020 72 000 122 000
150 250 5 000 1500 100 000 170 000
300 500 10 000 3 000 160 000 250 000
400 600 12 000 3 600 207 000 300 000
600 1200 24 000 7 200 272 000 372 000
Fig. 6. Fasta omkostnader (ton stål) lör ugnsanläggningen vid olika
ugnsstorlekar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
