Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’40
näs-Billesholms aktiebolag är en sammanslutning av
flera äldre smärre företag. Någon större
driftskoncentration genomfördes dock icke på sin tid i samband
med äganderättens övergång på en hand. Sålunda
förekom ännu år 1924 uppfordring i och brytning kring 15
schakt i det skånska stenkolsområdet med relativt liten
årskvantitet för varje. Stenkolsbrytningen står i ett
intimt sammanhang med lervaruindustrien och härav
betingas ett visst oberoende av stenkolsprisen. Under
krisen på stenkolsmarknaden under förra hälften av
1920-talet blev dock situationen betänklig och det
uppstod fråga om driftens inställande. Emellertid beslöt
man, sig för att innan ett dylikt steg toges söka nä
bättre ekonomi genom driftens rationalisering.
Denna innebär ej endast införande av maskiner i
största möjliga utsträckning utan innesluter även bättre
utnyttjande av äldre anordningar, koncentration till ett
färre antal schakt och brytningsområden, bättre
utnyttjande av arbetskraften, förbättring av
transportanordningarna och lösbrytningens utförande med
maskiner.
Driften har nu koncentrerats till 8 schakt, vilkas
kapacitet emellertid har förbättrats, så att totala
brytningskapaciteten för bolaget är större än förut. Vid
varje schakt har dessutom brytningen under jord
samtidigt i hög grad koncentrerats, varmed ett flertal
fördelar vunnits.
I brytningskostnaderna under jord ingå arbetslönerna
med ca 70 %. Arbetskraftens rationella utnyttjning
blir därför ett synnerligen viktigt moment. Av
gammalt var den effektiva arbetstiden pr skift lägre i de
skånska gruvorna än i några andra stenkolsgruvor i
Europa. Bl. a. hade arbetarna rätt att efter arbete blott
under viss del av skiftet sluta för dagen och bege sig upp
ur gruvan. En effektiv arbetsledning och koordinering
av olika gruppers arbete blev härigenom omöjliggjord.
Genom propaganda och underhandlingar lyckades man
häva olägenheterna i detta hänseende genom frivillig
överenskommelse mellan bolagsledningen och
arbetarorganisationerna, så att arbetstiden nu stigit från .6 tim.
50 min. till 7 tim. 45 min. pr skift.
Modernisering av transport- och
uppfordringsanordningar kunde sedan vidtagas med utsikt att kunna
fullt tillvarataga fördelarna. En sådan omläggning blir
emellertid dyrbar och måste därför genomföras så
småningom. Hittills har det ej skett i full utsträckning
annat än vid Höganäs, där all uppfordring koncentrerats
till Gustav Adolfs schakt. Ovan jord har utförts
kross-nings- och sorteringsanläggning, automatiskt
vagnomlopp m. m., så att det arbete, vartill förut erfordrades
31 man, nu utföres av 10 man. Stora gruvvagnar av
stål med kullager ha fått ersätta de gamla små
trävagnarna. Även under jord har införts automatiskt
vagnomlopp, rälsvägarna ha förbättrats osv. Liknande
anläggningar äro f. n. under arbete i Bjuv.
Vattenundanhållningens roll belyses därav, att för
ett ton uppfordrat kol måste i Höganäs uppfordras ca
35 ton vatten. Pumpstationerna under jord ha
koncentrerats och automatiserats med betydande
ekonomisk vinst.
Kolens lösbrytning har mekaniserats och i samband
därmed brytningsmetoderna modifierats.
Förskräm-ningen sker antingen med kedjemaskiner eller med
stötmaskiner, vilka båda huvudtyper vardera ha sina
bestämda användningsområden. Till stor nytta och
särdeles omtyckta av arbetarna ha luftdrivna spadar för
brytningen eller förskrämningen visat sig vara. I
Höganäs, det enda ställe, där dessa detaljer av
rationaliseringsprogrammet hunnit fullt genomföras,
användas 16 dylika apparater och 8 förskrämningmaskiner
för hela produktionen ca 80 UOO ton kol och 60 000 ton
lera pr år.
8 febr. 1930
Tal. belyste därefter med diagram de resultat, som
hittills blivit uppnådda. Sålunda producerades år 1924
vid samtliga gruvor ca 625 000 ton gruvprodukter, varav
444 000 ton kol, med en arbetarstyrka på 2 250 man. För
år 1930 beräknas med ledning av resultaten under
åres första månader, att i allt skall erhållas 718 000
ton produkter, varav 440 000 ton kol, med 1700 man.
Minskningen i arbetarantalet är sålunda 25 % och
produktionsökningen 14 %. Pr man och månad räknat är
den sistnämnda för kol 25 % och för alla produkter
44 %. Samtidigt har förtjänsten på ett kolhuggarskift
ökats från 7: 60 kr. till 8: 93 kr. vid Gustav Adolfs
schakt. Genom den helt genomförda rationaliseringen
i Höganäs har arbetskostnaden sjunkit, och
totalkostnaden för brytning och uppfordring av alla produkter
frånsett räntor och amortering, beräknas för år 1930
till 65 % av den år 1928.
Genom dessa åtgärder har man kommit därhän, att
man ej längre behöver arbeta med förlust på
gruvbrytningen, såsom tidigare varit fallet. Ännu återstår
emellertid mycket att göra i fråga om den skånska
stenkolsbrytningens rationalisering och de hittills uppnådda
resultaten uppmuntra till att fortsätta å den inslagna
vägen.
Vidare höll bergsingenjör Karl G. Dellwik föredrag
med skioptikonbilder om "Några amerikanska
valsverkstyper". Innehållet kommer att publiceras.
Avdelningen samlades sedan på vanligt sätt till supé
och samkväm.
Närvarande voro ett 40-tal ledamöter.
H. C.
NOTISER
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av maj och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 6.5.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kollialt, svenska kr. 250-300.
3) V alstrad, „ 0,65 „ „ „ 285-330.
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 190-215.
5) Valsat lancashirejärn, „ „ „ 290.
För rubrikerna 2—5 avser noteringen 1 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr 1............................Sh. 68— 0 "I pr 1016 kg fob
„ „ 3............................ „ 67— 6 J verkets docka.
Ferrolegeringar :
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 11 p 1 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ „ 11—10— 0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ „ 1— 0— 0 extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... „ 0— 2—10 pr lb volfram.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C.... „ 30— 0— 0 skala 11/—.
„ ’ 4/6 % C.... „ 21—10— 0 skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
„ Kolfri legering .... £ 0— 0—11 per lb Cr.
Chrom, metallisk........................ „ 0— 2— 6 per lb Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ „ 0—12— 9 per lb Va.
Metaller:
Aluminium: tråd... Kr. 2: 10 Tenn: eng. i tackor Kr. 3: 00
„ tackor „ 1:90 Zink: hytt i tackor „ 0:41
Koppar: tackor:raff. „ 1:27 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ „ 0:42 —100 % Ni ........ „ 3:30
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
