Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930
BERGSVETENSKAP
47
siktanalys, härstammar den från konkrossen,
malmtransportören, matarapparaten:^, hummer-siktarna,
lutande transportören och skaktransportören. Dessa
maskiner fordra 179,0 kW. Samtidigt producera de
286 ton pr timme. Energiförbrukningen blir då 0,63
kWh pr ton. För hela sektion 3 blir samma siffra
0,87 kWh pr ton. Utom denna mindre
kraftförbrukning följer ju mindre antal maskiner, vilket är av
stor betydelse.
Till sist meddelas ett par siktanalyser på gods
krossat med 3 fots konkross, finkrosstypen, vid olika
inställning av utgångsöppningens parallella väggar.
Dessa siktanalyser giva en föreställning om hur långt
ned i kornstorlek man kan komma med konkrossen,
och detta utan nämnvärd slambildning. Av allt att
döma har tydligen denna maskin en stor mission att
fylla vid nedkrossning av gods av
mellankornstor-lekar så att det sedan lämpar sig för inmatning i
finkrossar.
Använd litteratur.
1. The Mineral Industry during 1924, sid. 760, 1925, sid.
753, 1926, sid. 736, 1927, sid. 635, 1928, sid. 659. 2. The
Mining Magazine, july 1929, sid. 36—37. 3. Peele, Mining
Engineers Handbook, Edition 1927, sid. 1829. 4. Kataloger
från Symon Brothers och Nordberg Mfg Company.
OM METALLHALTENS FÖRDELNING I OLIKA
KORNKLASSER HOS KROSSADE MALMER.
Av bergsingenjör Fredrik Mogensen.
Det torde vara ett för anrikningsteknici allmänt
bekant faktum, att metallhalten hos krossade malmer ej
är lika stor i alla kornklasser utan ofta varierar inom
vida gränser. Det är vanligt, att metallhalten är
högst i en del av de finaste siktklasserna. Om en
dylik stegring av metallhalten skall kunna ske inom
vissa kornklasser, måste denna stegring resultera i
en motsvarande minskning inom andra kornklasser
för att hela krossprodukten skall erhålla det
okrossade ursprungsmaterialets halt. Genom enbart
krossning och siktning kan alltså i vissa fall en anrikning
av malmmineralet åstadkommas. Detta förhållande
har även vid ett flertal bergverk praktiskt utnyttjats.
Det är tydligt, att dessa haltdifferenser måste bero
på malmens inre egenskaper. Först och främst måste
malmen sålunda bestå av minst två
mineralkomponenter, vilka vid krossning icke anrikas i lika hög
grad i samma kornklasser. Då kunna dylika
haltvariationer uppkomma genom olikhet i bland andra
följande av de bägge mineralens egenskaper:
seghet och sprödhet,
smidbarhet,
spaltbarhet,
kornstorlek (vid ringa fogfasthet),
korn form.
I stället för att söka beräkna huru dessa olikheter
skola göra sig gällande vid krossningen, diskutera vi
det färdigkrossade godsets egenskaper.
Antag, att det vid krossning av en malm bildas en
krossprodukt, vari kornstorleken växlar mellan
värden, avsevärt större än de rena mineralkornens
storlek och värden, avsevärt mindre än denna storlek.
Om malmen vidare för enkelhets skull antages vara
homogen, bimineralisk och jämnkornig, inses lätt, att
de största kornens halt måste vara nära densamma
som det ingående godsets. En eventuell avvikelse
av de stora kornens halt från medelhalten måste bero
på att den ena mineralartens korn i det stora kornets
yta i högre grad avnötts eller avlossnat än den andra
mineralartens korn. Den av detta fenomen betingade
haltförändringen måste bliva större ju mera det stora
kornets volym närmar sig ett mineralkorns och i
närheten av denna kornstorlek bör haltförändringens
variation bliva särdeles kraftig. När kornstorleken
sedan är mindre än ett mineralkorns, börja
renkros-sade korn att uppträda och inom detta område kan
man vänta att erhålla anrikning av det mineral, som
i största grad utspaltats från de större kornen. I
naturen torde fullständigt jämnkorniga och
biminera-liska malmer vara ytterligt sällsynta, men ovan
antydda förhållanden borde gälla även för malmer, som
icke absolut fylla dessa villkor. Vid malmer med
flera än två mineralkomponenter borde analoga
företeelser kunna iakttagas. Andra orsaker till olika
halter i skilda kornklasser än de ovan diskuterade
kunna förekomma.
För att utröna i vilken grad ovanstående fenomen
uppträda i praktiken, gjordes en serie experiment med
några inhemska malmer. Försöken tillgingo så att
några kilogram av malmen, förut krossad i omkr. 5
cm stycken, krossades i en laboratoriekäftkross,
system Dodge, om 120 X 80 XV mm, där N är den
variabla nedre käftöppningen. Den krossade
produkten underkastades siktanalys och de uppsiktade
kornklasserna analyserades kemiskt. Å uttagna prov
bestämdes mineralkornens storlek i malmen
mikroskopiskt eller makroskopiskt. Undersökningarna, vilka
utfördes å Bergshögskolans i Stockholm laboratorier,
verkställdes å malmerna i tab. 1.
Tab. 1.
Bet. Malmens art Fyndort [-Mineralkorn-storlek-] {+Mineralkorn- storlek+} mm Anm.
I i-
A. Skarnjärnmalm Asgr., Norberg 0,2-0,1 magnetit, hornbl.;
B. Kvartsig blodsten Striberg 0,8 —
C. Titanomagnetit Smål. Taberg 0,6 tit. m., olivin.
D. Mullig blodsten — 0,5 —
E. Zink-magnetkis-
malm — 0,1 zinkbl. magnet-
I kis.
Malmerna krossades enligt tabell 2. Betydelsen av
N se ovan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
