Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’48
TEKNISK TIDSKRIFT
8 febr. 1930
Tab. 2.
%Fe
Al N = 15 mm
A 2 4
B 1 15
B 2 . 8
B 3 2,7
C 1 7,5
C 2 7.5 samt omkrossn. vid N = 2,7
D 2,7
E 1 6,5
E 2 6,5 samt omkr. N = 4,7 och
rörkvarns-maln. av gods > 0,2 mm.
Kornstor- A 1 A 2 B 1 B 2 B 3 C 1 C 2 D E 1 E 2
lek mm % % % % % % % % %
> 3,327 33,6 15,5
4 2,362 35,5 33,0 — — — 32.5 — — 15,7 —
i + 1,651 37,7 34,1 47,9 47,7 53,3 52,5 32,0 — 33,0 15,5 —
+ I,™ 36,4 31,8 48,1 49,9 33,0 — 27,8 15,8 —
+ 0,833 36,2 33,5 48,5 49,7 50,0 33,6 — 32,8 15,8 —
t + 0,589 36,8 31,3 47,1 47,4 50,0 34.6 33.7 — 35,4 35,2 14,5 —
+ 0,417 36,0 30,9 46,1 47,1 51,7 — 14,5 11,4 12,6
-i- 0,295 35,8 29,7 49,9 51,5 55,5 &3,9 — 43,6 14,4
4- 0,208 35,2 30,3 48,4 53,6 54,3 34,8 34,5 54,2 13,5 12,2
+ 0,147 33,5 28,7 54,1 54,0 54,7 33,5 34,0 52,o 12,7 12,0
+ 0,1114 33,5 28,1 51,7 51,1 54,6 34,6 33,7 56,2 13,2 12,0
4 0,074 31,2 25,7 52,5 52,7 54,9 32,4 30,7 53,4 13,1 12,4
— 0,074 29,9 26,0 47,9 46,3 50,5 29,6 29,0 40,o 18,7 19,4
Analyserna gälla i HCl-lösligt Fe utom beträffande
E. där de gälla Zn. Bestämning av i HCl-lösligt Fe
blir alltid beroende på HCl-kokningens utförande,
vadan någon osäkerhet därför vidlåder dessa värden.
På grund av det ringa antal malmbitar, som i varje
All krossning skedde torrt. E- och D-malmerna
visade sig vara lättkrossade. De erhållna
krossprodukternas siktanalyser framgå av tab. 3. Siktningen
skedde med Tylers standardsiktar med kvoten
\J2-i en Ro-Tap siktmaskin med 20 min. sikttider.
Siktanalyser anföras endast för godset < 3,3,27 mm.
Tab. 3.
Cumultativa viktsprocent.
Kornstorl. A 1 A2 Bl B2 B3 5"l C 2 I D E~1 E 2
mm %%%%%%%%%%
i
> 3,327 90,3 54,8 92,0 85,6 47,8 75,i 32,1 43,6 63,3 —
+ 2,362 92,6 65,6 98,7 89,6 66,9 82,1 46,1 59,5 70,o —
+ 1,651 94,0 73,2 94,9 92,0 76,9 87,0 58,2 69,5 75,3 —
+ 1,168 95,0 77,8 95,7 93,4 82,1 90,1 66,3 74,7 79,1 —
+ 0,833 95,8 81,3 96,3 94,6 85,7 92,1 72,2 78,5 82,0 —
-+■ 0,589 96,3 83, s 96,7 95,5 88,3 93,7 77,7 80,9 84,6 —
+ 0,417 96,7 85,7 97,3 96,3 91,1 95,0 82,2 83,2 87,0 0,6
+ 0,295 97,0 87,5 97,7 97,0 92,9 95,8 85,4 85,3 88,7 2,6
-I- 0,208 97.2 88,8 98,2 97,6 94,5 96,4 88,0 87,3 90,2 7,8
+ 0,147 97,5 90,2 98,6 98,2 96,1 97,0 91,0 90,1 92,3 23,4
+ 0,104 97,6 91,6 99,0 98,6 96,8 97,6 92,6 91.8 93,5 35,7
+ 0,074 98,1 93,2 99,2 98,9 97,7 97,9 94,1 93,8 94,6 46,7
i — 0,W4 100,o 100,o 100,o 100,o 100, o 100,o 100,o 100,o 100,o 100,o
Det samband, som möjligen ur ovanstående siffror
kan utläsas och som kanhända är rådande mellan
siktkurvornas utseende och de fenomen, som vi just
diskutera, komma vi ej att närmare behandla.
Metallhalternas fördelning inom olika kornklasser
framgår av tab. 4.
Tab. 4.
Fig. 1.
försök användes, bliva metallhalterna för samma
malm något olika i olika försök. De funna halterna
äro grafiskt åskådliggjorda i fig. 1. Yid studium av
de här åskådliggjorda värdena finner man att vid
B-, D- och E-malmerna uppträda de väntade
haltdifferenserna, vilka för övrigt vid D- och E-malmerna
uppgå till högst avsevärda belopp. Vidare synes att
haltstegring inträder vid kornstorlekar något mindre
än den direkt uppskattade genomsnittliga
mineral-kornstorleken. Yid A-malmen sjunker halten däremot
nästan kontinuerligt mot de finare kornklasserna,
Yid C-malmen inträffar återigen en rätt markant
sänkning av Fe-halten från 34 % vid + 0,104 mm till
30 % vid — 0,074, vilket måhända antyder att vid
ung. 0,1 mm börja renkrossade olivinkorn att
uppträda. Det är icke utrett, i vilken grad
haltförändringarnas storlek är beroende på krossningens art,
ehuru några försök antyda att ett dylikt beroende i
allmänhet existerar i endast underordnad grad.
Av ovanstående synes att metallhalten hos
krossade malmer ofta är olika i skilda kornklasser.
Haltdifferenserna kunna uppgå till avsevärda belopp.
Vidare synes att icke sällan ett visst samband är
rådande mellan mineralkornens storlek i malmen och
metallhaltens fördelning i det krossade godsets olika
kornklasser, så att i allmänhet en markant
förändring inträffar i närheten av ovannämnda kornstorlek
hos krossgodset. I själva verket torde denna starka
haltvariation uppträda vid begynnande renkrossning
och det förefaller icke osannolikt, att man på detta
sätt genom analysering av de olika kornklasserna i
det krossade godset ofta skulle kunna erhålla bättre
upplysningar om för någorlunda renkrossning
erforderlig nedkrossning än genom mikroskopisk
undersökning.
På grand, av tillfällig utrymmesbrist ha noteringarna införts à annonssidan XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
