Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’50
TEKNISK TIDSKRIFT
8 febr. 1930
Fig. 3. Ojos Negros.
mala förhållanden som kriget skapat försvunnit, och
för närvarande är produktionen c:a 700 000 ton.
Av alla fyndigheter inom denna malmtrakt är det
endast Ojos Negros (fig. 3) som numera är under
brytning. Denna gruva, belägen på gränsen mellan
provinserna Terruel och Guadalajara, består av ett
flertal malmlinser, vilka kunna indelas i trenne
grupper. I den första gruppen, omfattande gruvorna S:ta
Filomena, Teresa, San Pascual, El Menerillo och La
Pilarica, är malmlinsernas sammanlagda längd nära
2 km, under det att bredden håller sig omkring 200 m.
Tillgångarna inom denna grupp äro beräknade till
c:a 60 000 000 ton. Den andra gruppen består av en
enda 600 m lång och 350 m bred malmlins, belägen
N.Y. om förut nämnda grupp. Malmtillgångarna inom
denna fyndighet har beräknats till 20 000 000 ton. Till
dessa bägge huvudgrupper kommer sedan en tredje
mindre betydande, som omfattar smärre malmkroppar,
belägna norr om huvudgrupperna. Tillgångarna i
dessa ha beräknats till c:a 5 000 000 ton, varför totala
malmtillgångarna uppgå till över 80 000 000 ton.
Här liksom i Bilbao-gruvorna skiljer man på olika
malmkvaliteter såsom: Menera, Sagunto-Rubio,
Sag-menera och Lavado, och i tabell I återgives några
genomsnittsanalyser för de olika kvaliteterna.
Tabell 1.
Menera Sagunto-Rubio Lavado
Fe ..................54,80 53,50 48,20
Mn ................1,76 0,86 —
Si02 ..............5,55 9,84 16,90
P ....................0,020 0,105 —
S ....................0,013 0,014 —
Menera och Sagmenera skilja sig endast med
avseende på fosforhalten, vilken hos förstnämnda
kvalitet ej får överstiga 0,025 %, under det att den hos
Sagmenera håller sig omkring 0,060—0,070 %.
Malmernas ytkaraktär med åtföljande stora
malmareor och relativt ringa jordtäcke tillsammans med
traktens topografi i övrigt har gjort att brytning i
öppna dagpallar uteslutande kommit till användning.
Etaghöjden varierar mellan 17 och 30 m, under det
att pallarnas längdutsträckning ofta beror på
huruvida ofyndig dolomitkalksten uppträder eller ej.
Som regel kan man säga, att malmen till sin
fysikaliska beskaffenhet är synnerligen lös och detta
gäller i all synnerhet gruvan La Pilarica (fig. 4), där
man utan sprängning kan löstaga densamma med
korpar och hackor, ii ven i gruvan S:t Miguel (fig.
5) är malmen av lös beskaffenhet men skiljer sig dock
något från förut nämnda, i det man här har
klumpar av hårdare material i en för övrigt lös
grundmassa. Variationen i malmens struktur har dock ej
medfört någon särutveckling i lastnings- eller
brytningsmetoderna för de olika malmlinserna inom fäl-
Fig. 4. Gruvan La Pilarica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
