Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930
BERGSVETENSKAP
67
följd av sin lägre specifika vikt i förhållande till
den erhållna metallen eller till ett bildat
skärstens-skikt, så som detta bildas vid smältning av bly-,
koppar- och zinkmalmer, att lägga sig över dessa
tyngre skikt. Ett eventuellt bildat skärstensskikt
liar liksom metallskiktet en i förhållande till
slag-gerna hög ledningsförmåga (x ca 500 och högre).
Man kan därav förstå, att även vid sådan smältning
spänningsfallet inom den elektriska ugnen
uteslutande sker i slaggbadet.
Vid en elektrisk ugn tillföres energien som
högspänd växelström, vanligen av 50 cv>, och omsättes i
en transformator nära ugnen till en viss, lämplig
sekundärspänning. Vid den elektrotermiska
zinkugnen, där förhållandena framgå av fig. 15, har en
sekundärspänning av 85 voit vid en effekt av ugnen
om 1 000 kVA ansetts nödvändig. Det för
fullbelastning svarande ampèretalet är ca 12 200. Vid ett
lämpligt val av anordning och utseende av
ledningsnätet kan en effektfaktor av 0,95 och högre mycket
lätt erhållas. Beräknar man den till
transformatorspänningen svarande ohmska spänningskomposanten:
85 -0,95 = 81,8 voit och vidare de ohmska
spänningsfallen i kopparskenor och i elektroden vid 12 200
ampère för ett visst fall till 4,8 voit, kan man finna,
att det ohmska spänningsfallet E0 mellan den rörliga
elektrodens spets och ett underliggande sulfidskikt
är: E0 =81,8—4,8 = 77 voit, vilket alltså utgör
spänningsfallet i själva slaggbadet. Det däremot
svarande totala motståndet blir vid 12 200 ampère
endast:
77
12 200
= 0,oo63 ohm
Man kan då vid betraktande av detta lilla motstånd
tycka, att de i slaggbadet ingående komponenternas
strömledande egenskaper, om de leda något bättre
eller något sämre ej skall spela någon roll, vilket
likväl ej är fallet.
Den anlagda spänningen varierar emellertid vid
olika slag och storlekar av ugnar, avsedda för skilda
ändamål. Ugnen för elektrotermisk
zinkframställning är antydd som en enfasugn och försedd med en
övre, rörlig elektrod och en fast bottenelektrod.
Den kan givetvis även förses med två övre, rörliga
elektroder samt även som andra elektriska ugnar
anordnas som trefasugn. Föreliggande figur ger
en full tydning av de förlopp, som äro gemensamma
för samtliga ugnar.
Den elektriska energien tilledes ugnen genom den
rörliga, övre elektroden, alternativt genom
botten-elektroden. Elektrodens nedsänkningsdjup i
slaggbadet regleras allt efter den önskade energimängden,
i det motståndet i motsvarande mån ökas eller
minskas varvid ampèretalet minskar eller ökar, om
spänningen hålles konstant. Elektrodens tvärsnitt — 600
mm diameter — och även dess i slaggbadet
ned-doppade yta är ju liten i förhållande till ugnens yta.
Slaggbadets höjd är ca 300 mm i genomsnitt. Man
kan därav förstå, att värmeutvecklingen invid och i
närheten av elektroden måste bli mycket hög, i
betraktande av den stora energimängd, som tillföres
ugnen genom en så liten yta, som den i slaggbadet
neddoppade elektroden bildar. Därigenom kommer
slaggbadet att bli utsatt för starkare fysikaliska
rörelser och kommer att cirkulera nedifrån och uppåt
Kondensator
’-r*—[V-
Fig. 15.
S1: slaggbadshöjd före tappning.
£>2 • jj efter ^
Stl: skärstenshöjd före „
St2: „ efter „
invid elektroden samt utåt över slaggbadets övre
yta. Det framgår även, att strömtätheten blir hög i
den nedsänkta elektrodytan och att den blir störst på
elektrodens undersida, därifrån avståndet är kortast
till ett under slaggbadet liggande smält metall- eller
sulfidskikt och att den avtar uppåt. — Man skulle
kunna tänka sig strömlinjeknippet som en stympad
kon, vars motståndskapacitet C är:
C = —ii-—W-x
ü ■ a ■ ti
där l — längden mellan de parallella ytorna, D och d
dessas diametrar. Om elektroden har en diameter
av 600 mm och slaggbadet en höjd av 150 mm samt
ett ampèretal av 2 500 genomsättes i det ögonblick,
elektroden berör slaggbadsytan, varvid spänningen
mellan elektrodspetsen och slaggbadet är 84 voit och
detta i det ögonblicket har en genomsnittlig
temperatur av 1 350°, blir motståndet:
84
W° =2500 = °’084
och man skulle då kunna räkna sig till slaggbadets
ledningsförmåga vid denna temperatur, om 1 = 15
cm, D = 90 cm och d— 60 cm, varvid erhålles:
4 ’ 15 — 0
90 • 60 n ■ 0,034 ~ :’01
Dessa beräkningar ligga till grund för ett fall i
praktiken (fig. 17), varvid slaggens
genomsnittstemperatur torde ha varit ca 1 350°. Den hade en för
dessa slag av slagger högst ovanlig sammansättning:
FeO ............ 6,4 %
A1A ........... 8,5 „
MnO ............ 0,4 „
CaO ............ 28,0 „
Si02 ............ 47,5 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
